| 1. |
- Linge, Anna, 1964-
(author)
-
Musik och rörelse : samverkande ämnesingångar i förskolan
- 2017
-
In: Absctracts, Senior Research, NNMPF 2017. - Gothenburg : University of Gothenburg. ; , s. 5-7
-
Conference paper (other academic/artistic)abstract
- Det föreligger ett behov i förskollärarutbildningen samt i förskolans vardagliga praktik av ett tydligare pedagogiskt fokus mot musisk-motorisk inlärning och yngre barns övergripande samt specifika lärande i och genom musik och rörelse. Det musikpedagogiska fältet för yngre barn bör därför utvecklas tydligare mot rörelseinnehållet (idrottsforskning). Ett sådant tvärvetenskapligt innehåll utmanar musikpedagogikämnet mot nya pedagogiska vinster, när vi därtill även implementerar samtida hjärnforskning om hjärna och kultur. Här finns ett kunskapsområde som exempelvis förenar språkutveckling med musikalisk utveckling. Ett sådant samband kan förstås som auditiv stimulans och vokal performans förstärkt genom rörelse. Musisk aktivitet som motorisk träning har, enligt ett urval av forskning nedan, förmåga att stödja och utveckla specifika ”skills” som i sin tur har betydelse för barns kognitiva förmåga. Det öppnar en möjlighet för en fördjupad musisk-motorisk förskolepedagogik, samt en ökad medvetenhet att i lärarutbildningen öka kunskapen om musikens och rörelsens funktion i barns sociala, motoriska och kognitiva utveckling. Ordet musisk står för musikaliska aktiviteter som stödjer rim, ramsor, sång och rytmik i förskolan (se exempelvis Uddén, 2004). Förutom dessa vill med sådana aktiviteter lägga till barns spel på instrument, inte endast rytminstrument, utan gärna fingermotoriska instrument som ukulele och violin.
|
|
| 2. |
- Ferm Thorgersen, Cecilia, 1966-
(author)
-
Musididaktik i förskolan : Att lägga tillrätta för musikalisk kommunikation
- 2012
-
In: Musikvetenskap i förskolan. - Stockholm : Natur och Kultur.
-
Book chapter (peer-reviewed)abstract
- @font-face { font-family: "Courier New"; }@font-face { font-family: "Wingdings"; }@font-face { font-family: "ＭＳ 明朝"; }@font-face { font-family: "ＭＳ 明朝"; }@font-face { font-family: "Cambria"; }p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal { margin: 0cm 0cm 0.0001pt; font-size: 12pt; font-family: Cambria; }p.MsoListParagraph, li.MsoListParagraph, div.MsoListParagraph { margin: 0cm 0cm 0.0001pt 36pt; font-size: 12pt; font-family: Cambria; }p.MsoListParagraphCxSpFirst, li.MsoListParagraphCxSpFirst, div.MsoListParagraphCxSpFirst { margin: 0cm 0cm 0.0001pt 36pt; font-size: 12pt; font-family: Cambria; }p.MsoListParagraphCxSpMiddle, li.MsoListParagraphCxSpMiddle, div.MsoListParagraphCxSpMiddle { margin: 0cm 0cm 0.0001pt 36pt; font-size: 12pt; font-family: Cambria; }p.MsoListParagraphCxSpLast, li.MsoListParagraphCxSpLast, div.MsoListParagraphCxSpLast { margin: 0cm 0cm 0.0001pt 36pt; font-size: 12pt; font-family: Cambria; }.MsoChpDefault { font-size: 10pt; font-family: Cambria; }div.WordSection1 { page: WordSection1; }ol { margin-bottom: 0cm; }ul { margin-bottom: 0cm; }Musikdidaktik i förskolan handlar om hur pedagoger i/genom planering, genomförande, värdering och dokumentation av verksamhet kan lägga tillrätta för barns musikaliska lärande. För att kunna säga något om en fungerande musikdidaktik behöver begreppen musik och lärande, liksom relationer dem emellan definieras. En specifik syn på barn och deras relation till världen får alltså konsekvenser för en pedagogs handlingar. Dessutom behöver mål för barns musikaliska lärande klargöras, vilket aktualiserar budskapet i den reviderade läroplanen för förskolan. Kapitlet tar utgångspunkt i en fenomenologisk syn på lärande och musik, vilket innebär att musik ses som ett mångdimensionellt fenomen som människan lär sig hantera genom interaktion i den musikaliska världen, vilken består av fenomen och andra människor. När barn kommer till förskolan har de med sig musikalisk erfarenhet som inverkar på hur de lär och interagerar inom verksamhetens ramar. Det gäller för pedagogen att låta barnen använda och dela sina erfarenheter, likväl som att dela med sig av sina egna. Genom en sådan form av musikalisk interaktion vidgar och fördjupar barnen sina musikaliska erfarenheter