| 1. |
|
|
| 2. |
-
Lychnos 2007
- 2007
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
-
Tema bokhistoria i Lychnos. Årsskrift för idé- och lärdomshistoria
- 2010
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Teknikerna att skriva och trycka eller med hjälp av andra grafiska metoder reproducera den mänskliga hjärnans produkter har och har haft en på alla plan genomgripande inverkan på hur samhället och kulturen formats och utvecklats. Att i idéhistorikernas årsbok erbjudas att göra ett temanummer om bokhistoria upplevde vi därför som speciellt roligt och utmanande. Här hade vi en arena där ljuset traditionellt sett riktats mot idéer, mot de abstraktioner vilka dagens forskare huvudsakligen har kännedom om genom den grafiska kommunikationens produkter, produkter som man dock alltför sällan beaktat som informationsbärare i sig. Boken, tidningen, blanketten, affischen och alla andra typer av dokument är betydelseskapande artefakter. Utan dem hade inga idéer kunnat spridas, men deras värde ligger inte endast i den förmedlande aspekten utan i högsta grad också i den mening deras form genererat, både i samspel med text- eller bildinnehållet och i egen rätt. Bokhistoria undersöker och diskuterar detta samspel och blir därigenom en mötesplats för många vetenskapliga intressen. När de i vidaste mening textbaserade filosofiska, historiska och litterära intressena konfronteras med grafiska och bibliografiska problemställningar kommer den materiella kontexten för transmission av texter, bilder och ljud i fokus.
|
|
| 5. |
-
Tema: Mat. Electronic offprint from LYCHNOS : Årsbok för idé- och lärdomshistoria
- 2006
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna temaavdelning av Lychnos har ett antal artiklar samlats, som speglar pågående forskning i landet som rör i vid mening idéhistoriska perspektiv på mat, vetenskap och idétraditioner. Ett gemensamt inslag i artiklarna är intresset för hur vetenskapligt eller principiellt grundande uppfattningar om vad som är bra, nyttig och näringsriktig mat har omformatstill individuella kostråd och legat till grund för politiska beslut. 1700-talets hälsoråd och hushållsläror och 1900-talets lagstiftning om hygieniska åtgärder kan ganska enkelt placeras in i den sociala och kulturellaprocess, genom vilken vetenskapen och experternas kunskaper tillskrevs en allt viktigare roll i formandet av ett bättre och mer välplaneratsätt att leva. Men även motstånd, motrörelser och subkulturer har bidragit till formandet av föreställningar om vad som är ett bra och naturligtkosthåll. Vetenskapen och dess tillämpningsområden har i detta liksom i många andra sammanhang visat sig vara en bland en rad skilda faktorer, som haft betydelse för de olika sätt på vilka maten kommit att ingå i människornasföreställningar om sig själva och de liv de vill leva.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
