| 1. |
- Almered Olsson, Gunilla, 1951, et al.
(författare)
-
Food systems sustainability - For whom and by whom? : An examination of different 'food system change' viewpoints
- 2018
-
Ingår i: Development Research Conference 2018: “Rethinking development”, 22–23 August 2018, Gothenburg, Sweden.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- The United Nations identifies the food crisis as one of the primary overarching challenges facing the international community. Different stakeholders in the food system have widely different perspectives and interests, and challenging structural issues, such as the power differentials among them, remain largely unexamined. These challenges make rational discourse among food system actors from different disciplines, sectors and levels difficult. These challenges can often prevent them from working together effectively to find innovative ways to respond to food security challenges. This means that finding solutions to intractable and stuck issues, such as the food crisis often stall, not at implementation, but at the point of problem identification. Food system sustainability means very different things to different food system actors. These differences in no way undermine or discount the work carried out by these players. However, making these differences explicit is an essential activity that would serve to deepen theoretical and normative project outcomes. Would the impact and reach of different food projects differ if these differences were made explicit? The purpose of this initial part of a wider food system research project is not to search for difference or divergence, with the aim of critique, but rather to argue that by making these differences explicit, the overall food system project engagement will be made more robust, more inclusive and more encompassing. This paper starts with some discussion on the different food system perspectives, across scales, regions and sectors but focuses primarily on the design of processes used to understand these divergent and at times contradictory views of what a sustainable food system may be. This paper draws on ongoing work within the Mistra Urban Futures project, using the food system projects in cities as diverse as Cape Town, Manchester, Gothenburg and Kisumu as sites for this enquiry.
|
|
| 2. |
- Abong'o, Deborah, et al.
(författare)
-
Impacts of pesticides on human health and environment in the River Nyando catchment, Kenya
- 2014
-
Ingår i: International Journal of Humanities, Arts, Medicine and Sciences. - : Best Journals. - 2348-0521. ; 2:3, s. 1-14
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The population of the River Nyando catchment largely relies on rain fed agriculture for their subsistence.Important crops grown include cereals, cash crops fruits and vegetables. Farming is one of the contributors of pollution to Lake Victoria. Organophosphates and other banned organochlorine pesticides such as lindane, aldrin and dieldrin were used by farmers. The pesticides transport was by storm water run-off and air drift into the lake. Environmental risk assessment background information was collected through questionnaire and interviews of farmers to determine knowledge and safe use of pesticides. Fourteen pesticides were identified as commonly used of which four are toxic to bees and five to birds. The farmers identified declines in the number of pollinating insects, the disappearance of Red-billed Oxpecker (Buphagus erythrorthynchus) and wild bird’s fatalities. The general knowledge among farmers about chemicals risks, safety, and chronic illnesses was low. Activities that increases environmental awareness and safety of pesticides should be initiated by the agrochemical firms and government.
|
|
| 3. |
- Häggström, Carola
(författare)
-
Human factors in mechanized cut-to-length forest operations
- 2015
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Although forest operations research has a more than 50-year-long tradition in the field of human factors, there is a current decline in resources put on continuous and systematic human factors research. Therefore, the overall aim of this thesis was to contribute new knowledge on working conditions in mechanized cut-to-length logging operations and their relationship to system performance. Findings from four different studies, each using different research methods and approaches, were compiled and discussed based on their relevance to operator working conditions and logging system performance in a Nordic context and with a broader international outlook. A human, technology and organization (HTO) framework was used in Study I to scrutinize the problems that exist in the interactions between these three aspects. The body of knowledge on the H, T and O aspects was extended in Studies II, III and IV based on problem identification Study I. In study II, it was emphasized that most Swedish logging contractors were relatively small enterprises working purely with machine operations. Consequently, with the exception of between harvester and forwarder, task rotation has limited potential to be implemented within most companies. In Study III, forwarder crane work was essentially ruled out as a major source of harmful levels of whole body vibration (WBV). The results also indicated that the choice of grapple may prove important with respect to avoiding costly growth losses for the landowner and environmental concerns. In Study IV, gaze behaviour was investigated in an observational field study. By comparing operators in first thinning, second thinning and final felling, a task-dependent information search pattern was identified. Specifically, the information on the bucking monitor and the tree being felled was less frequently attended to, i.e. less interesting, during first thinning than during the other operation types. Taken as a whole, much of the forestry literature focuses on individual aspects of the work environment, as in studies II-IV, and a systems perspective is less frequently applied. A hindrance to applying a systems perspective is that it demands transdisciplinary research teams and interdisciplinary research. However, this should be seen as an opportunity and not a hindrance to successful future research.
|
|
| 4. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
Why work farmers beyond 65?