och kunskaper, vilket gör världen hanterbar, förväntas leda till en känsla av ”jag-kan”. Musik ses i det här kapitlet som konstituerat av strukturella, akustiska, emotionella, existentiella, kroppsliga och spänningsmässiga dimensioner vilka barnen införlivar/förkroppsligar i mötet med musik. Dessa musikaliska erfarenheter kan kategoriseras som vardagliga, icke-obligatoriska (lekfulla), konstnärliga och personliga. Utmaningen för pedagogen blir att form och innehåll i musikaliska aktiviteter tar hänsyn till och lägger tillrätta för samtliga typer av erfarenheter där musikens samtliga dimensioner får möjlighet att träda fram. Det blir i detta sammanhang av vikt att aktiviteterna engagerar hela människan och bygger på upplevelse, bearbetning såväl som gestaltning med grund i kommunikation. De riktlinjer för musikaliskt lärande som tas upp i läroplanen kan med utgångspunkt i en syn på barn som lekande och hela(kroppsliga) subjekt sammanfattas som följer: Musikaliskt lärande på demokratisk grundInkluderande musikaliskt lärandeNyfiket musikaliskt lärandeExistentiellt musikaliskt lärandeMusikaliskt lärande som identitetsformation – ”jag-kan-musik”Musikalisk lärande som kommunikation (uttryck, samspel, reflektion och samtal)Musikaliskt lärande som skapande Kapitlet kommer att fördjupa ovanstående resonemang och utifrån det gå in mer konkret på hur en fungerande musikdidaktisk verksamhet kan se ut. Planering, genomförande, värdering och dokumentation av musikalisk verksamhet, även i samspel med andra uttrycksformer, kommer att tas upp. Hur aktiviteter som inkluderar lyssning, rörelse, musicerande, komponerande och reflektion kan formas och användas i en fenomenologisk holistisk anda där barn införlivar musik som ett multidimensionellt fenomen kommer att belysas och diskuteras. Till sist kommer frågor om kompetens och kompetensutveckling bland förskolans pedagoger ev att lyftas och relateras till styrdokument.
|
|
| 3. |
- Gustafsson, Lovisa, 1980-
(author)
-
Experimenterande dans med förskolans yngsta barn : En studie i och med dans kropp och rörelse i förskolan
- 2021
-
Licentiate thesis (other academic/artistic)abstract
- Den här uppsatsen undersöker experimenterande danspraktiker med ett- och tvååringar i förskolan, praktiskt och teoretiskt, vilket hittills endast studerats i ett fåtal studier och aldrig tidigare i ett empiriskt och praxisnära projekt med förskolans yngsta barn. Syftet är att undersöka hur danspraktiker kan göras möjliga och kommer till uttryck i experimenterande dans tillsammans med de allra yngsta barnen i förskolan när de görs till aktiva deltagare i danshändelsernas processer, utformning och innehåll i förskolan. I den tre månader långa praktiknära, empiriska studien experimenterar forskaren ihop med en grupp barn 1–2,5 år på en förskoleavdelning, vilket dokumenteras med film- och stillbildskameror av forskaren och barnen. Metodologiskt tar genomförandet stöd och inspiration i a/r/t-ografin som är en praxisnära och estetik-baserad forskningsmetod där forskaren använder den egna kroppen som forskningsverktyg. Analyserna av datamaterialet, vilket består av filmer, foton och processanteckningar, är genomförda med stöd av immanensfilosofisk teoribildning, främst med texter från Gille Deleuze och Felix Guattari samt Erin Manning och begreppet som metod, som analysmetod. Resultaten visar att när förskolans yngsta barn får möjlighet att experimentera i dans ihop med en initierad och deltagande forskare blir danspraktiken mycket varierad och dynamisk i sitt förlopp. Den tar även andra uttryck till innehåll, form och rörelse, gruppkonstellation, materialval och tidslängd än vad som vanligtvis beskrivs om dans i litteratur och forskning. Ett ytterligare kunskapsbidrag är att visa hur tillgången till immanensfilosofi kan producera nya sätt att göra och tänka om danspraktiken och den dansande kroppen och alternativa sätt att arrangera dans med förskolans yngsta barn. Studien erbjuder även förskoledidaktiska kunskaper om hur pedagoger i förskolan kan arrangera kreativa danspraktiker för de yngsta barnen i den dagliga verksamheten.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Lindstrand, Sara, 1970-, et al.
(author)
-
Lyssnande undervisning i förskolan
- 2022
-
In: Nordisk Barnehageforskning. - : Cappelen Damm Akademisk. - 1890-9167. ; 19:4, s. 206-226
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Den här artikelns fokusområde placeras i forskningssamtalet om hur undervisning kan förstås i förskolans praktik. Mer precist undersöks kopplingen mellan förskollärares reflektioner om sin undervisning och förskolans kultur med stöd av forskningsfrågan Hur beskrivs och arrangeras undervisning i den här förskolan? Studiens deltagare representerar två arbetslag på en förskola som beskriver sig arbeta utifrån välkomnandets och lyssnandets pedagogik. Empirin består av material från ett reflektionssamtal utifrån dokumentationer som förskollärarna menar berört dem eller haft betydelse för undervisning i ett pedagogiskt hållbarhetsprojekt med fokus på växtrötter och teckenskapande. Utformningen och analysen av reflektionssamtalet utgick från kommunikation ur kulturellt förhållningssätt (Carey, 1992; Dewey, 1916) och en förståelse för förskolor som idiokulturer (Fine, 1979, 2012). Analysen resulterade i tre områden: Undervisningsprocesser i rörelse, Förskollärarnas deltagande och närvaro och Urskiljande av kunskapsområden genom lyssnande. Resultatet diskuteras genom förskolans undervisningskultur, hur läroplanen visar sig i barns göranden och undervisningens relationer.
|
|
| 6. |
- Sollerhed, Ann-Christin
(author)
-
Rörelse i förskolan, stökiga och besvärliga moment eller viktiga inlärningssituationer?
- 2023
-
In: Barnsliga sammanhang. - Kristianstad. ; , s. 17-33
-
Book chapter (other academic/artistic)abstract
- Detta kapitel fokuserar på barns vardag i förskolan. Kapitlet bygger på två studier jag har genomfört tillsammans med forskarkollegor. Den ena studien handlar om förskolans styrdokument och den andra handlar om hur förskolepedagoger uppfattar att de arbetar med rörelse och fysisk aktivitet med barnen i förskolan. Kapitlet startar dock med att kort beskriva vikten av barns motoriska utveckling under förskoleåldern.
|
|
| 7. |
- Lindqvist, Anna, 1966-
(author)
-
Dans utmanar genusuppfattningar i förskolan
- 2019
-
In: Skolverket.se. - Stockholm : Skolverket.
-
Research review (other academic/artistic)abstract
- Att rörelse är viktigt för barn och ungdomar är ingen nyhet. Inte heller det faktum att den fysiska aktivitetsnivån har minskat. En kraftsamling för daglig fysisk aktivitet i skolan, "Samling för daglig rörelse", har initierats av regeringen. Målet är att stimulera till mer rörelse och dans som aktivitet kan spela en roll i det arbetet. Det är dock inte givet att förskolebarn får möta dans som rörelseaktivitet i förskolan. Förskollärares intressen och kunskaper om dans varierar. Andra faktorer handlar om tillgång till rörelserum och prioriteringar i verksamheten. En ytterligare aspekt rör dans och genus. Stereotypa föreställningar om dans kan vara ett hinder för dans som uttryck i förskolan.
|
|
| 8. |
- Ärlemalm-Hagser, Eva, 1958-, et al.
(author)
-
Förskollärare – en profession i rörelse
- 2023. - 1
-
Book (other academic/artistic)abstract
- Förskollärarprofessionen innefattar både att vara traditionsbärare och förändringsagent. I denna bok samlas framstående forskare och ringar in förskollärarprofessionen utifrån sina olika forskningsperspektiv.Innehållet i boken är uppdelat i tre delar: förskollärarprofessionen, förskolans uppdrag och förskolans innehåll. Varje del innehåller ett antal kapitel som beskriver temat på olika sätt. Här ingår även internationella bidrag.För att förskolan ska kunna utvecklas behöver vi förstå vad förskollärarprofessionen och förskolans uppdrag innebär i sin helhet. Då kan förskolan fortsätta hitta nya vägar för att möta nutida och framtida utmaningar i förhållande till förskolebarns utbildning. Boken utgör en utgångspunkt till fortsatt reflektion och diskussion om förskollärarrollen en profession som alltid är i rörelse med barnets bästa i centrum.
|
|
| 9. |
- Vallberg Roth, Ann-Christine, et al.
(author)
-
Vad kan känneteckna undervisning och sambedömning i förskola? Förskollärares och chefers/rektorers skriftliga beskrivningar år 2018
- 2019
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- I delrapporten beskrivs en delstudie inom ramen för forsknings- och utvecklingsprogrammet ”Flerstämmig undervisning i förskolan”. Delrapporten belyser förskollärares, rektorers och förvaltningschefers skriftliga beskrivningar i frågor om undervisning och sambedömning som besvarades i anslutning till programstarten år 2018. I anslutning till FoU-programmets avslut år 2021 kommer medverkande att besvara samma frågor för att vi ska kunna analysera eventuella tecken på förändringar i beskrivningarna mellan 2018 och 2021. Professionella i Sveriges förskolor tycks kämpa med begreppet “undervisning” i sina dagliga praktiker (Skolinspektionen, 2018). Detta är ett problem som också ligger till grund för detta FoU-program. Det är medverkande förskollärare, rektorer och förvaltningschefer i programmet som har initierat frågor om undervisning. Tidigare forskning har varit mer inriktad mot lärande än undervisning i förskola (Vallberg Roth, 2018), även om det också finns undervisningsinriktade studier (se t.ex. Sheridan & Williams, 2018). Syfte: Forskningsdelen i programmet syftar till att, i samverkan mellan förskollärare, rektorer, förvaltningsrepresentanter och forskare, vidareutveckla kunskap om vad som kan känneteckna undervisning och sambedömning med dess relation till vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Samverkansforskningen genomförs i cirka 45 förskolor/avdelningar belägna i åtta kommuner i Sverige, mellan 2018 och 2021. Vidare syftar forskningsdelen i programmet specifikt till att utpröva det samlande begreppet "flerstämmig didaktisk modellering". Material och analys: Öppna fritextfrågor skickades via e-post till 282 medverkande (varav 200 förskollärare och 82 chefer/rektorer) från 8 kommuner. Efter tre påminnelser hade vi ett bortfall på totalt 42 medverkandes svar. Sammantaget var svarsfrekvensen 85 %, vilket representerar 240 medverkande. Totalt omfattar materialet cirka 70 220 ord. Frågorna var formulerade enligt följande: 1. Vad kan känneteckna undervisning i förskola? 2. Vad kan känneteckna undervisning i a) matematik b) motorik/rörelse c) musik d) naturvetenskap, däribland kemi e) teknik f) hållbar utveckling g) hälsosam livsstil 3. Vad kan känneteckna organisation och ledarskap som verkar för undervisning i förskola? 4. Vad kan känneteckna bedömning och sambedömning i förskola? Didaktiskt orienterad textanalys har genomförts. Analysen kan beskrivas som abduktiv – en process där empiri och teori tolkats i ljuset av varandra. Didaktiska modeller, inkluderat didaktiska frågor, didaktisk triangel och didaktiska nivåer, har utgjort ett genomgripande stöd i analysen av materialet från frågeformuläret. Vad kan känneteckna undervisning i förskola? I den första frågans svar finns spår av en undervisning som är ”både spontan och planerad”. Undervisningen inrymmer också helhetsperspektiv, i termer av att ”Omsorg, lärande och utveckling ska bilda en helhet i vistelsen på förskolan”. Vidare framträder spår av att begreppen undervisning och lärande inte är samma sak: ”För mig är undervisning mina medvetna