| 1. |
|
|
| 2. |
- Forselius, Tilda Maria, 1952
(författare)
-
Hur man gör en tölp till gentleman
- 2005
-
Ingår i: Dagens Nyheter 16 april 2005. - 1101-2447.
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 3. |
- Forselius, Tilda Maria, 1952
(författare)
-
Själens dunkla spegel
- 2007
-
Ingår i: Dagens Nyheter 5 augusti 2007. - 1101-2447.
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 4. |
- Forselius, Tilda Maria, 1952
(författare)
-
Ulrica Carolina Widström, 1764-1841
- 2009
-
Ingår i: Svenskt översättarlexikon, http://www.oversattarlexikon.se.
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Svenskt översättarlexikon är ett biobibliografiskt uppslagsverk med artiklar om svenska och finlandssvenska översättare från äldsta tid till idag. Artikeln handlar om Ulrica Carolina Widström (1764–1841), poet, översättare och pedagog.
|
|
| 5. |
- Forselius, Tilda Maria, 1952
(författare)
-
Återbruk
- 2008
-
Ingår i: Dagens Nyheter. ; :8 september 2008
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Essä om remediering (återbruk) av Daniel Defoes roman Robinson Crusoe (1719) i olika medier och om hur också Defoe återbrukade stoff och idéer från sin samtid när han skrev romanen.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Forselius, Tilda Maria, 1952
(författare)
-
'Ett brev betyder så mycket': Några samtida perspektiv på historiska brev
- 2005
-
Ingår i: Kulturstudier i Sverige. Nationell forskarkonferens, 13-15 juni 2005. Linköping Electronic Conference Proceedings. - 1650-3740. ; 15, s. 1-11
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Personliga brev utgör traditionellt sett ett viktigt källmaterial inom alla de historiskt orienterade ämnena, exempelvis i biografiska studier. Under senare år har brev också uppmärksammats som en berättarform med särskilda kännetecken, som kan beforskas t.ex. från retoriska och narratologiska infallsvinklar. Bl.a. inom anglosaxisk poststrukturalistiskt inspirerad forskning och diskussion har synen på brevs textualitet också lett till ett generellt ifrågasättande av fakta- eller informationsvärdet eller av bruket av brev som dokument. Idag tycks intresset för brevutgåvor och för brev som biografisk källa åter vara stort i Sverige. Det aktualiserar frågan om hur brevdiskurser förstås och behandlas som historiska referenser. I artikeln framhåller jag risken för att de kulturellt inövade föreställningarna om brev som autentiska dokument och som sanningsbärare skymmer komplexa kulturhistoriska aspekter av brevpraktiken. Syftet är att problematisera vissa för-givet-taganden om brevberättandets direkta hänvisning till en historisk verklighet, till fakta eller sanning. Jag lyfter också fram exempel på forskare som på fruktbara sätt arbetat med brevs textuella, mediala och relationella aspekter, och som därmed visat på alternativa sätt att förstå brevets sociala roll.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Forselius, Tilda Maria, 1952
(författare)
-
The body and the decent inner self: Letters by Julie Björckegren, wife of a Swedish Mayor, 1789-91
- 2006
-
Ingår i: Women's Writing. - : Informa UK Limited. - 0969-9082 .- 1747-5848. ; 13:1, s. 121-138
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The body of the individual aroused special interest in discourses of the European Enlightenment. One of the questions at stake in literary, rhetorical and epistolary practices concerned what can be inferred about a person's inner self on the basis of his or her bodily appearance. In the second half of the 1700s, the new epistolary rhetoricians recommended that letter writers throw off the stiff personas of classical rhetoric and instead perform the discourse of the heart. The proposed performance, however, was constrained by new parameters, not least strong gender biases. The impact of these cultural discourses are discussed in relation to letters written between 1789 and 1791 by Julie Björckegren, the wife of a Swedish mayor, to Count Carl Sparre, her former lover. Her writing about her body and her social roles is interpreted as a self-reflective practice formed within the constraints of the rhetorical and cultural context. By this practice she shapes her subjectivity and constructs her self as a bourgeois woman.
|
|