- 2012
-
Ingår i: Landskap, trädgård, jordbruk : rapportserie. - 1654-5427. ; 2012:16, s. 88-88
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 5. |
- Fors, Kikki, et al.
(författare)
-
Arbetsmiljö och säkerhet vid surgörning av flytgödsel : Rapport från WP2, Aktivitet 5
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Stallgödsel från animalieproduktion är en källa för kvävetillförseln till Östersjön i form av utsläpp till vatten och atmosfäriskt nedfall. Ammoniakavgång kommer från gödseln vid hantering i stallar, vid lagring och spridning. Jordbruket står för största delen av ammoniakutsläppen och åtgärder för att minska ammoniak-avgången från jordbruket har därför stor effekt på de totala utsläppsmängderna. Att minska kväveläckaget från jordbruket är en viktig del i att minska övergöd-ningen av Östersjön. Minskade kväveförluster från stallgödseln ger även ökad växtnäring till de odlade grödorna och en effektivare recirkulation av kvävet. Ökat växtnäringsvärde hos stallgödseln leder till bättre utvecklade grödor, som förmår att ta upp mer av miljöbelastande fosfor jämfört med sämre utvecklade grödor. Att minska kväveförlusterna genom att förbättra hanteringen av stall-gödseln ger därmed många vinster för miljön och odlaren.Surgörning av flytgödsel är en känd metod för att minska ammoniakavgången från stallgödsel i stall, i lager och vid och efter spridning i fält (Petersen, 2012). Metoden praktiseras dock inte i Sverige, till stor del för att tekniken inte är till-gänglig och för att det i stort saknas erfarenheter. Teknik för surgörning finns nu utvecklad i Danmark, där 18 % av all flytgödsel försurades år 2014 (SEGES, 2015). Vid surgörningen minskas förlusterna av kväve genom att den kemiska jämvikten mellan ammonium och ammoniak förskjuts mot större andel ammoniumkväve, som inte kan avgå i gasform.Teknik finns för surgörning i stallar, i lager respektive vid spridning. I stallar och lager strävar man efter att pH-värdet i gödseln ska vara mindre än 5,5 för att få effekt under längre tid dvs. under efterföljande lagring och spridning. I test enligt VERA:s testprotokoll minskade ammoniakavgången i medeltal med 64 % från de två studerade svinstallarna när man surgjorde gödseln i stallet med tekniken från JH Forsuring NH4+ jämfört med ingen surgörning (ETA-Danmark, 2011). I ett av de två studerade stallarna kunde man påvisa en årlig luktminskning med 29 procent vid surgörning. För Sverige är det dock inte aktuellt med surgörning i stallar med nuvarande system och lagstiftning. Istället kan system för tillförsel av syra i lager vara aktuellt. Vid tillförsel i lager strax innan spridning eftersträvas pH<6. För att begränsa mängden syra som behöver tillsättas är det då viktigt att snarast möjligt påbörja spridningen efter att svavelsyran blandats med gödseln i lagret, med tanke på gödselns buffrande förmåga (pH stiger). För att surgöra flytgödseln under spridning doseras svavelsyran till gödseln automatiskt under körning i fält med på marknaden olika tekniker. Målet är då att gödseln håller pH <6,4 vid spridningstillfället för att det ska vara godkänt i Danmark som ammoniakbegränsande åtgärd, och ett alternativ till att mylla ner gödseln vid spridning. Enligt VERA:s testprotokoll så minskade ammoniakavgången med 49 % vid surgörning till pH 6,4 vid spridning med tekniken SyreN jämfört med ingen försurning (VERA, 2012). Det gick inte att påvisa någon luktminskning med surgörning.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Lindahl, Cecilia, et al.
