| 1. |
- Alwin, Jenny, 1978-, et al.
(författare)
-
Teknik för personer med demens : En utvärderingsstudie av teknikintervention för personer med demenssjukdom och deras närstående
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport är framtagen av Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi (CMT), Institutionen för medicin och hälsa, vid Linköpings universitet på uppdrag av Hjälpmedelsinstitutet. Utvärderingsstudien1 som presenteras i rapporten har gjorts av en intervention som utvecklats inom ramen för projektet ”Teknik och Demens”.Författarna till rapporten vill tacka medarbetare i Teknik och Demensprojektet:Arbetsterapeuter på de kliniska enheterna: Barbro Askenborg, Carina Boström, Ulla Haraldson, Malin Lundberg, Anna Rosshagen, Sofia Starkhammar samt Inger Lindblad från Stockholms sjukhem och Margret Rosenberg från Arbetsterapeuterna primärvården Gästrikland.Medarbetare på FoU-enheterna: Ulla Johansson, Staffan Josephsson och Åke Seiger.Projektledningsgruppen: Susann Forsberg och Ingela Månsson från Hjälpmedelsinstitutet, Inge Dahlenborg från Demensförbundet och Kerstin Lundström från Alzheimerföreningen i Sverige.Vi vill även tacka Magnus Husberg, CMT, för konsultinsatser vad gäller analys och databehandling samt Olle Eriksson, LiU, som rådgivare vad gäller statistiska beräkningar. Tack till alla personer som bidragit med synpunkter på rapporten.Slutligen ett varmt tack till alla deltagare i Teknik och Demensprojektet som under studiens gång besvarat många frågor.Linköping 2008-04-22Jenny Alwin Jan Persson Barbro Krevers
|
|
| 2. |
- Aronsson, Mattias, et al.
(författare)
-
Hälsoekonomisk förstudie av digital patologi : Var finns de potentiella vinsterna?
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- BakgrundDet pågår en utveckling inom patologiska laboratorier mot en ökad digital lagring och analyser av bilder från vävnadsprover via datorskärm istället för mikroskop. En digital lagring av informationen har en rad potentiella fördelar. Informationen kan läsas av flera personer samtidigt, även på distans, vilket underlättar utnyttjande av expertkunskap och ger möjligheter till ökat kapacitetsutnyttjande. Än så länge finns det endast begränsade tillämpningar i klinisk rutinanvändning. Sverige ligger dock i framkant när det gäller systemutveckling.På grund av att digitaliseringen förväntas leda till ökade kostnader i kombination med osäkerhet kring effekterna gör att hälsoekonomiska analyser är efterfrågade. Avsaknad av data kring effekterna av digitalisering har hittills inte tillåtit någon adekvat värdering av hälsoekonomiska aspekter. Trots bristen på effektdata är det hög tid att börja fundera på vad man vill ta reda på, hur det ska gå till, hur förutsättningarna ser ut för att kunna fylla de kunskapsluckor som behöver fyllas.SyfteSyftet med denna förstudie är att undersöka hur en hälsoekonomisk utvärdering av digital patologi skulle kunna läggas upp, förutsättningarna att göra en sådan utvärdering utifrån tillgängliga data och identifiera behov av kompletterande forskning.MetodDigitalisering av ett patologilaboratorium omfattar och påverkar stora delar av verksamheten på ett komplext sätt. Därför bör den totala ekonomiska effekten av tidsvinster, som kan bidra till lägre kostnader, liksom tillkommande kostnader på grund av nya arbetsmoment, lagring och ny utrustning studeras. I förstudien har vi undersökt möjligheterna att relatera totalkostnaderna och kostnaderna uppdelade på olika kostnadsslag till standardprodukter vid laboratoriet, i detta fall producerade remissvar respektive glas.Den största patientnyttan av en digitalisering förväntas uppstå