handlingar medan lärandet är det egna barnets process”. Undervisning syftar till lärande men kan inte reduceras till lärande. Andra exempel på utmärkande spår är styrdokumentinriktad undervisning: ”Alla målstyrda processer utifrån läroplanen”. Slutligen har vi ett tredje utmärkande spår av undervisning som barn-, lärar- och innehållscentrerad: ”Att lärare och barn har ett gemensamt fokus på något tredje, ett lärandeobjekt, som de tillsammans ska öka sitt kunnande om”. Vad kan känneteckna undervisning i förskola med fokus på matematik? Frågan om vad som kan känneteckna undervisning med fokus på matematik besvaras bland annat med att den sker genom spontana aktiviteter ”under hela dagen i vardags-situationer/rutiner/lek”. Sådan undervisning utmärks av att matematiska begrepp är i fokus ”under leken och rutinsituationerna”. Ett annat spår är en lärarinitierad undervisning, där läraren medvetet undervisar i vardagliga rutiner och aktiviteter ”genom att ta hjälp av det som sker i stunden/…/t.ex. ett par skor”. Vidare framträder spår av vad undervisningen kan ha för innehåll: ”tid, mätning, rumsuppfattning, sortering, siffror, former, symboler”. Vad kan känneteckna undervisning i förskola med fokus på motorik/rörelse? Frågan om vad som kan känneteckna undervisning med fokus på motorik och rörelse utmärks av att motorik/rörelse kan ses dels som ett mål i sig självt som att ”ge barnen en kunskap om sin förmåga att använda sin kropp, sin rörelseförmåga”. Dels ses rörelse och motorik som medel att uppnå andra mål, som att ”det är grunden för att barn kan och orkar att lära sig”. Undervisningen utmärks även av att i hög grad genomföras utomhus, gärna i naturen: ”oftare utomhus än inom andra fokusområden och med naturens egna resurser som t.ex. stenar, stockar, backar osv.”. Vidare framträder spår av att i undervisningen skapa utmaningar, som att ”där barnen får prova och utmana sina olika motoriska färdigheter” liksom ett utforskande, som att ”det viktigaste är att barnet får undersöka olika sätt att röra sig”. Vad kan känneteckna undervisning i förskola med fokus på musik? Frågan om vad som kan känneteckna undervisning med fokus på musik besvaras med att det finns flera möjliga innehållsdimensioner. Musikundervisning kan fokusera vad musik kan vara ”Att prata med barnen om vad som är musik”, musikens grundstenar ”/…/lära sig att hitta rytmer/…/och takt”, gemenskap ”skapar en gemenskap där man är en del av en social gemenskap” och känslor ”hitta glädjen i musik”. De olika aktivitetsformerna som sång, instrumentspel, rörelse/dans och lyssning är i utsagorna tydliga spår. Förskollärare och chefer/rektorer lyfter också varierande sätt att genomföra musikundervisning med betoning på utforskande, upplevelse, sinnlighet, uttryck och skapande. Vad kan känneteckna undervisning i förskola med fokus på naturvetenskap, däribland kemi? Frågan om vad som kan känneteckna undervisning med fokus på naturvetenskap, däribland kemi, besvaras med att det finns flera möjliga innehållsdimensioner och aktiviteter. Bland de vanligaste innehållsområdena är vatten, djur och natur. Den helt dominerande aktiviteten är experiment. Andra vanliga aktiviteter är att utforska, undersöka, studera fenomen och baka. Förutom begreppsligt innehåll eller fokus på arbetsformer, kan naturvetenskapsundervisning även kännetecknas av kopplingar till andra ämnesområden (såsom teknik, hälsa eller miljö) eller upplevelser och sinnliga erfarenheter. Vad kan känneteckna undervisning i förskola med fokus på teknik? Teknik kan framträda i både spontan och planerad undervisning. Styrdokumenten nämns inte i stor utsträckning när förskollärare och chefer/rektorer kommenterar undervisning inom teknik. Förskollärare och chefer/rektorer förknippar begreppet digitalisering med undervisning inom teknik trots att den reviderade läroplanen inte specifikt reglerar undervisning i digital teknik, utan är främst framskriven under avsnitt som rör utbildning generellt. Undersökningen visar att begreppen bygga och konstruktion i stor utsträckning kopplas till undervisning inom kunskaps¬området teknik. Ordet funktion är också centralt när undervisning inom teknik kommenteras och detta begrepp lyfts fram av både förskollärare och chefer/rektorer. Ett tekniskt system kan delas upp i en