SwePub
Sök i LIBRIS databas

  Utökad sökning

onr:"swepub:oai:gup.ub.gu.se/319404"
 

Sökning: onr:"swepub:oai:gup.ub.gu.se/319404" > Bildläraridentitete...

Bildläraridentiteten – en omskakande process

Jansson Hydén, Katarina, 1970 (författare)
Gothenburg University,Göteborgs universitet,HDK-Valand - Högskolan för konst och design,HDK-Valand - Academy of Art and Design
 (creator_code:org_t)
2022
2022
Svenska.
Ingår i: NU2022 Nätverk och Utveckling, Sveriges största konferens och mötesplats för alla med intresse för högskolepedagogisk utbildning och utveckling..
  • Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
Abstract Ämnesord
Stäng  
  • Att bli lärare är en process. En relationell process (Wistrand, Anna. 2015). I grundskolans centrala styrdokument argumenterar man för identitetsutveckling och förutsättningar för ett identitetsskapande genom ämnet bild i högstadiet och i gymnasieskolan (Hellman, 2017; Lindstrand, 2006; Åsén, 2006). Från Skolverkets sida menar man att bildämnet skall fungera som ett inkluderande kommunikativt redskap och ge den enskilda eleven möjlighet att förhålla sig till analys och reflektion av både sig själv och omvärlden. Skolverket menar alltså att bildämnet har en betydande roll för att elever ska kunna skapa och utveckla sin identitet inom ämnets ramar (Skolverket, 2018). Gunnar Åsen stödjer denna argumentation och binder ihop kommunikation med identitetsutforskande, han skriver att bildämnets processbaserade arbetssätt har en stärkande effekt på personlig utveckling genom att det stimulerar kreativitet, fantasi och problemlösningsförmåga (Åsen, 2017). Denna process måste börja med den enskilda bildläraren (Aspelin, J. 2015). Därför vill vi skapa möjligheter för bildlärarstudenter och bildlärare att känna gemenskap i uppbyggandet och återbildandet av bildläraridentiteten. Efter att ansökan om bidrag från digikomp beviljats på 75.000 kr 2020 startades av tre kollegor på hdk-valands bildlärarutbildning ett uppbyggande och utvecklande av en digital plattform där bildlärare och bildlärarstudenter kan utveckla en bildläraridentitet med en kunskapsplattform och det kunskapsutbyte som generar inkludering och normkritiska perspektiv. Bildlärarportalen utformas brett för att nå många olika målgrupper men fokus ligger på att nå bildlärarstudenter och etablerade bildlärare nationellt. Syftet har varit att tillgängliggöra forskning och vidareutbildning samt öka tillgång till kunskap och erfarenheter gällande VFU och praktiknära kunskaper, utbildning och vidareutbildning i materialkunskap, metod och teorikännedom för bildlärarna (Alexandersson, Mikael. 2006). Genom portalen tillgängliggörs adekvata nationella och internationella seminarier, konferenser och fortbildningar och på en och samma plats samlar vi allt som angår en bildlärarstudent och en etablerad bildlärare. Portalen skall underlätta för erfarenhetsutbyte och verka för ett identitetsstärkande i uppbyggande och omskapande av bildlärarrollen. I pandemitider har vi också kunnat se ett ökat behov av att utbyta fördjupade erfarenheter av digital undervisning i ett praktiskt ämne (Marner, A., Örtegren, 2015). Under de senaste åren har bildlärare runt om i landet tvingats till snabba lösningar under en helt ny situation, här vill vi möta och stötta med en gemensam plattform som kan verka långsiktigt med stöd i kommande forskning på området. Litteratur: Alexandersson, Mikael (2006). Praxisnära forskning och läraryrkets vetenskapliga bas. Utbildningsvetenskap: ett kunskapsområde under formering. Red. Sandin, B. & Säljö, R. Stockholm: Carlssons förlag. Aspelin, J. (2015). Lärares relationskompetens. Begreppsdiskussion med stöd i Martin Bubers begrepp ”det sociala” och ”det mellanmänskliga.” Utbildning & demokrati, 24(3). Eklund, S. (red.) (2011) Lärare som praktiker och forskare. Stockholm: Stiftelsen SAF och Lärarförbundet (79 s). Hellman, A. (2017). Visuella möjlighetsrum – gymnasieelevers subjektskapande i bild och medieundervisning. Doktorsavhandling. Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande. Göteborgs universitet. Lindstrand, F. (2006). Att göra skillnad: representation, identitet och lärande i ungdomars arbete och berättande med film. Doktorsavhandling. Institutionen för undervisningsprocesser, kommunikation och lärande (LHS).Stockholms universitet. Marner, A., & Örtegren, H. (2015). Bild i grundskolan: en nationell ämnesutvärdering i årskurs 6 och 9. Hämtad från Skolverket website: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-111924 Wistrand, Anna. (2015). Relationell professionalitet -en studie om läraridentitetens betydelse för närhet och distans i relationer med elever.

Ämnesord

HUMANIORA  -- Konst -- Fri Konst (hsv//swe)
HUMANITIES  -- Arts -- Visual Arts (hsv//eng)
SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Utbildningsvetenskap -- Pedagogik (hsv//swe)
SOCIAL SCIENCES  -- Educational Sciences -- Pedagogy (hsv//eng)
SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Utbildningsvetenskap -- Didaktik (hsv//swe)
SOCIAL SCIENCES  -- Educational Sciences -- Didactics (hsv//eng)

Nyckelord

Identitet
bild
bildläraridentitet
inkludering
processbaserat arbetssätt
problemlösningsförmåga.

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)
kon (ämneskategori)

Till lärosätets databas

Hitta mer i SwePub

Av författaren/redakt...
Jansson Hydén, K ...
Om ämnet
HUMANIORA
HUMANIORA
och Konst
och Fri Konst
SAMHÄLLSVETENSKAP
SAMHÄLLSVETENSKA ...
och Utbildningsveten ...
och Pedagogik
SAMHÄLLSVETENSKAP
SAMHÄLLSVETENSKA ...
och Utbildningsveten ...
och Didaktik
Artiklar i publikationen
Av lärosätet
Göteborgs universitet

Sök utanför SwePub

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst. Hantera kakor

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy