Vård och ideologi : Narkomanvården som politiskt slagfält

• Sedan mitten av 1960-talet har narkotikaproblemet varit ständigt närvarande i politiken. Utredning har följt på utredning, lagar har stiftats, straff har höjts, informationskampanjer sjösatts och nya vårdmetoder har lanserats. I boken Vård och ideologi undersöker historikern Johan Edman den svenska narkomanvårdens historia. Han visar hur narkomanvården varit en fråga som använts för vitt skilda politiska syften, där allt ifrån oro för politiskt radikal ungdom, främmande religioner eller obegriplig musik tolkats som problem med koppling till narkotika. Narkotikabruket har beskrivits som kapitalistiskt klassförtryck, amerikanism och kulturell förflackning samtidigt som svenskhet, solidaritet och arbetsamhet varit värden som präglat behandlingshemmens arbete.I boken studeras den svenska narkomanvården under åren 1960–2000. Den handlar om statens försök att få till stånd en verksam narkomanvård, om de politiska diskussionerna och den byråkratiska organiseringen av ett problem som visat sig vara svårt att lösa. Jakten på den verksamma vårdmetoden tycks vara ett evighetsprojekt: från det tidiga 1900-talets aversionskurer, vitamin- och insulinbehandlingar, via Antabus och psykoterapi, till fostransmodeller, tolvstegsmetoder och substitutionsbehandlingar. Trots 100 år av missbrukarvård efterfrågas fortfarande en verksam kunskap. I den här boken undersöks varför denna jakt tagit sig dessa uttryck, varför den ständiga ambitionen att nå säker kunskap ter sig som ökenvandringar mot en hägring.Narkotikaproblemet visar sig vara både politiskt och terapeutiskt, och debatten om narkotikakonsumtionen har ofta haft vitt skilda politiska syften. Oron för politiskt radikal ungdom, främmande religioner eller obegriplig musik har kunnat begripliggöras som narkotikaproblem. Från annat håll har narkotikaproblemet beskrivits som kapitalistiskt klassförtryck, amerikanism och kulturell förflackning. Modernitet, urbanisering och industrialisering har också kritiserats i narkotikaproblemets namn. Högern har ropat på förstärkt polis medan vänstern har önskat krossa det kapitalistiska klassamhället; kristen kärlek och skattesänkningar har på olika sätt motiverats som medel i kampen mot narkotikan.De politiska problembeskrivningarna och kampen om de ideologiska lösningarna har också varit intensiv utanför de folkvaldas kammare. På behandlingshemmen och inom den styrande byråkratin har det tydliggjorts att narkotikaproblemet är ett ideologiskt problem. Den verksamma behandlingsmetoden och den attraktiva ideologin har konkurrerat om utrymmet — många gånger har de betraktats som samma sak. Behandlingshem har motarbetats från byråkratiskt håll när de intagit ideologiskt tveksamma positioner. Värden som landsbygdsromantik, svenskhet, solidaritet och arbetsamhet har premierats.Däremot kom individualism, amerikanism och profitintresse länge att motarbetas inom den ideologiska narkomanvården. I slutet av undersökningsperioden blev sådana bedömningar dock underordnade en övergripande ideologisk strävan att göra missbrukarvården till en marknad bland andra.Författaren visar sammanfattningsvis att narkotikaproblemet i grunden är ett ideologiskt problem. Frågan om vad som är problematiskt med narkotikakonsumtion kan varken ställas eller besvaras utan att man samtidigt berör frågan om den goda medborgarens eller det goda samhällets kvaliteter. Denna ideologiska grundton är uppenbar när man studerar narkotikaproblemets formulering på politisk eller byråkratisk nivå och även på behandlingshemmen. Detta ideologiska perspektiv är nödvändigt om man vill förstå narkotikaproblemets komplexa natur och varför det inte låter sig lösas med aldrig så kunskapsbaserad metodutveckling.

• The aim of this book is threefold: 1) to examine what kind of drug treatment that has been propagated by Swedish state authorities during the years 1960-2000, and the presuppositions about the character of drug misuse and treatment that this has been founded on; 2) to analyse state government of a treatment field that hasn’t really been governed according to earlier research; 3) to investigate the ideological dimension of the Swedish drug treatment field. The point of departure for the analysis is to study the drug treatment as an ideological project, something that allows an investigation of ideological standpoints in official reports and the parliamentary material, but also make an ideology analysis of the central bureaucracy’s management of the treatment homes possible.No undisputable and effective treatment method has been established since the problem was introduced in the middle of the 1960s, and the drug problem has continually been an excellent question for political quarrels and ideological positioning. Because of its role as a serious problem, the drug issue has been a suitable battlefield where everybody has had to acknowledge the legitimacy in discussing and trying to solve the problem. Thoughts on causes and suggestions for solutions have played a wide political field where anything from child care and family policy to pressure of taxation and the extension of the railway network have been discussed. Beyond the imperative agreement that a highly serious problem was discussed, politicians, bureaucrats and treatment suppliers have been able to present their own ideological visions of the good society and the good citizen.Earlier research has questioned the rationality of Swedish drug treatment’s methods and management and this project aims to problematize this picture. A focus on the treatment field’s ideological content shows us that politicians as well as bureaucrats have had clearly articulated opinions on the purpose of the treatment as well as its means. It is also shown that Swedish drug treatment has been the subject of rigorous ideological management, something that could contribute to a renewed interest in ideology analysis and hopefully also broaden scientific discussions on the goals and means of drug treatment and social care. The research results could ultimately benefit discussions on both a political and a treatment field level, as they aim to bring analytical tools to identify the ideological ballast included in all discussions on what is otherwise supposed to be purely technical issues.

Ämnesord

HUMANIORA  -- Historia och arkeologi -- Historia (hsv//swe)

HUMANITIES  -- History and Archaeology -- History (hsv//eng)

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Sociologi -- Socialt arbete (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Sociology -- Social Work (hsv//eng)

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Annan samhällsvetenskap -- Studier av offentlig förvaltning (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Other Social Sciences -- Public Administration Studies (hsv//eng)

Nyckelord

missbrukarvård

historia

1900-tal

narkomanvård

behandlingshem

socialstyrelsen

ideologi

History

historia

Social Work

socialt arbete

socialt arbete med inriktning på vårdforskning

Social Work

Sociology

sociologi

statskunskap

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

bok (ämneskategori)