| 1. |
- Ahlin, Lena, et al.
(författare)
-
Narrativ teknik och känsla i Hemingways "Hills Like White Elephants"
- 2021
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna presentation fokuserar på förhållandet mellan estetisk form och mottagarens känslor i Ernest Hemingways novell ”Hills Like White Elephants” (1927). Denna korta text använder sig av ett objektivt/dramatiskt berättarperspektiv och består nästan enbart av dialog mellan en man och en kvinna på en järnvägsstation mellan Barcelona och Madrid. I väntan på att tåget till Madrid ska komma sitter de i stationens bar och samtalar om den ”operation” som kvinnan ska genomgå vid resans slut. I den här presentationen belyser vi hur man genom några tolkningsstrategier kan bygga upp läsarens ”attunement” (Felski 2020) gentemot texten—och kanske till och med öppna upp för att läsaren till och med kan uppleva empati (Keen 2007). Som bland andra Maria Nikolajeva noterar verkar det som om att ju mer en läsare får veta om de fiktiva karaktärernas inre liv, desto större är sannolikheten att läsaren faktiskt blir känslomässigt engagerad i en text (81). Vi menar att Hemingways text, vars gestaltande av känslor kännetecknas av en minimalism som ställer stora krav på läsarens förmåga att tolka vad karaktärerna egentligen pratar om, till en början främst skapar en känsla av irritation och frustration hos läsaren. Denna känsla speglas också av textens karaktärer och kan förstås som ett uttryck för brist på agens; en slags ”ugly feeling” beskriven av Sianne Ngai (2007). Klassrumsarbete med denna text bör, föreslår vi, börja med en kort introduktion till kontexten, dvs modernismens typiska stil och stämningar, och därefter fokusera på miljön, speciellt betydelsen av ”tröskeln” (limen) som en plats kännetecknande en övergång från en geografisk och/eller social situation till en annan och där jaget kan destabiliseras och kan omformuleras (Turner 57; Kinsley 48). Vi föreslår även några konkreta klassrumsövningar med fokus på stil och ton för att komma åt textens känslouttryck.
|
|
| 2. |
-
Tema: Estetik och pedagogik : Theme: Aesthetics and Pedagogy
- 2022
-
Ingår i: Barnboken. - 0347-772X .- 2000-4389. ; 45
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Aesthetics and Pedagogy in Nordic Children’s and Young Adult Literature – A Relationship in Transformation? ”All pedagogic art is bad art – and all good art is pedagogic” is one of Lennart Hellsing’s most cited statements about children’s literature (Tankar om barnlitteraturen, 1963). The phrasing is accurate and elegant, but the question is whether it is entirely fair to the specific terms of children’s literature? Children’s literature is often described in the form of opposite pairs such as literary and didactic, entertaining and educational, imaginative and instructing, existential and political (Weinreich, Children’s Literature – Art or Pedagogy, 2000). While these descriptions in many cases are justified, they risk making invisible the basic connection between aesthetics and pedagogy that characterises children’s literature. In recent years, research has attempted to bridge what is referred to as “the aesthetic-pedagogical divide” by considering the didactic orientation of children’s literature a part of its aesthetics (Beauvais, ”What's in ’the gap?’”, 2015; Nikolajeva, Barnbokens byggklossar, 2017). Theoretically innovative approaches on the field are especially prominent within research on the radical and political history of children’s literature (Reynolds, Radical Children's Literature, 2007; Mickenberg, Learning from the Left, 2005). The conflict between aesthetics and pedagogy permeates the history of children’s literature at least since the Romantic era (Kümmerling-Meibauer, ”Images of Childhood in Romantic Children’s Literature”, 2008). At this point a new view of literature, one which affirms imagination and emotion, takes hold at the same time as the more instructing children’s literature of the Enlightenment is criticized. Aesthetics and pedagogy are also polarized in the discussions of the role and function of contemporary children’s literature – they are set against each other and considered mutually exclusive. The polarity is particularly noticeable in the debates on children’s literature that flare up from time to time, where actors with pedagogical, political, and educational interests polemicize against defenders of the artistic autonomy of children’s culture. This theme in Barnboken: Journal of Children’s Literature Research wishes to stimulate research that aims to reconsider the relationship between aesthetics and pedagogy. We therefore welcome articles that examine the connections between aesthetics and pedagogy in Nordic children’s and young adult literature, as well as children’s culture in a broader sense, from different perspectives.
|
|
| 3. |
- Johansson, Maritha, et al.
