| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Forsberg, Julia, 1985-, et al.
(författare)
-
A broader view of pronunciation
- 2021
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Traditional pronunciation instruction primarily involves articulation and listening comprehension. We argue that this is too narrow a view of what role pronunciation should play in the education of speakers of Swedish as a second language. Pronunciation should be directly concerned with the literarisation of learners, directed at the development of coding and decoding skills associated with all of reading, writing, listening and speaking. Diagnostic tests given within the development project Intensivsvenska (IntensiveSwedish) show that there are often lingering problems at the basic literacy level for second language learners (age 16–19), even after three years of courses in Swedish as a second language. This holds even when the students are literate in their first language. In fact, it is commonly the case that immigrants never acquire some of the phonological distinctions of the Swedish sound system and their attendant correspondences in the (alphabetic) orthographic system. Typical exponents of this are the distinctions between /y/ and /i/ or /ø/ and /e/ (both long and short), the distinction between long and short consonants (mata vs. matta, lada vs. ladda, etc.), and the connection to the sound referents of letters <å, ä, ö. u>. Decoding issues like these can be addressed by combining pronunciation training with literarisation training.We hypothesise that the reasons why many students remain poor readers even after several years in the Swedish school system is that phonological distinctions are not acquired and that students are unsure of the relationship between phonology and orthography. If unaddressed, deficient decoding abilities may in turn hamper the development of sight reading, and more generally limit the amount of information that the students can absorb from reading, since much of the energy will be taken up by decoding efforts. A better balance between the broader view of pronunciation and reading for content may resolve problems caused by insufficient literarisation.
|
|
| 4. |
- Galián Barrueco, Carmen, et al.
(författare)
-
Studiemedvetenhet och måluppfyllelse
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Studiemedvetenhet handlar bland annat om vilken typ av färdigheter och förmågor som värdesätts i det svenska skolsystemet, om vilka rättigheter och skyldigheter man har som elev har vad gäller ansvar, delaktighet med mera. Studiemedvetenhet handlar också om att kunna reflektera över sitt eget lärande, om att få en klarare uppfattning om hur den egna arbetsinsatsen är relaterad till studieresultaten, om lärandestrategier och studieteknik, och om att självständigt kunna driva sitt lärande framåt. Intensivsvenskas särskilda satsning på en ökad studiemedvetenhet hos eleverna är sprungen ur konkreta utmaningar som lärarna har identifierat. Satsningen har skett dels genom de strukturella insatserna vad gäller ämnesplaneringar, moduler och schema, dels genom riktade insatser i form av en studiekalender och ett antal aktiviteter kopplade till den. Utvärderingar med elever och lärare visar till exempel att studiekalendern var elevernas viktigaste verktyg för att arbeta med studieteknik och att lärarna upplevde att studiekalendern hade gjort undervisningen tydligare, mer systematisk och strukturerad. Om detta och om utgångspunkterna för satsningen rapporteras i denna skrift.
|
|
| 5. |
- Gussenhoven, Carlos, et al.
(författare)
-
The Sequence Recall Task and Lexicality of Tone : Exploring Tone “Deafness”
- 2022
-
Ingår i: Frontiers in Psychology. - : Frontiers Media SA. - 1664-1078. ; 13
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Many perception and processing effects of the lexical status of tone have been found in behavioral, psycholinguistic, and neuroscientific research, often pitting varieties of tonal Chinese against non-tonal Germanic languages. While the linguistic and cognitive evidence for lexical tone is therefore beyond dispute, the word prosodic systems of many languages continue to escape the categorizations of typologists. One controversy concerns the existence of a typological class of “pitch accent languages,” another the underlying phonological nature of surface tone contrasts, which in some cases have been claimed to be metrical rather than tonal. We address the question whether the Sequence Recall Task (SRT), which has been shown to discriminate between languages with and without word stress, can distinguish languages with and without lexical tone. Using participants from non-tonal Indonesian, semi-tonal Swedish, and two varieties of tonal Mandarin, we ran SRTs with monosyllabic tonal contrasts to test the hypothesis that high performance in a tonal SRT indicates the lexical status of tone. An additional question concerned the extent to which accuracy scores depended on phonological and phonetic properties of a language’s tone system, like its complexity, the existence of an experimental contrast in a language’s phonology, and the phonetic salience of a contrast. The results suggest that a tonal SRT is not likely to discriminate between tonal and non-tonal languages within a typologically varied group, because of the effects of specific properties of their tone systems. Future research should therefore address the first hypothesis with participants from otherwise similar tonal and non-tonal varieties of the same language, where results from a tonal SRT may make a useful contribution to the typological debate on word prosody.
|
|
| 6. |
- Heldner, Mattias, 1969-, et al.
(författare)
-
Pride and prominence
- 2021
-
Ingår i: Working Papers in Linguistics. ; , s. 1-6
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Given the importance of the entire voice source in prominence expression, this paper aims to explore whether the word accent distinction can be defined by the voice quality dynamics moving beyond the tonal movements.To this end, a list of word accent pairs in Central Swedish were recorded and analysed based on a set of acoustic features extracted from the accelerometer signal. The results indicate that the tonal movements are indeed accompanied by the voice quality dynamics such as intensity, periodicity, harmonic richness and spectral tilt, and suggest that these parameters might contribute to the perception of one vs. two peaks associated with the word accent distinction in this regional variant of Swedish. These results, although based on limited data, are of crucial importance for the designation of voice quality variation as a prosodic feature per se.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Lim Falk, Maria, 1974-, et al.