tack vare kortare svarstider och ökad diagnostisk säkerhet. För att kunna besvara frågan om storleken på patientnyttan behöver specifika tillämpningar (cancertyper) identifieras där digital patologi förmodas göra skillnad jämfört med traditionellt använd teknik. För att i ett tidigt skede försöka identifiera kostnader och vinster med digital patologi användes tre analysmodeller med olika perspektiv. De tre modellerna är Arbetsflöde och volymer, Nytta ur ett patientperspektiv och Nytta ur ett medicinskt perspektiv. Med hjälp av de tre analysmodellerna har kortsiktiga och långsiktiga potentiella effekter av ett fullskaligt införande analyserats.ResultatViktiga uppgifter saknas både om förhållandena idag men framförallt vet vi mycket lite om effekterna av digitalisering. Detta innebär att det i nuläget inte är möjligt att göra exakta beräkningar eller dra välinformerade slutsatser rörande vilka hälsoekonomiska effekter en digitalisering innebär samt säkert bestämma alla typer av data som är relevanta att studera. Med hjälp av modellerna går det redan nu att dra vissa slutsatser. Vi har spekulerat om den potentiella nyttan med en fullskalig digitalisering i två av de tre modellerna. Modell 1 kan användas som utgångspunkt för att analysera en förbättrad arbetsprocess inom patologavdelningen, framförallt är det intressant att försöka mäta processtiden per glas för patologen. Modell 2 kan användas för att studera hur en minskning av väntetiderna för PAD-besked påverkar patienten i form av minskad oro och ångest. Utifrån Modell 3 drar vi slutsatsen att det är osannolikt att eventuellt förkortade väntetider till följd av en digitalisering innebär mätbar medicinsk nytta. Det är dock viktigt att påpeka att vi endast studerat ett exempel där en medicinsk nytta skulle kunna förväntas.Studier från USA där försök att skatta kostnadsförändringar pekar mot att huvuddelen av förväntade besparingar görs genom förbättrad produktivitet, men att hela 30 procent av besparingarna förväntas uppstå genom minskad onödig vård som uppstår på grund av felaktiga svar.SlutsatserVetenskapliga utvärderingar av effekter och kostnader av en digitalisering avpatologiska laboratorier, som avser svenska förhållanden, saknas.I dagsläget är det inte möjligt att göra exakta beräkningar eller dra slutsatserrörande hälsoekonomiska effekter av en digitalisering för att basala effektdataoch tillförlitliga kostnadsdata saknas.Med hjälp av tre framtagna modeller går det att dra vissa slutsatser om vilkatyper av data som är relevanta att studera. Modell 1 kan användas för attanalysera en förbättrad arbetsprocess inom patologavdelningen framföralltom det går att visa att tiden per glas för patologen kan minskas. Modell 2 kananvändas för att studera hur en minskning av väntetiderna för PAD-besked påverkar patienten i form av minskad oro och ångest. Modell 3 kan användassom utgångspunkt för att identifiera och analysera situationer i vården där enkortare svarstid kan påverka kliniska beslut.Hur stor patienters livskvalitetsförlust är under väntan på provsvar är ettexempel på data som skulle behöva tas fram i avvaktan på effektdata fråndigitalisering av arbetsprocesserna inom patologin. Likaså behöver redovisningenav kostnader förbättras. Ett tredje område gäller kartläggning aveventuell onödig eller utebliven vård på grund av felaktiga provsvar.Digitaliseringen av patologin behöver studeras hälsoekonomiskt. Om sådanastudier ska bli valida förutsätter det att verksamhetsföreträdare i patologiefterfrågar sådan kunskap, är med och formulerar frågeställningar ochmedverkar i analysarbetet.
|
|
| 3. |
- Arvidsson, Eva, 1959-, et al.