(författare)
-
Bildens roll i elevers meningsskapande om äldre litterära texter
- 2021
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Undersökningen genomförs inom ramen för våra tjänster och finansieras inte av externa medel.Studiens bakgrund och syfte:I kurs- respektive ämnesplaner för årskurs 7–9 respektive gymnasiet finns uttalat att eleverna i ämnet svenska ska få möta litterära texter från olika tider och kulturer (Lgr11/Lgy11). Ett sätt att arbeta med det innehållet är att eleverna får ta del av utvalda, många gånger kanoniserade, litterära textutdrag som finns i antologier. I flera av antologierna har texterna bildsatts med bilder som relaterar till den litterära texten på skilda sätt. Bilder till klassiska verk är av tradition inte i fokus i skolans litteraturundervisning, samtidigt som bilder får en allt större betydelse i ungdomars kommunikation. Syftet med denna studie är därför att undersöka om och i så fall hur elevers gemensamma meningsskapande om en äldre litterär text påverkas av hur bilder relaterats till den litterära texten. Äldre litterära texter är skrivna i och för en annan tid och både deras innehåll och form kan därför uppfattas som främmande för dagens elever. Den unga mottagarens förväntningshorisont (Jauβ, 1970) kolliderar med den äldre kanoniserade texten och i denna studie undersöker vi om mötet mellan moderna elever och äldre texter påverkas av hur texten bildsatts.Genomförande och resultat:I studien får elevgrupper samtala om ett utdrag ur Iliaden: Hektor och Andromakes avsked. Elevgrupperna tilldelas olika versioner av textutdraget där själva texten förblir densamma men där bilderna varieras. I den ena versionen har texten och bilden en symmetrisk relation – de förmedlar ett likartat innehåll (Nikolajeva, 2000). I den andra och tredje versionen kan bilderna och textens relation beskrivas som kompletterande (Nikolajeva, 2000), vilket innebär att bilderna – om än på skilda sätt – vidfogar texten ytterligare ett innehåll. I vår presentation kommer vi att redogöra för resultat från en studie som genomförts i en nionde klass. Bland annat framkommer av studien att eleverna knappt använder bilderna när de samtalar om texten, om de inte uppmanas att göra det, och att den version där text och bild har en symmetrisk relation verkar hämma elevernas eget skapande av inre bilder utifrån textens beskrivningar. Detta föranleder att det finns anledning att fundera vidare på hur läraren kan stödja elevernas meningsskapande genom att hjälpa eleverna att använda bilderna, vilken typ av bilder som kan underbygga elevers meningsskapande samt när i arbetet med och samtalet om en litterär text bild eller bilder bör presenteras för eleverna.Referenser:Jauβ, Hans Robert (1970). Literaturgeschichte als Provokation der Literaturwissenschaft. Suhrkamp.Nikolajeva, Maria (2000). Bilderbokens pusselbitar. Studentlitteratur.Skolverket (u.å.). Kursplan för svenska för grundskolan. Skolverket.seSkolverket (u.å.). Ämnesplan för svenska för gymnasiet. Skolverket.se
|
|
| 4. |
- Asklund, Jonas
(författare)
-
Manulens makt : Novellers skildringar av möjliga framtider
- 2023
-
Konferensbidrag (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Manulens makt. Novellers skildringar av möjliga framtider Till novellens genretypiska drag hör framställningen av en kris och en vändning, och då ofta i kombination med ett öppet slut. I den meningen ansluter sig berättelserna i Elin Nilssons novellsamlingar för barn i mellanåldern, Anrop från inre rymden (2017) respektive Världar under vatten (2020), till ett känt mönster. I mitt paper diskuteras de kritiska möjligheter som dessa genredrag erbjuder och som Nilsson utnyttjar i sin skildring av huvudpersonernas olika maktpositioner (Lykke 2005). I Nilssons berättelser rör sig den unga huvudpersonen i en omvärld präglad av en adult normativity (Nikolajeva 2010) och möter dess vagt antydda förväntningar på den egna framtiden vad gäller vänner, skola, kärlek och yrkesval. Samtidigt gestaltas i novellerna olika konflikter i huvudpersonernas liv, under vilka möjliga vägval gällande framtiden synliggörs. Ofta innebär den här