Dans - modern mästarlära

• Slutsatser Den moderna mästarläran Genom projektet ser jag de tre danslärarnas undervisning i modern och nutida dans som den moderna 111ästarlära11, med ell stort inslag av kritiskt förhall­ningssätt, dialog och utrymme för egna val. Dialogen är ett medel för att ut­veckla och stärka den pedagogiska relationen mellan studenten och dansläraren. Den öppna dialogen hindrar dansläraren från all tvinga på studenten sina värde­ringar. Studenternas medvetenhet. samt möjligheter att påverka undervisningen och ta självständiga beslut och val ökar ständigt. Kunskapen ses som en aktiv process, en dynamisk grund för ny kunskap. I undervisningen sker en kroppslig. tyst dialog, där förståelsen sker både före och i själva utförandet -reflektion. kunskap och lärande i handling. Viktiga moment i lärandet är träning. reflektion och det personliga inträdet i en tradition. Studenternas lärprocesser görs synliga i dialog, diskussion och handledning, vilket förekommer både i dansteknik och i kompletterande kurser, projekt och examensarbeten. I dansteknik utgörs den kroppsliga dialogen av kroppsspråk. rörelser, andning, beröring och hur man förhaller sig till andra i rummet. Genom att använda sig av kunskap om lärande och estetiska lärprocesser kan danslärarna med,etet stimulera flera sinnen i lä­randet. Att i studenten locka fram artisteri sker genom personlig upplevelse. Därför måste sinnenas mottaglighet tränas medvetet och en inre upplevelseför­maga stärkas. Sinnesförnimmelserna är nyckeln till konstarten. Jag ser all ell av utbildningarnas uppdrag är all utveckla mottagligheten och fördjupa känslig­heten för våra sinnesförnimmelser. Genom visualisering, genom beröring. i det kroppsligt fysiska arbetet och genom releren er till andra kon tarter stimuleras olika sinnen. Allt som finns omkring o s är del av våra lärproces ·er. Alla min­nes-och lärproccsser involverar känslor. Kropp. tanke och känsla i en enhet.Den kunskap och de minnesspår som dansläraren skapar genom sin fysiska beröring, sker genom en tyst överföring. från kropp till kropp. Minnesteorier och neurofysiologisk forskning (Bergström. 1997: Hannaford. 1997) ger stöd åt ell beteende som danslärare anat, men ej kunnat styrka värdet av. Danslä­rare kan nu använda beröring med en helt ny självsäkerhet. Med beröring kan vi ,äcka hudens förmaga till kommunikation och uttryck. Det konstnärliga ut­trycket handlar om närvaro i hela kroppen. Varje del av kroppens yta måste ,äckas och bli medveten. Projektet har ä,en tillfört en medveten kunsl-..ap om visualiseringens bety­delse. Vi har alla ut,ecklat var förmåga till visualisering. Visualiseringen kan vä,a ihop terminologi fran anatomi. psykologi. biomekanik och transformera det till en visualisering. I visualiseringen eller genom att bli bilden fysiskt. inte intellektuellt. kan studenten identifiera sig med bilden och förstärka sill kropps­ligt-konstnärliga uttryck. När studenten är helt närvarande i sin kropp och kän­ner hela kroppsformen. finns förutsällningar för all utveckla rörelseskicklighe­ten. Lärarna använder visualisering med en helt ny medvetenhet idag. Sl-..apandet av ell känsligt instrument, kroppen. ger större medvetenhet om rörelsernas kommunikativa kraft och större möjligheter att både ge och ta in sceniska uttryck. Känsla. upplevelse och analys utvecklas i gestaltningar. Detta är all arbeta med konstens lärprocesser. Danslärare för blivande lärare i dans ma te första dans som 1-..onstform. ha insikt i utvecklingsprocesser och vara skickliga på all använda dans som ,erktyg för individuell utveckling. Minnen. kopplat till sinnen är grund för konst och upplevelse. För samtliga danslärare i projektet finns i botten en egen stark konstnärlig förankring, både som utörnre och som åskådare. Den ö,ertygelscn är omöjlig att rubba och