(författare)
-
Så resonerar läkare och sjuksköterskor vid prioriteringar av patienter i primärvård
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Studier av prioriteringar i primärvården är särskilt intressanta eftersom det är där de allra flesta av oss kommer i kontakt med hälso- och sjukvården. Det är också i primärvården prioriteringar och olika former av ransonering på grund av begränsade resurser är vanliga. De allra flesta av oss förstår och accepterar att vi inte omedelbart kan få träffa en läkare om det inte rör sig om akuta och allvarliga sjukdomstillstånd. Vi finner många gånger ett råd om egenvård som en tillfredställande lösning för tillfället. Hur olika prioriteringar görs ”bakom kulisserna” är dock många gånger oklart för oss. Vi kan ibland t.ex. undra varför vi får betala för vissa vårdtjänster medan andra är gratis. Osäkerhet om på vilka grunder prioriteringar sker gäller inte bara för patienter utan även sjukvårdspersonal. Erfarenheter från flera olika håll i Sverige pekar på att de etiska riktlinjer som utgör kärnan i riksdagens prioriteringsprinciper är svåra att använda i praktiken. Det är därför angeläget att få mer kunskap om hur prioriteringsprinciper och begrepp uppfattas av sjukvårdspersonalen för att utveckla arbetsformer som är begripliga och förenliga med rådande rutiner.Distriktsläkare, mottagningssköterskor och distriktssköterskor vid fyra vårdcentraler som tidigare deltagit i en prioriteringsstudie har inbjudits att diskutera prioriteringar utifrån ett antal frågeställningar. Resultaten från dessa diskussioner visar bland att olika begrepp tolkas på många olika sätt. En framgångsrik implementering av den etiska plattformen kräver antagligen betydligt mer av öppna diskussioner om prioriteringar och principer i det dagliga vårdarbetet.Två allmänläkare Eva Arvidsson från Kalmar och Malin André från Falun har bidragit med den största insatsen i projektet som för övrigt inbegriper Lars Borgquist från Avdelningen för allmänmedicin vid Linköpings universitet och Kjell Lindström från Primärvårdens utvecklingsenhet i Jönköping. Studien har finansierats av Forskningsrådet för sydöstra sjukvårdsregionen (FORSS).Jag vill på projektgruppens vägnar tacka alla medverkande från vårdcentralerna Lindsdal och Borgholm i Kalmar läns landsting, Öxnehaga i Jönköpings läns landsting och Ryds vårdcentral i Landstinget i Östergötland.Linköping 2007-07-24Per Carlsson
|
|
| 4. |
- Bartha, Erzsébet, 1957-, et al.
(författare)
-
Postoperativ smärtlindring - till vilket pris? : En hälsoekonomisk modellanalys av två smärtlindringsmetoder
- 2006
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Utgångspunkten för denna rapport var en kvalitetskontroll av rutiner för postoperativ smärtlindring vid Anestesikliniken på US i Linköping under 1997-1999. Vid denna kontroll upptäckte vi en del svagheter i rutiner, bl.a. att epiduralsmärtlindring avslutades tidigare än avsetts i högre frekvens än väntat. Under denna period registrerades en mängd uppgifter om aktuell behandling och olika utfall i en databas. Resultatet pekade på att den mest använda metoden i praktiken var förenad med extrainsatser som bidrog till högre kostnader. Denna kunskap ledde fram till en vidare frågeställning än vad som traditionellt diskuterats i dessa sammanhang nämligen hur de aktuella metoderna förhåller sig till varandra när även kostnader för behandlingen tas i beaktande. Det första steget att besvara denna fråga var ett projektarbete i kursen om Klinisk Utvärderingsvetenskap (KLUV) som anordnades av Linköpings universitet med stöd av Forskningsrådet i Sydvästra Sjukvårdsregionen. Studien har sedan vidareutvecklats och färdigställts vid CMT med ekonomiskt stöd från Landstinget i Östergötland.Syftet med rapporten är att belysa hur två metoder för postoperativ smärtlindring (epiduralbedövning och intravenös opioidbehandling med patientkontrollerad pump) fungerar i vardagssjukvård med hänsyn tagen till både kostnader och effekten på smärta. Frågan om vilken metod som är den bättre av dessa har diskuterats under senaste decenniet. Epiduralbedövning tycks ge bättre smärtlindring, men det är oklart vilket mervärde som den skillnaden i smärtintensitet ger oavsett om den mäts som patientupplevd, medicinsk eller samhällelig nytta. Frågan om vilken behandlingsform som är mest kostnadseffektiv är intressant eftersom den här typen av smärtlindring är vanlig och berör ett stort antal patienter i sjukvården. Vår förhoppning är att vi med hjälp av denna hälsoekonomiska modellanalys av beslutsproblemet kan bidra till ett bättre beslutsunderlag men också väcka ett intresse för att göra hälsoekonomiska utvärderingar av smärtlindringsmetoder vilket hittills varit relativt ovanligt.Studien har genomförts i samarbete mellan CMT och AnOp Centrum vid US i Linköping. Flera personer har bidragit till denna rapport och vi vill tacka Mona Lindblad och Lilian Adamsson som var ansvariga för databasen under åren 1997-1999. Vi vill vidare tacka Martin Henriksson vid CMT för värdefulla synpunkter.
|
|
| 5. |
- Bernfort, Lars, et al.