upplevelsen av konflikt med omvärlden också en reell möjlighet för huvudpersonerna attröra sig i nya riktningar. För läsaren kan huvudpersonernas brytningar med etablerade sammanhang framstå som stunder av potentiell makt (Beauvais 2015), i den meningen att deras känslor av vrede, frustration och besvikelse tvingar dem att agera och staka ut en annan framtid. I mitt paper vill jag visa hur Nilssons noveller utmärks av en rad spänningar som kan göras didaktiskt intressanta. Åldersmässigt befinner sig huvudpersonerna till exempel i den ålder då de inte längre är barn men inte heller unga vuxna, vilket gör att de i existentiell mening ännu har möjlighet att ta ut nya riktningar för sina liv. I ett maktperspektiv är de på många sätt formade av sin omgivning men de står inför en framtid som de fortfarande kan göra till sin. I den meningen kan Nilssons noveller uppfattas som pleasurable (Beauvais 2015) under litteraturarbetet, eftersom huvudpersonerna – och läsaren med dem – står inför ett liv i rörelse. Beauvais, Clémentine (2015). The mighty child. Time and power in children´s literature. Amsterdam: John Benjamins Lykke, Nina (2005). Nya perspektiv på intersektionalitet. Problem och möjligheter. Kvinnovetenskaplig tidskrift 2005(2-3), s. 7-17 Nikolajeva, Maria (2010). Power, voice and subjectivity in literature for young readers. New York: Routledge. Nilsson, Elin (2017). Anrop från inre rymden. Stockholm: Alfabeta Nilsson, Elin (2020). Världar under vatten. Stockholm: Alfabeta
|
|
| 5. |
- Podlevskikh Carlström, Malin
(författare)
-
The Trials of the Intertextual: The Translation and Reception of Tatyana Tolstaya's Kys´ in Sweden and the United States
- 2020
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This dissertation analyses the translation and reception of Tatyana Tolstaya’s novel Kys´ (2000). The analysis includes, as well as the Russian source text, the Swedish translation Därv (2003), translated by Staffan Skott and Maria Nikolajeva, and the English translation The Slynx (2003), translated by Jamey Gambrell. A basic premise for the investigation is that intertextuality takes particular expression in the Russian literary tradition, which is why it is vital to discuss possible strategies for translating intertextual references and also how the choice of strategies may affect the reception of a target text. The first part of the dissertation focuses on intertextuality and possible ways to classify and translate intertextual references. The analysis reveals that the Swedish translators have replaced many quotations from Russian poetry with Swedish or canonical poetry, while the American translator has translated the Russian quotations into English. To summarize, while the Swedish translators seem to have interpreted intertextuality as such as being important and recontextualized some of the references, the American translator instead seems to have interpreted the references to Russian culture and the actual referent texts as being important. The second part analyses the reception of the two target texts by means of a comparative analysis of twelve Swedish and sixteen American reviews in non-scholarly and non-professional publications. The analysis reveals that the reception differed between the two target cultures. While the English target text was primarily read as a novel about Russia, the Swedish critics were also able to relate the novel to universal topics such as art and human nature. Finally, the analysis revealed that an underlying theme among the Swedish reviews is “Can art/literature save us?” while an underlying theme among the American reviews is instead “Can Russia be saved?” To conclude, the Swedish translators managed to achieve an interpretation of the source text that was not only more intelligible for the target text readers but also more interesting and relevant from their perspective. Thus, intertextual literature may benefit from a translation strategy that takes the function of intertextuality into consideration and that also—when necessary—recontextualizes intertextual references.
|
|
| 6. |
- Almgren White, Anette, 1960-, et al.