(författare)
-
Drivning av köttdjur till klövverkning
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Målet med denna studie var att bidra till en fördjupad kunskap och förståelse för de specifika risker och brister i hantering och hanteringssystem som är kopplat till drivning av köttdjur till klövverkning och andra moment som kräver fixering av djuren. Framkomna resultat kan användas för att, utifrån identifierade risker och brister, föreslå åtgärder för att förebygga olycksfall vid hantering av nötkreatur i köttproduktionen.Klövverkningen på åtta gårdar med dikor följdes under en dag och observationer gjordes av interaktioner mellan människa och djur genom beteendestudier. Detta för att identifiera hur mycket och vilken typ av interaktioner som användes för att driva djuren, djurens beteende, var eventuella stopp i djurflödet uppstod och vilka eventuella skaderisker som förelåg för djur och människa. Hanteringen vid drivningen till klövverkning observerades utifrån tre perspektiv; människan, djuren och miljön (hanteringssystemet). Hanteringssystemets utformning gicks igenom utifrån en checklista och risker i miljön bedömdes. Intervjuer gjordes med lantbrukarna och inkluderade frågor kring upplevda risker vid drivning av djuren till klövverkning, vad som påverkar säkerheten, hur hanteringssystemet de använde vid klövverkning vid besöket fungerar och vad som skulle kunna förbättras.Gårdarna hade liknande hanteringssystem vid klövverkning, med verkstolen placerad i en fodergång i lösdriften och en samlingsfålla och drivgång uppbyggd av lösa grindar. Inget system var optimalt utformat utifrån djurens grundläggande beteenden, som att nötkreatur vill vara med och följa sin flock, att de vill gå tillbaka den väg de kom ifrån och att de vill kunna se personen som driver dem. Brister i hanteringssystemens miljö, som noterades på flera gårdar, var att drivgångar och grindar inte var ordentligt förankrade, olämplig bredd på drivgångar och att drivgångarnas bredd inte var fixerad så att de efter ett tag blev för breda, samt avsaknad av bra lösningar för att hindra djur från att backa ut ur drivgången (t.ex. för klena eller korta trästolpar). Det var också vanligt att djur halkade under drivningen.Resultaten visar att drivningen av köttdjur till klövverkning kan innebära betydande risker att bli påsprungen, klämd eller sparkad. Hur stora olycksrisker hanteringen är förenad med beror på människans och djurens beteende samt hanteringssystemets utformning. En lugn hantering där man undviker att stressa upp djuren är fundamental. Genom att utforma hanteringssystemet utifrån djurens beteende minskar risken att det blir stopp i djurflödet och det gör att hanteringen blir enklare och mindre riskfylld. Flera av de risker som noterades på gårdarna är möjliga att förebygga med mindre insatser, exempelvis genom att förankra grindar och drivgång ordentligt och minska halkrisken genom att ströa golvytan och hålla rent från gödsel. Många farliga situationer uppstod när djuren skulle motas från samlingsfållan till drivgången, och här behövs lösningar för att förbättra säkerheten. Kunskapen om hur man kan skapa en säker drivning vid klövverkning eller liknande situationer behöver ökas hos lantbrukarna.
|
|
| 8. |
- Lindahl, Cecilia, et al.
(författare)
-
Tjurar – en olycksfallsrisk i lösdriften
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det förmodas finnas en ökande trend bland mjölkproducenter att ha tjur i besättningen för att underlätta brunstpassningen. Tjuren innebär dock en ökad olycksfallsrisk för lantbrukaren och de anställda, särskilt när tjuren går fritt med mjölkkorna i lösdriften. Av de dödsolyckor i lantbruket där nötkreatur varit inblandade, har attack från en tjur av mjölkras varit en av de vanligaste händelsebeskrivningarna.Målet med projektet var att undersöka hur tjurar hanteras och hålls hos mjölkproducenter samt att få en uppfattning om hur många och vilken typ av olyckor och tillbud som sker. Målet var också att undersöka motiven till att lantbrukare väljer att ha tjur och vad som skulle behövas för att behovet av att använda tjur ska minska.Resultaten visade att lantbrukarna hade starka argument, både ekonomiska och arbetsbesparande, till varför de valt att ha tjur i besättningen. Många använde tjur enbart till kvigorna, men det var också vanligt att man hade tjuren för att betäcka kor som inte blivit dräktiga vid seminering. Tjuren sågs som en möjlighet att spara in på seminkostnader. Hos de lantbrukare i studien som valt att inte ha tjur var just olycksrisken en huvudsaklig orsak.Lantbrukarna