| 1. |
- Berthelsen, Hanne, et al.
(författare)
-
COPSOQ II : en uppdatering och språklig validering av den svenska versionen av en enkät för kartläggning av den psykosociala arbetsmiljön på arbetsplatser
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sammanfattning Copenhagen Psychosocial Questionnaire version II (COPSOQ II) har utvecklats av det danska nationella forskningscentret för arbetsmiljö (http://www.arbejdsmiljoforskning.dk) som ett tillförlitligt instrument för bedömning av den psykosociala arbetsmiljön och för att underlätta kommunikationen mellan arbetsplatser, de som arbetar med arbetsmiljöfrågor och forskare. Det är ett omfattande, generiskt instrument, som inkluderar dimensioner baserade på olika teorier om psykosociala faktorer i arbetet samt på empirisk forskning, snarare än att vara kopplat till en särskild teori. Den befintliga svenska versionen av COPSOQ II översattes från den danska versionen av enkäten av ett dansk-svenskt forskarteam, Sedan dess har skalor från denna version använts i ett antal studier, men hittills finns inga valideringsstudier publicerade på den svenska versionen. Syftet med denna rapport är att redovisa de övergripande resultaten från första stegen i valideringsprocessen, inklusive en reviderad svensk version av instrumentet. Det finns en internationell grupp (http://www.copsoq-network.org) där praktiker och forskare bland annat diskuterar och fattar beslut kring instrumentets fortsatta utveckling. Den internationella COPSOQ gruppen har enats om att nya översättningar av COPSOQ ska ta avstamp i den engelska versionen av instrumentet. Den pågående valideringen av den svenska versionen av COPSOQ innehåller därför en ”back-translation” från svenska till engelska, följt av kognitiva intervjuer för enkätutveckling och en tvärsnittsstudie i kombination med registerdata. Resultat från ”back-translation” proceduren inklusive en systematisk utvärdering visade på utmaningarna i den begreppsliga överensstämmelsen samt ett behov av justeringar för att förbättra tydligheten och användningen av vardagsspråk. Kognitiva intervjuer genomfördes för att identifiera potentiella problem i enkäten, för att tydliggöra hur olika begrepp och frågor tolkades av de svarande, för att därmed se över den svenska versionen av COPSOQ. Informanter valdes ut för att få variation i ålder, kön, yrke och region. Individuella intervjuer genomfördes med 26 informanter baserade på en kombination av att tänka högt och följdfrågor utifrån en intervjuguide. Intervjuerna spelades in och transkriberades ordagrant. Intervjuerna genomfördes i omgångar följt av en inledande analys innan justeringar av enkätfrågorna gjordes. Dessa analyser gav inblick i frågor som var vanskliga att förstå, frågor som uppfattades på annat sätt än förväntat samt inblick i hur svarsalternativ användes av informanterna. Baserat på resultaten av ”back-translation” och intervjuerna, justerades enkäten och testades därnäst på nya omgångar av informanter tills formuleringarna värderades fungera bra. Resultaten från ”back-translation”-proceduren indikerade problem med bristande begreppslig överensstämmelse för ett antal frågor mellan den danska och den engelska versionen av COPSOQ. I första hand justerades de svenska frågorna så att de begreppsligt skulle stämma överens med den engelska versionen, men för ett antal frågor fanns det skäl för att behålla överensstämmelsen med den ursprungliga danska versionen (se Appendix C). Resultaten från intervjuerna gjorde att vissa frågor även fick justeras så att begriplighet och relevans fick företräde före överensstämmelse. I rapporten redovisas samtliga beslut om justeringar av formuleringar och betydelsen av detta i relation till den begreppsliga överensstämmelsen. Detta är relevant att känna till när resultat från svenska och internationella undersökningar jämförs. Resultaten från projektet är dessutom relevanta att förhålla sig till för de övriga internationella versionerna, som har sitt ursprung i den danska versionen samt i relation till den framtida internationella utvecklingen av instrumentet. Studien kommer att fortsätta med ytterligare undersökningar och analyser av andra aspekter av validitet med särskilt fokus på COPSOQ:s användning inom vårdorganisationer. Studien har godkänts av Regionala etikprövningsnämnden i södra Sverige och det är finansierat av Svenska Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte).
|
|
| 2. |
- Berthelsen, Hanne, et al.