ingång, en utgång och en huvudmekanism. Ingång är en slags start av systemet, utgången vad systemet till slut gör och huvudmekanismen innefattar den tekniska förbindelsen som finns mellan ingång och utgång. När teknik som funktion initieras av barnen kan en inriktning på så kallad ”ingång” och ”utgång” uttolkas, medan teknikinnehåll som initieras av förskollärare också kan tolkas vara inriktat på ”huvudmekanism”. Vad kan känneteckna undervisning i förskola med fokus på hållbar utveckling? Frågan om vad som kan känneteckna undervisning med fokus på hållbar utveckling besvaras med att förhållningssätt betonas och att det finns flera möjliga innehållsdimensioner och aktiviteter. Den vanligaste aktiviteten är materialsortering i bred bemärkelse och en vanlig tematik är naturliga kretslopp. Ekologisk hållbarhet är helt dominerande, men det finns vissa spår av social hållbarhet och demokratifrågor. Det finns även exempel på att förskolläraren agerar som förebild för barnen. Samtidigt uppfattar verksamma det som utmanande att öka komplexitetsgraden och reflektionsnivån i undervisningen i förskolan med fokus på hållbar utveckling. Vad kan känneteckna undervisning i förskola med fokus på hälsosam livsstil? Frågan om vad som kan känneteckna undervisning med fokus på hälsosam livsstil besvaras med olika innehållsområden som fysisk, psykisk och social hälsa men även hållbar utveckling. Det kan vara att ”arbeta med medvetenhet om vad kroppen behöver; sömn, mat, aktivera kroppen fysiskt” eller ”empati och socialt samspel i relationer”. Undervisningen utmärks även av att samtal om olika aspekter av hälsosam livsstil är betydelsefullt: ”att pedagoger pratar om begreppen må bra, äta nyttigt, nyttan av att röra på sin kropp, sjukdomar och så vidare,” samt att det är en väl avvägd balans i verksamheten under dagen eller veckan, som ”en väl balanserad dag med lek och vila”. Undervisning i förskola som inkluderar ämnesöverskridande och transdisciplinärt innehåll I svarsmaterialet framträder även svar som pekar på att undervisningen har ett ämnes-övergripande och transdisciplinärt innehåll. Medverkande svarar då på alla delfrågor i fråga 2, om de olika innehålls¬områdena,
|
|
| 10. |
- Alnervik, Karin
(author)
-
"Men så kan man ju också tänka!" : Pedagogisk dokumentation som förändringsverktyg i förskolan
- 2013
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- Denna avhandling handlar om pedagogisk dokumentation som förändringsverktyg i förskolan. Syftet har varit att förstå lärande och förändring i förskolans verksamhet när pedagogisk dokumentation har använts som verktyg under en längre period.Empirin består av texter av och samtal med personal som arbetar påfyra förskoleenheter som samarbetade kring ett gemensamt projekt som initierats av Reggio Emilia-institutet där pedagogisk dokumentation var ett centralt verktyg. Studien fokuserar frågor kring organisation och förändring då utsagor om detta framstod som viktiga i deltagarnas samtal.Analysarbetet har skett i tre steg. I ett första steg gjordes en tematiskanalys. Materialet sammanställdes i tre teman: 1) En förändrad verksamhet. 2) Erfarenheter av dokumentationsarbete 3) Att organisera för utforskande lärande. I ett andra steg analyserades materialet med hjälp av verksamhetsteori, främst Engeströms modeller av verksamhetssystem och expanderat lärande. I det avslutande analysarbetet användes Wartofskys teorier om primära, sekundära och tertiära aspekter av ett verktyg. På så vis belystes pedagogisk dokumentation ur flera olika synvinklar.Resultatet visar att arbete med pedagogisk dokumentation innebär att förskolepersonal börjar diskutera epistemologiska och ontologiska frågor. Som en följd av detta förändrar förskollärarna sitt arbetssätt, vilket medför att motsättningar uppstår i verksamhetssystemet. För att lösa dessa motsättningar har verksamheten förändrats både på enhetsnivå och barngruppsnivå. Bland annat har arbetslaget utvidgats vid dokumentationsarbete. Det utvidgade arbetslaget har inneburit att berättelserna i dokumentationsmaterialet kommer i rörelse, genom att de analyseras i flera led. Berättelser som är i rörelse och att pedagogisk dokumentation kan uppfattas ur olika aspekter gör att pedagogisk dokumentation kan beskrivas som ett komplext verktyg.
|
|