(författare)
-
Allergenspecifik immunoterapi vid behandling av allergisk rinit : Behandlingseffekter, kostnader och kostnadseffektivitet
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Prevalensen av allergier har skattats till omkring 20 % i Sverige. Allergisk rinit är vanligast bland unga vuxna och prevalensen är högre i länder med hög levnadsstandard. På individnivå har miljön i tidig barndom stor betydelse för utveckling av allergier senare i livet. Symtomen förknippade med allergisk rinit ger upphov till nedsatt livskvalitet, vårdkostnader, och produktionsförluster till följd av sjukskrivningar.Tidigare fanns endast symtomlindrande behandlingar att tillgå, men på senare år har sjukdomsmodifierande behandlingar lanserats. Dessa består av allergenspecifika immunoterapier (ASIT) som bygger på en successivt ökad tillvänjning av allergenextrakt för att skapa immunitet. ASIT kan bestå av subkutan immunoterapi (SCIT) eller sublingual immunoterapi (SLIT). Det finns läkemedel av detta slag som ingår i den svenska läkemedelsförmånen, men med begränsningen att de får förskrivas endast när bästa möjliga symtomdämpande behandling inte ger ett tillfredsställande resultat. Syftet med denna rapport var att genom en litteraturgenomgång undersöka vilken evidens som finns för klinisk effekt, inverkan på kostnader, samt kostnadseffektivitet av ASIT jämfört med enbart symtomatisk behandling vid allergisk rinit. Litteraturgenomgången utgjorde sedan grund för en bedömning av behovet av att genomföra en svensk kostnadseffektstudie.Vad gäller klinisk effekt av ASIT jämfört med symtomatisk behandling hittades flera studier av såväl SCIT som SLIT. Studierna visade genomgående på signifikanta förbättringar jämfört med symtomatisk behandling med avseende på symtom, livskvalitet, och behov av symtomatisk medicinering. Även vårdkostnader andra än de för symtomatisk behandling är lägre med ASIT.Kostnadseffektiviteten av ASIT har analyserats i flera studier gällande europeiska förhållanden. I ett par av dessa studier har även svenska förhållanden studerats specifikt. Samtliga publicerade studier fann att kostnadseffektiviteten av ASIT var god, med kostnader per QALY under 200 000 kronor om bara direkta kostnader beaktas och betydligt lägre kostnader per QALY om även indirekta kostnader beaktas. Dessa resultat bekräftas i ett räkneexempel utifrån kända fakta som avslutar denna rapport.Sammantaget talar publicerade vetenskapliga studier enhälligt för att ASIT, jämfört med enbart symtomatisk behandling, är en kostnadseffektiv behandling. Det finns ingen anledning att tro att denna slutsats skulle förändras av att genomföra en kostnadseffektstudie under svenska förhållanden. Vid en sådan studie bör extra fokus ligga på att utreda effekter på livskvalitet (QALYs) och produktionsförluster.
|
|
| 6. |
- Bernfort, Lars, et al.