(författare)
-
Litterarisering – bedömning av läsavkodning och automatisering
- 2022
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Också efter flera år i svensk skola finns kvardröjande brister i grundläggande läs- och skrivförmåga hos en del nyanlända elever i gymnasieåldern. Inlärningskurvan planar uteftersom de inte tillägnat sig en automatiserad förmåga till läsavkodning. Litterariseringsprocessen innefattar färdigheterna lyssna, skriva, läsa och tala på kodnivån. Särskilt automatiseringen av läsavkodning utgör ett tydligt utbildningsbehov för denna elevgrupp. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur testning av läs- och höravkodningsförmåga, automatisering och flytläsning kan profilera behovet av litterariseringsundervisning bland nyanlända elever. Materialet består av tre test. Test 1 är skriftligt och baserat på höravkodning av nonord, dvs. regelbundet stavade ord som dock inte finns i språket (Grossman & Riad 2020). Den huvudsakliga uppgiften är att identifiera fonologiska och ortografiska kontraster. Test 2 är ett individuellt muntligt test baserat på läsavkodning. Eleverna läser enskilda ord och nonord högt på tid (tempoläsning). Test 3 innebär individuell högläsning av en skriven text och innehåller därmed en kombination av läsavkodning och talkodning. Högläsningen tillför en kvalitativ dimension (läsflyt) till den renare avkodningen i de andra två testen (Gough &Tunmer 1986, Elbro 2004). Testen utgör förtest i en pågående interventionsstudie, som ska följas av mellantest och eftertest. Tio klasser med totalt ca 180 nyanlända elever i gymnasieåldern gjorde förtesten i september 2021. Preliminära resultat pekar på att Test 1 och 2 samspelar och att distinktionen mellan ord och nonord ger olika utslag, sannolikt beroende på ordförrådets storlek. Detta påvisar vikten av undervisning på kodnivån för dessa elever.
|
|
| 9. |
- Lim Falk, Maria, 1974-, et al.
(författare)
-
Litterarisering – lärares arbete med läsavkodning för automatisering i svaundervisningen
- 2022
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Projektet Samtidig samverkan mellan forskare och lärare syftar till att utveckla former och strategier för fördjupad samverkan mellan forskare och skollärare med målet att möta ett väldefinierat och konkret utbildningsbehov – i det här fallet litterarisering (läsavkodning på alfabetisk och ortografisk nivå) av nyanlända elever i gymnasieåldern. Projektet syftar också till att lägga grunden för en lösning på det identifierade utbildningsbehovet. Litterariseringsprocessen innefattar alla de fyra färdigheterna lyssna, skriva, läsa och tala på kodnivån. För denna elevgrupp innebär uppgiften att tillägna sig det svenska språkets ljudkategorier – kognitivt, perceptuellt och artikulatoriskt – och koppla dem till det svenska skriftsystemet och dess ortografiska kategorier. Det finns en koppling mellan elevernas behärskning av det svenska ljudsystemet och deras läsning som sällan tematiseras explicit i skolan eller lärarutbildningen, och det saknas utvecklade undervisningsmetoder för att uppnå tillräcklig automatisering av läsavkodningen. I föredraget fokuserar vi dels på hur den vetenskapliga kunskapen om språkets ljudstruktur och dess relation till skriftsystemet kan organiseras till en undervisningsmetod för litterarisering, dels på hur utvecklingen av lektionsmoment och arbetsmaterial kan ske som ett samtidigt samarbete mellan lärare och forskare. Materialet består av dokumentation (klassrumsobservationer, undervisningsmaterial, protokoll) av vår samverkansprocess och det utvecklingsarbete den har fört med sig. Vi presenterar också intryck från den första delen av en interventionsstudie där undervisningsmetoder och material utprövas. Elva månader in i det tvååriga samverkansprojektet visar preliminär analys 1) att en förutsättning för deltagande i undervisningsutveckling är att skolledning ger lärarna tid och resurser, både för konkret planering och för fortbildning där det behövs, 2) att det är ett relativt stort arbete för lärarna att skifta fokus från traditionell artikulationsundervisning respektive läsundervisning till litterariseringsundervisning, 3) att eleverna snabbt anammar både koncept och upplägg. Många visar tidigt en metaförståelse för varför litterariseringsundervisningen är viktig både för uttal och läsning.
|
|
| 10. |
- Lim Falk, Maria, 1974-, et al.
(författare)
-
Ordförråd och skolspråk
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ordförrådets storlek har ett starkt samband med läsförmåga och framgång i skolan. Projektet har därför satsat särskilt på att strukturera och systematisera elevernas möjligheter att tillägna sig ett relevant ordförråd relaterat till skolans alla ämnen. Dokumentet Ordförråd och skolspråk beskriver utgångspunkterna och ger exempel på planering och metoder för ordarbetet. Där rapporteras också en utvärdering av hur elever och lärare upplever satsningen.
|
|
