Det pedagogiska etablissemangets retoriska funktion.

• I detta kapitel illustrerar jag hur en av skoldebattens frekventförekommande förklaringsmodeller uppfyller flera känneteckenför ett konspirationsteoretiskt begrepp. I första hand beskriver jaghur begreppet förekommer i skoldebatten, främst i media, och visargemensamma nämnare och skillnader. Därefter introducerar jagnågra grundläggande kriterier för att känna igen konspirationsteorieroch tillämpar dessa för att förstå begreppet ”pedagogiskaetablissemanget”.Syftet är inte att anklaga debattdeltagare för en tro på konspirerandehemliga grupper (även om det verkar som om vissa faktiskt gördet). Snarare tycks begreppet i de flesta fall användas som en retorisktrop, i brist på mer trovärdiga motståndare. Pedagogiska etablissemangetblir en halmgubbe som kan stå för alla de förkastliga åsiktersom behövs för att måla upp motsatsen till den egna ståndpunkten.Användningen kan därför handla om debattörernas ambition attsätta agendan i en debatt med alltmer begränsande format, i sökandetefter enkla och begripliga förklaringar. En förenklad debatt ärett demokratiskt problem som drabbar såväl skolan som forskningenstrovärdighet, och i förlängningen hela samhället.

Ämnesord

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Utbildningsvetenskap (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Educational Sciences (hsv//eng)

Nyckelord

Pedagogiska etablissemanget

skoldebatt

konspirationsteorier

Pedagogik

Education

Publikations- och innehållstyp

pop (ämneskategori)

kap (ämneskategori)