Denna utvärderingsstudie undersökte värdet av handledning för vårdpersonal inom primärvård, tandvård och sjukhusvård i Västerbottens läns landsting. Handledningen tillskapades inom ramen för PUPPA-projektet(Projektgruppen för Utveckling av ett Praktiskt Psykosomatiskt Arbetssätt), utifrån vårdpersonalens önskemål att få tillfälle att utveckla bättre verktyg i bemötande och behandling av patienter som har psykosomatiska besvär. För att undersöka utfallet av denna handledningsinsats genomfördes en utvärdering, vars huvudsyfte var att undersöka om handledningsinsatsen har påverkat personalens upplevelse av professionell effektivitet och kompetens i arbetet med patienter som har psykosomatiska besvär. Ett annat syfte var att undersöka graden av utbrändhet samt personalens känsla av sammanhang. I denna studie deltog 38 personer från åtta handledningsgrupper. Före och efter handledningens genomförande fyllde samtliga deltagare i självskattningsformulär och nio av dessa deltagare medverkade också vid djupintervjuer. Efter det att handledningen avslutats, fyllde en majoritet av deltagarna (n =32) i en mindre enkät med frågor om bl.a. deltagarnas uppfattning om handledningen. Resultaten visade att deltagarnas upplevelse av att vara kompetenta i sitt arbete (Professionell effektivitet [PE]) stärktes signifikant under handledningsperioden. Den genomsnittliga gruppdeltagaren hade en stabil Känsla av sammanhang (KASAM), som var helt i nivå med andra studier. Resultaten av mätningarna av utbrändhet var likaså i linje med tidigare studier; graden av utmattning och trötthet förändrades inte efter den korta handledningsperioden (cirka 1 år). Två delskalor i Maslach Burnout Inventory (MBI) indikerade att den genomsnittliga deltagaren var sliten och utmattad inför handledningen, detta resultat var oförändrat efter avslutad handledning. I kontrast så visade The Burnout Measure (TEDIUM) inte på någon påtaglig leda, varken före eller efter handledningen. Resultaten antyder att vårdpersonalens utmattning och slitenhet inte i första hand är relaterad till patientarbetet. Det generella intryck som deltagarna förmedlade i den enkät som besvarades efter handledningen var att handledningen upplevdes mycket värdefull, något som bekräftades i analysen av de individuella intervjuerna. Från enkät och intervjuer framkom också att landstingets organisationsformer och organisationsförändringar upplevdes resultera i påfrestningar i många situationer. Slutsatsen av denna utvärderingsstudie är att grupphandledning är ett välkommet och potentiellt värdefullt komplement för vårdpersonal som upplever ett växande behov av stöd och hjälp att hantera ökande krav och komplexitet i arbetet med patienter.