ansåg att de främsta orsakerna till olycksrisker med tjurar var okunskap och stressade situationer. Andra faktorer som ansågs betydande var brister i hanteringssystem och rutiner samt att tjurar helt enkelt är farliga. Det var 29 % av lantbrukarna som hade tjur i besättningen som angav att det hade inträffat en arbetsolycka med tjur på gården. En majoritet av lantbrukarna bedömde ändå olycksrisken med tjur som låg.Resultaten pekar på att det fanns brister i rutinerna för brunstpassning på många av gårdarna. På de gårdar som hade tjuren i lösdriften med mjölkkorna saknade majoriteten också hjälpmedel och skriftliga rutiner för brunstkontroll. Det finns därför många alternativa lösningar till tjur, som skulle kunna vara effektiva för att förbättra fertiliteten och ändå hålla nere kostnaderna för semin. Att implementera rutiner för systematisk brunstkontroll, att investera i hjälpmedel för brunstpassning (t.ex. aktivitetsmätare), att utbilda personal i seminering och att se över stallmiljö, foder m.m. för att försäkra sig om att dessa faktorer inte hindrar korna från att visa brunst är några möjliga alternativ. Det skulle vara intressant att utvärdera dessa olika åtgärdsalternativ ekonomiskt, för att se vilka åtgärder som i slutändan är mest kostnadseffektiva.Om man som lantbrukare väljer att ha tjur i besättningen, är det viktigt att inredning och hanteringssystem är anpassade för att hålla tjur och att så mycket som möjligt av arbetet kan utföras utan att behöva vara inne hos tjuren. Det är också viktigt att det finns tydliga och genomtänkta rutiner för hur hanteringen av tjuren ska ske vid olika arbetsmoment. Resultaten från enkäten visar att majoriteten av lantbrukarna hade uttalade rutiner för tjurhanteringen även om få hade skriftliga rutiner. Däremot tyder resultatet från intervjuerna på att rutinerna var bristfälliga. De hölls väldigt generella och främst nämndes rutiner som att man alltid skulle vara två vid hantering av tjuren och att man ska ha en reträttväg. Väl utformade arbetsrutiner behöver vara lite mer specifika och gärna beskriva i punktform hur vissa arbetsmoment ska genomföras. På så vis kan man säkerställa att alla anställda följer samma arbetsordning och att tjuren kan vänja sig vid rutinerna. En hel del råd kring tjurhållning och -hantering, som framkommit under studien finns sammanställda i resultatdelen och kan fungera som inspiration till utformning av rutiner.Projektet finansierades av Stiftelsen Svenska Lantbrukarnes Olycksfallsförsäkringsfond (SLO-fonden).
|
|
| 9. |
- Röös, Elin, et al.
(författare)
-
Nästa steg för ekologiskt lantbruk – eko 3.0
- 2016
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Hur kan ekologisk produktion och konsumtion utvecklas för att bättre svara mot framtidens stora globala utmaningar? Den nya skriften bygger på broschyren "Organic 3.0 for truly sustainable farming & consumption" som tagits fram av IFOAM, internationell paraplyorganisation för ekologiskt lantbruk, kompletterat med reflektioner kring vad Eko 3.0 kan innebära för svenska förhållanden.
|
|
| 10. |
- Chodkowska-Miszczuk, Justyna, et al.
(författare)
-
Biogas enterprises : A chance or a challenge for rural development?
- 2018
-
Ingår i: Challenged Ruralities. - Copenhagen : University of Copenhagen – Department of Geosciences and Natural Resource Management.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- This paper addresses the question whether biogas plants (businesses based on renewable energy) often marketed as a great opportunity for rural development can at the same time pose a hidden challenge. Departing from the concept of embeddedness of enterprises in the local environment, our objective is realized with the help of two models of biogas plants. In the first model, biogas plants operate as an integral part of agricultural farms (biogas on-farm model); in the second model, they operate as independent companies established through investments by external entrepreneurs (biogas off-farm model). The two models have proven to affect the economies of particular biogas enterprises very differently. In the first model, the support of existing agricultural farms is of great importance as those usually are important for local stakeholders. In the second model, biogas plants that emerge as new external investments must build interactions with local entities from scratch. From an economic point of view, the lack of functioning mechanisms in this sense may influence further directions of development for many rural areas traditionally associated with agriculture.
|
|