(författare)
-
Psykosocialt säkerhetsklimat : ett sätt att mäta organisatoriskt och socialt säkerhetsklimat. Stressforskningsrapport nr 327
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I en svensk kontext har föreskriften Organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) bidragit till ett tydligt fokus på betydelsen av organisatoriska förutsättningar för ett hälsosamt arbetsliv. Ett nytt teoretiskt begrepp i sammanhanget är psykosocialt säkerhetsklimat (Psychosocial Safety Climate – PSC). PSC kan definieras som medarbetarnas delade uppfattningar om organisationens riktlinjer, praxis och procedurer för att skydda deras psykosociala hälsa och säkerhet. Genom fyra dimensioner avser PSC att mäta hur medarbetarna upplever att den högsta ledningen 1) engagerar sig, 2) prioriterar, 3) kommunicerar och 4) involverar medarbetarna, i psykosociala arbetsmiljöfrågor. Forskning visar att PSC kan predicera till exempel arbetsmiljöfaktorer såsom känslomässiga och kvantitativa jobbkrav, mobbing, inflytande och utvecklingsmöjligheten, som i sin tur påverkar till exempel medarbetarnas arbetsengagemang, stress-, utmattnings- och depressionssymptom. Syftet med denna rapport är att redovisa de första stegen av anpassnings- och valideringsprocessen för att etablera en officiell svensk version av den internationella PSC-skalan. Arbetet inleddes med en översättning av den ursprungliga engelska versionen av PSC till svenska inklusive förslag på alternativa benämningar av olika nyckelbegrepp som till exempel senior management. Översättningen bedömdes av en expertpanel bestående av forskare inom området, som bidrog till att identifiera potentiella problemområden samt kommenterade vilka översättningar de upplevde som mest relevanta. Denna fas ledde fram till en reviderad version av skalan som testades och vidareutvecklades med hjälp av tio kognitiva intervjuer för att sedan utvärderas psykometriskt i en enkätstudie. Slutligen översattes den svenska versionen av skalan tillbaka till engelska och den konceptuella överensstämmelsen med originalversionen kontrollerades i samarbete med professor Maureen Dollard, som vi har fört en kontinuerlig dialog med under hela processen. Intervjuresultaten visade att medan ett centralt begrepp som psykisk hälsa uppfattades som oproblematiskt så ledde begreppet ”högsta ledningen” inte till samstämmande tolkningar bland informanterna. Oftast hänvisade informanterna till mellanchefer. Informanterna uttryckte att påståenden som gällde en generell uppfattning och inte enbart deras egen var svåra att ta ställning till. De upplevde också att det var svårare att besvara påståenden jämfört med frågor. Personer som upplevde svårighet att svara var benägna att välja det mittersta svarsalternativet. Generellt uppfattades det som relevant att undersöka det psykosociala säkerhetsklimatet, medan det ifrågasattes huruvida vissa av de tolv påståendena var adekvat formulerade för att fånga in det psykosociala säkerhetsklimatet på arbetsplatsnivå. Vidare uppfattades påståendena vara delvis upprepande. PSC finns i två versioner, en med 12 påståenden (PSC-12) och en med 4 påståenden (PSC-4). Resultat från den psykometriska analysen inkluderande fyra påståenden (PSC-4) visade på lågt internt bortfall och frekvent användning av det mittersta svarsalternativet. En konfirmatorisk faktoranalys gav stöd för att dessa fyra påståenden kunde slås ihop till en skala (PSC-4). Vidare fanns det signifikanta samband mellan PSC-4 och ett urval teoretiskt relevanta begrepp: känslomässiga krav, stress och engagemang i arbetet. Sammanfattningsvis stödjer intervjustudien i stort innehållsvaliditeten av PSC-12 och de psykometriska analyserna styrker reliabilitet och begreppsvaliditet hos den svenska anpassade översättningen av PSC-4.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Kinsten, Anna, et al.
(författare)
-
SLOSH – Swedish Longitudinal Occupational Survey of Health : A nationally representative psychosocial survey of Swedish working population
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Background and aimSLOSH – Swedish Longitudinal Occupational Survey of Health – is a new nationally representative longitudinal cohort survey focusing on the relationships between work organization, work environment and health. In 2006, IPM/Stress Research Institute commissioned a first follow-up of the Swedish Work Environment Survey (SWES) of 2003, which was carried out by Statistics Sweden (SCB) during March-May 2006. A second follow-up is planned for Mars 2008. In this report, the responses to the questions in the first follow-up are referred to as SLOSH 2006.SLOSH is financed by the Swedish Council for Working Life and Social Research (FAS) and was approved by the Regional Research Ethics Board in Stockholm. The main aim of SLOSH is to investigate the relationships, over time, between work environment factors and health.October 1st 2007 IPM will be transferred to the Faculty of Social Sciences at Stockholm University, and at the same time the institute will also change its name to Stress Research Institute.Material and methodSLOSH is conducted in the form of self-completion questionnaires that are sent by mail to the participants. There are two versions of the questionnaire, one for respondents who are gainfully employed and one for those who are not gainfully employed at the time of the survey. The questionnaire for gainfully employed consists of questions about work organization, work environment, lifestyle, health and social situation outside work. The questionnaire for those who are not gainfully employed resembles the one for the gainfully employed, but instead of questions about work, it includes questions considered relevant for old-age pensioners, full-time early retirees, full-time disability pensioners, unemployed, students, long-term sick-listed, people on parental leave, homemakers and others who temporarily or permanently have left gainful employment.The 2006 follow-up constitutes the beginning of a large longitudinal cohort study, in which a sample of about 9,000 people from the working population (in 2003) are followed over time with repeated measurements. SLOSH 2006 was answered by 5,985 people, of whom 5,141 answered the questionnaire for gainfully employed and 844 the one for those not currently in gainful employment. The next follow-up is planned for Mars 2008 and thereafter the intention is to send out new questionnaires every second year within the foreseeable future.Compared to the SWES, SLOSH 2006 contains considerably more, and more detailed, questions about work organization, leadership, workplace conflicts and conflict solving. The questions about health were also essentially increased and comprise, among other things, self-rated health, chronic illness, psychosomatic symptoms, burnout and depressive symptoms. Moreover, there is a relative large number of questions about private life, and health related behaviours (e.g. excersise, alcohol and smoking).The results of the survey are expected to serve as a basis for more effective work environment management and to contribute to the scientific knowledge about how working life factors, in combination with the private life factors, influence peoples’ health.In the present report, the responses to all individual items in SLOSH 2006 are presented divided by sex as well as age groups. Some questions are presented separately for gainfully employed and not gainfully employed (old-age pensioners, unemployed etc.) people. For comparison we also report how the participants in SLOSH 2006 answered the questions in SWES 2003.ResultsIn the results part of the report only a limited number of questions are presented and discussed. These have been selected because they may be of interest. Some of these results are summarized below. However, in the tables at the end of the report, the answers to all questions are presented.The portion of respondents who stated that they, at least once during the last two years before the questionnaire was completed, had experienced essentially increased work tasks, amounted to 47.4 % (50.2 % of the women and 44.4 % of the men). This may be both a stressful and a stimulating factor, depending on context.About 30 % of the respondents answered that they felt stressed to a high extent or very high extent by demands to give immediate answers to e-mails and telephone calls that require a lot of work. A higher proportion of women (38.8 %) than men (27.2 %), stated that they to a high or very high extent were stressed by computers and other equipment that failed to work properly.It was on the other hand more common among male participants (23.0 %) than among female (18.1 %), to feel stressed to a high, or very high extent by the demands to always be available on work-related issues both at work and during leisure time.Leadership has in a number of surveys, both at IPM/Stress Research Institute and internationally, been shown to be of importance for the health of the participants. Concerning the question Does your manager listen to you and pay attention to what you say? a total of 70.4 % stated that this was true to a high or very high extent. Among the respondents, 74.8 % stated that their manager sometimes or more often acted as a team builder, whereas 23.7 % of the participants considered that their manager sometimes or more often was dictatorial.Conflicts were rated to be relatively common at the workplaces. A somewhat larger portion of women (33.6 %) than men (30.9 %) answered that they in the last two years had been involved in any kind of conflict at work. However, there were no significant gender difference with regard to main strategies for solving differences of view at the work unit. More than 75.0 % answered that differences of view were mainly settled by discussing and negotiating. About 12.0 % reported that differences of view at their work unit were mainly settled by using status, authority or by orders. About one tenth of the respondents stated that no attempt was made to resolve them.How people deal with conflicts and differences in opinions has also shown strong associations with health in earlier studies. In SLOSH there are thus questions about coping. This can be seen as a personality factor, but can probably also be affected by the work climate. The proportion of men who stated that they mostly or always had made clear immediately and clearly shown their feelings, when they during the last two years felt steamrollered or unfairly treated by their manager/managers totalled 66.9 %. In contrast, 64.0 % of the female participants stated the same. A larger part of the women (27.9 %) than men (18.0 %) stated that when during the last two years they had felt steamrollered or unfairly treated by their manager/managers, they mostly or always, had kept quiet and brooded over it. Women (20.6 %) also stated to a much higher extent than men (5.9 %) that in this type of situation they mostly or always took it out on their family/those closest to them.Effort does not have to be unhealthy, if there are opportunities for recovery, biologically as well as psychologically. The percentage that stated that they, in the last 3 months had been troubled by disturbed/restless sleep at least once a week, totalled24.4 % for women and 18.2 % for men. However long-term sick-listed people reported sleep disturbances more often, as did women on parental leave or disability pension. Sleep disturbances were least common among old-age pensioners.With respect to the question Does your work leave time for reflection?, a total of 32.9 % responded seldom or hardly ever/never. A slight gender difference was observed, 30.6 % men and 35.5 % women replied accordingly.So far, the data have been discussed based upon the answers from one occasion – SLOSH 2006. The main advantage of the SLOSH survey, however, is that it is longitudinal. This gives us possibilities to analyze “what comes first” and approach questions about causality. Such analyses will be published in regularily scientific papers in the future, and are not included in the present report. We refer the interested reader to coming scientific publications, which will be summarized on the survey website http://www.stressforskning.su.se
|
|
| 7. |
- Oxenstierna, Gabriel, et al.
(författare)
-
Psykosociala faktorer i dagens arbetsliv och hur man mäter och beskriver dem
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- De ledande arbetsmiljömodellerna, och de enkätfrågor som har använts för att studera dessa, utvecklades för snart trettio år sedan. Därefter har arbetslivet genomgått drastiska förändringar. Detta gör att existerande psykosociala arbetsmiljömodeller och dess mätinstrument måhända inte längre fullt ut passar dagens arbetsliv. Frågeställningarna var följande:– Finns det organisatoriska förhållanden som kan generera ohälsa och som kan komplettera de dimensioner som ingår i de klassiska arbetsmiljömodellerna (Krav-kontroll-stöd- och Ansträngnings- belöningsmodellen)?– Om så är fallet – vilka är dessa dimensioner och hur är de och de klassiska dimensionerna relaterade till varandra och till människors hälsa?Vår undersökning och det nya formuläret bygger på en kritisk analys av de två klassiska psykosociala arbetsmiljömodellerna Krav-kontroll-stöd (Karasek, Theorell, Johnson och Hall) och Ansträngnings-belöningsmodellen (Siegrist).Fokusgruppsintervjuer har gjorts i åtta strategiskt valda grupper. Tillsammans med en expertintervju och en fallstudie utgör detta det kavalitativa material ur vilket det nya frågeformuläret har utvecklats. En pilotundersökning har genomförts på ett riksrepresentativt sampel. Resultatet ligger till grund för arbetets och arbetsplatsdimensionerna och den hypotetiskt ”kausala” modellen.Arbetsfaktorerna (Stimulans, Påverkansmöjligheter, Krav och resurser) och Arbetsplatsfaktorerna (Mål, Struktur, Ledning, Frihet, Demokrati och rättivsa, Konflikt/konflikthantering och Humanitet/socialt stöd) verkar genom arbetskraven på de anställdas stressymtom och hälsa. Arbetsplatsfaktorerna verkar dock inte bara genom arbetskraven, utan också genom faktorn Humanitet och socialt stöd, som direkt påverkar de anställdas stressymtom och hälsa.Modellens totala förklarade varians var 42,2 procent för faktorn Stressymtom, det vill säga det symtominriktade hälsoutfallet. Med utgångspunkt från modellens ”kausala antaganden” svarar då dimensionerna som beskriver arbetet för 13,7 procent och arbetsplatsfaktorerna för 28,5 procent. Ser man till utfallet Hälsa blir den totala förklarade variansen 11,2 procent, där Arbetet svarar för 5,0 procent och Arbetsplatsen för 6,2 procent.
|
|
| 8. |
|
|