(författare)
-
Chronic pain in an elderly population in Sweden : Impact on costs and quality of life
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Chronic pain among elderly people has long been a well-known problem, in terms of both societal costs and the quality of life of affected individuals. To estimate the magnitude of the problems associated with chronic pain in an elderly population, data on both costs and quality of life were gathered. A postal questionnaire was sent out to a stratified sample of 10 000 inhabitants 65 years and older in Linköping and Norrköping. The survey included questions on demographics, habits, and life situation, and different kinds of questions and instruments related to well-being (e.g., quality-of-life and pain-specific questions). In the questionnaire respondents were asked whether they were receiving any help—informal care—from a relative. If they answered yes, they were asked for permission to contact the informal caregiver and to provide contact details. The amount of informal care provided by relatives to persons with chronic pain was investigated by use of a questionnaire directed to the caregiving relatives, containing questions about time spent providing informal care.Data on costs were collected from registers of consumption of health care, drugs, and municipal services.The results of the study showed a very clear association between existence and severity of chronic pain and societal costs. The study population was subdivided into three groups with respect to having chronic pain or not, and a pain intensity during the last week of 0–4 (mild), 5–7 (moderate), or 8–10 (severe) on a scale of 0–10. Taking all costs (health care, drugs, municipal services, and informal care) into account, persons in the severe chronic pain group consumed on average 72% more resources than persons in the moderate chronic pain group and 143% more than those in the no or mild chronic pain group. Differences were most pronounced concerning municipal services and informal care costs.Even more alarming are the results on the quality of life of persons in the different groups. On the EQ-5D index, the average value for persons in the no or mild chronic pain group was 0.82. For those in the moderate chronic pain group the average value was 0.64, and for those in the severe chronic pain group the average value was only 0.38. EQ-VAS resulted in less pronounced but still clearly significant differences.It is concluded that this study, reaching a rather large part of the target population, shows that existence and severity of chronic pain among people 65 years and older affects costs to society and the quality of life of affected individuals in a massive way.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Bernfort, Lars
(författare)
-
Hälsoekonomiska utvärderingar : Vad menas och hur gör man?
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Health economic assessment is a tool for estimating cost-effectiveness ofresource uses in health care. Information on cost-effectiveness constitutes onepart of the foundation on which priority setting decisions are made, in order tomake the best possible use of available resources.The aim of this report is to describe the methods, meaning, and implications ofhealth economic assessments. Methodological issues are discussed, and thereport is formulated to reflect the standpoints of health economists working at CMT.The theoretical foundation of health economic assessments is in welfare theory,prescribing a societal perspective of the analyses. A societal perspectiveprescribes that all relevant costs and effects are to be included in the analysis.Direct costs are dominated by the use of health care resources and indirect costsmainly consist of production losses, due to the fact that unhealthy people areunable to perform their work. The theory also prescribes that resourcesconsumed are to be valued according to the opportunity cost approach, i.e. thevalue of a resource in its best alternative use. In practice health economicassessments contain some deviations from what is prescribed by welfare theory,for instance when it comes to costing it is often necessary to settle with rougherestimates.Below are examples of questions that are dealt with in this report:What theoretical foundation should form the basis of our analyses?What perspective should be taken in the analysis, that of the society orthat of the health care sector?Should costs associated with informal care be included in the analysis,and if so how should they be valued?How should costs associated with production losses be valued?Should costs of added life years be included in the analysis?What alternative ways are there for measuring quality of life (QALYweights),and which of these is the most appropriate?Which level of discount rate should be used in analyses stretching overlonger times than one year?Further questions related to the analysis are described, such as the appropriatetime-frame of the analysis, simulation of future costs and consequences, andsensitivity analyses.
|
|
| 9. |
- Bernfort, Lars, 1967-, et al.
(författare)
-
Kostnadseffektivitet av allergen immunterapi : analys och genomgång av kunskapsläget
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Allergier orsakar mycket besvär för drabbade individer och stora kostnader för hälso- och sjukvården och samhället. Tidigare forskning tyder på att allergen immunterapi (AIT) kan vara ett framgångsrikt sätt att behandla personer med allergisk rinit/rinokonjunktivit. Tidigare genomförda hälsoekonomiska studier tyder också på en acceptabel kostnadseffektivitet för AIT jämfört med enbart symtomatisk behandling.Syftet med denna studie var att kartlägga evidensläget för att undersöka möjligheterna att uttala sig om för vilka patienter som AIT är lämpligt, samt när förskrivning kan bedömas som kostnadseffektiv. Grundtanken var att försöka dela in patienter i subgrupper med olika egenskaper, behandlingseffekt och kostnadseffektivitet. Indelningen i subgrupper var i första hand tänkt att baseras på ålder, typ av allergen, symtomens svårighetsgrad och symtomens varaktighet.Tidigt beslutades att evidensläget inte tillåter analys av subkutan (SCIT) och sublingual (SLIT) immunterapi separat, utan dessa behandlas i klump med det förenklade antagandet om en jämn fördelning mellan SCIT och SLIT. Denna analys genomfördes som en modellanalys med antagandet att personer startar AIT-behandling vid 25 års ålder. Det generella resultatet av analysen var att med ett samhällsperspektiv är AIT dominant, dvs. att behandlingen både sparar kostnader och genererar hälsovinster jämfört med enbart symtomatisk behandling. Med ett hälso- och sjukvårdsperspektiv blev kostnadseffektivitetskvoten av AIT jämfört med enbart symtomatisk behandling cirka 245 000 kronor per kvalitetsjusterat levnadsår (QALY).Tillgänglig evidens tillåter tyvärr inte subgruppsanalyser på det sätt som var tänkt. Detta beroende på att behandlingseffekt specificerat på allergentyp, allergins svårighetsgrad och symtomens varaktighet inte analyserats och rapporterats i tidigare publicerade studier. Den enda uppdelningen som befanns vara någorlunda meningsfull var den baserad på ålder. Inte heller avseende denna variabel har skillnader i behandlingseffekt studerats. Däremot antogs olika indirekta kostnader (produktionsförluster) för barn, ungdomar och vuxna. Dessa kostnader saknar betydelse i en analys med hälso- och sjukvårdsperspektiv varför detta resultat inte påverkas. Med ett samhällsperspektiv däremot befanns AIT mest kostnadseffektiv riktad till vuxna (dominant), följt av barn (179 000 kronor/QALY) och ungdomar (245 000 kronor/QALY). För att kunna genomföra en mer komplett kostnadseffektanalys behövs en del information som i dagsläget saknas. Exempel på kunskapsluckor som identifierats är:En meningsfull uppdelning i tillstånd baserat på svårighetsgrad (lindrig/måttlig/svår), utifrån biomarkörer och/eller symtom.Effektiviteten av AIT och dess inverkan på övergångar mellan tillstånd.Livskvalitet och kostnader förknippade med olika tillstånd.Skillnader i behandlingseffektivitet för olika subgrupper (ålder, svårighet och varaktighet av symtom, olika allergener).Evidens som möjliggör jämförelse mellan SCIT och SLIT, när är den ena respektive den andra mest effektiv/kostnadseffektiv?Långtidseffekt av vissa AIT-terapier.
|
|
| 10. |
- Bernfort, Lars, 1967-, et al.
(författare)
-
Obstecares AFL-metod för mätning av laktatkoncentration vid avstannat värkarbete : en kostnadsanalys
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ett vanligt problem i samband med förlossningar, inte minst bland förstagångsföderskor, är att värkarbetet avstannar och förlossningen riskerar att dra ut på tiden. Värksvaghet ökar risken för födsel genom instrumentell förlossning eller med akut kejsarsnitt vilket i sin tur ökar risken för komplikationer (t.ex. blödningar).Den vedertagna behandlingen av en värksvaghet är ett användande av Oxytocin, som dock riskerar att överstimulera livmodermuskeln och istället förlänga förlossningstiden. Obstecare har tagit framen smidig, pålitlig och icke-invasiv metod för mätning av laktatnivåer i fostervatten. Med ledning av dessa mätningar kan välgrundade beslut fattas om huruvida oxytocin ska sättas in eller inte vid värksvaghet. Att undvika insättning av oxytocin vid redan höga laktatnivåer skulle leda till färre onödigt långa förlossningar och färre akuta kejsarsnitt och instrumentella förlossningar.För att undersöka huruvida kostnaden för användning av Obstecares AFL-metod uppvägs av inbesparade kostnader till följd av förändringar i förlossningsutfall genomfördes en hälsoekonomisk (kostnads)analys av att använda denna metod på förstföderskor jämfört med att inte göra det. Analysen är begränsad till den vårdepisod då förlossningen sker och till kostnader.De mest framträdande resultaten av analysen var att antalet akuta kejsarsnitt beräknades minska med cirka 30% och instrumentella förlossningar med cirka 12%. Hälso- och sjukvårdens kostnader beräknades minska med 1 662 kronor (-4%) per förlossning med avstannat värkarbete (inräknat kostnad för laktatmätning).Resultatet av denna analys tyder på att mätning av laktatnivåer vid värksvaghet hos förstföderskor är kostnadsbesparande. Tillgänglig evidens tyder på att strategin borde införas i svensk hälso- och sjukvård.
|
|