på den byggs önskan att ge studenterna samma möjligheter. Berättelser och minnen har en viktig funktion i skapandet av en professionell identitet. I danslärarnas bakgrund finns även koppling till minnen och andra konstarter och tydligt syns ANHs behov av den kroppsliga njutningen. KMJs estetiserande analys och MKs musikaliska ådra i deras nuvarande verksamhet. I den empiriska studien synliggörs konstens plats i dansträning. I själva dans­träningen ligger fokus på den personliga konstnärliga processen, inte på den sceniska danskonsten. Hur skall danslärare tänka för all medvetet utnyttja sin sceniska bakgrund i sin undervisning? Dansläraren kan t.ex. stärka studentens relation till danskonsten genom att i dansteknikklass referera till konstarten. till koreograter, till egna arbetsminnen, eller göra repertoarsekvenser. Andra , ägar ti Il att stimulera ett konstnärligt förhållningssätt och studentens erövrande av danskonsten är att understödja sceniska projekt, eller ha diskussioner om danskonst. Genom att utveckla övningar i speciella stilar och arbeta medvetet med övningar i relation till annan konstart förstärks studentens förhållande till konstarten dans.Danslärarna i pr?jektet växlar mellan flera olika lärarroller och ger olika grad av studentansvar beroende på uppgift och situation. De ser lärandet förank­rat i studenten, och har. efter att ha givit material, en handledande funktion. Till skillnad från traditionell mästarlära betraktas inte dansläraren ?om den enda kunskapskällan, studenten stimuleras i dialog till all bidra med sina tankar. Danslärarna ger ansvar till studenten, som tolkar, uttrycker och tar över mate­rialet, ger det en konstnärlig form. Den egna tolkningen och personligheten har stort utrymme i modern och nutida dans, men studenten skall arbeta kroppsligt korrekt i förhållande till stilens grundprinciper. Della är en stor förändring som skett successivt under 1990-talet. Tidigare var studenten i för?ta hand en mot­tagare av material och kunskap. Dagens studenter är i högre grad självständiga och ifrågasättande.I Freires kritiska pedagogik. den feministiska pedagogiken. i dagen? syn pa kunskap(ande) och i mästarläran finns kopplingen till kontexten, att lärandet sker i ett visst sammanhang. Skillnaden är all mästarläran handlar om att lära sig förmågor relaterade till ell yrke. ell utövande, medan kritisk och feministisk pedagogik tar sin utgångspunkt i en förändring av människans enskilda liv. att ta makten över sig själv. Jag uppfattar att kritisk och feministisk pedagogik i synen på lärande och i arbetsmetod inom dans till största delen överensstämmer med det jag valt att kalla den moderna mästarläran.Den moderna mästarläran knyter an till teorier om pedagogiska och konst­närliga lärprocesser. Därför är det viktigt att ge danslärare utrymme för konti­nuerlig fortbildning. Under tiden projekten pågick, kunde jag hos de deltagande danslärarna tydligt höra och se en ökad kunskap och medvetenhet om de proces­ser och metoder som styr lärandet. Den teoretiska fortbildningen har fortsatt pa många olika nivåer inom Danshögskolan och har idag en självklar plats. Stimu­lans till relkktion och utveckling är viktig för dem som skall driva utveckling för morgondagens danspedagoger, dansare och koreografer. 

Ämnesord

HUMANIORA  -- Konst (hsv//swe)

HUMANITIES  -- Arts (hsv//eng)

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Utbildningsvetenskap -- Pedagogiskt arbete (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Educational Sciences -- Educational Work (hsv//eng)

HUMANIORA  -- Konst -- Scenkonst (hsv//swe)

HUMANITIES  -- Arts -- Performing Arts (hsv//eng)

Nyckelord

Dans

Danspedagogik

Konstnärliga praktiker

Artistic practices

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

rap (ämneskategori)

kfu (ämneskategori)