(författare)
-
Astrid Lindgren’s Seacrow Island from an Intermedial Perspective
- 2021
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- In our presentation we analyse how the chapter book Seacrow Island (1964 in Swedish), the original television series of the same name and the subsequent films have been reimagined as two new picturebooks illustrated by Maria Nilsson Thore (2019, 2020). We will discuss the artistic/didactic/considerations given to at once remaining respectful to the source material and to making the story an understandable and enjoyable experience for a new generation of readers.Astrid Lindgren’s works belong to Sweden’s cultural heritage and many of her books have been translated into multiple languages and are read around the world. It is interesting to ponder which of Lindgren’s books will live on as classics and what adaptations are required in terms of their content, language, style and form for this to happen. Here, it is also appropriate to consider what Göte Klingberg called medium-choosing adaptations, in order to give due consideration to how a story can maintain the reader’s interest in a new millennium (Klingberg 1972: 95). Likewise, to observe the artistic deliberations involved in the illustrator’s visualisations (Nikolajeva & Scott 2001: 41-60). In the context of children’s literature, classics are often adapted works that are more or less reworked versions of the source material, whether originally intended for children or adults. Many of the works we now call classics would not have survived without this reworking (Ehriander 2015: 26-27). It is also striking that the story of Seacrow Island, the archipelago and the people who live there, is now being reworked for a younger readership in much the same way as many of Lindgren’s other works, in keeping with the changing times and changes in reading habits over the half century since the first generation of children encountered the fictional world of Seacrow Island (Almgren White & Ehriander 2020).Selected BibliographyAstrid Lindgrens bildvärldar (ed.) Helene Ehriander & Anette Almgren White, Göteborg: Makadam 2019.“Ett litet djur åt Pelle” – en bilderboks relationer till Vi på Saltkråkan. Anette Almgren White & Helene Ehriander, HumaNetten, 2020, p. 231-255.“Pictures of Alma in Katthult: Emil’s Mother the Writer in an Intermedial Light”, LP Publishing Contemporary Literary Criticism series: Astrid Lindgren, to be published 2021.
|
|
| 7. |
- Blomberg Gudmundsson, Julie
(författare)
-
Time of Turmoil : Reading and Media Combination in the American Young Adult Novels Cathy’s Book, Skeleton Creek, and Endgame
- 2022
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In the beginning of the twenty-first century, Young Adult (YA) fiction experienced a renaissance, and YA novels began to appear on the best-seller lists in the US. Around the same time, many reports sounded alarms about rapidly declining rates of fiction reading among young adults. Often, such alarms identified an increased usage of the Internet in various forms as a possible culprit. In an attempt both to retain interest in YA fiction and to capitalize on the growing Internet usage among teens, many writers began to experiment with novel forms of storytelling that combined print fiction with other media. This study focuses on three such American YA novels to show a spectrum of experimental endeavors: Cathy’s Book: If Found Call (650) 266-8233 (2006), Skeleton Creek: Ryan’s Journal (2009), and Endgame: The Calling (2014). The novels are analyzed for their ways of combining media and forging specific “reading paths” through what I call nudges – the implicit and explicit instructions to the reader. In all three novels, reading is characterized by interruptions as the reader is asked to shift between media to access parts of the story and (re)construct the plot. This interrupted reading, I claim, has the function of drawing attention to the medium of storytelling. Therefore, media consciousness becomes a significant part of reading and this, I claim, supplements what Jonathan Culler has named “literary competence.” My study continues the revision of Culler’s understanding of literary competence that Maria Nikolajeva has undertaken for children’s literature. In particular, I draw on Nikolajeva’s set of interpretative codes and expand them for reading multimedia novels.In the introduction of the dissertation, I situate the three novels that I analyze within the context of YA fiction and teen reading and present the key frameworks for my analysis: media studies and theories of reading. In my first analytical chapter, focusing on Cathy’s Book, I explore how media combination promotes a reading based on ordering and detection. I further explore how media combination requires readers to critically assess each medium’s authenticity, concluding that source criticism and media consciousness are central competences promoted by the book. In the second analytical chapter, I explore how print and videos are “stitched” together in Skeleton Creek: Ryan’s Journal; this “stitching” of the media results in a “seamfull” reading process, the seams drawing attention to the semiotic significance of the medium of storytelling. Studying Endgame: The Calling in the last analytical chapter, I investigate what shape the reading process takes when the fictional work mimics games, and the print book itself contains a game. Endgame, I show, promotes “gamified reading” whose logic leads to the physical destruction of the print book. In the concluding chapter, I reflect on the significance of expanding Culler’s concept of literary competence in conjunction with how multimedia novels make use of metalepsis to raise concerns and queries about the distinction between ontological realms and the boundaries of the novel. Lastly, I consider some paths forward for research on reading and multimedia fiction.
|
|
