| 1. |
- Möller, Rebecca
(författare)
-
Makrofyter i Bergträsket och Valkeajärvi : – inventering och utvärdering av metod
- 2005
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Som ett led i miljöövervakningen av sötvatten i Norrbottens län har inventering av makrofytergenomförts under sensommaren 2005 i två av länets regionala referenssjöar, Bergträsket ochValkeajärvi. Syftet var i första hand att få en bild av sjöarnas växtsamhällen samt att utvärderainventeringsmetoderna.InventeringsmetoderEn kvalitativ och en kvantitativ inventeringsmetod användes. Den kvalitativa metoden går utpå att beskriva växtsamhället i en hel sjö och upprätta en artlista, en metod som gerinformation om sjöns nuvarande status utan att jämförelser med tidigare inventeringar av sjönär nödvändiga. Resultatet blir än mer värdefullt om man gör en översiktskarta över växtsamhällenai sjön. Metoden visade sig ge en bra koppling till vattenkemiska data som tidigareinsamlats. Genom den kvantitativa metoden mäts arters frekvens och täckning i en lokal, enmetod som inte säger något om sjöns nuvarande status om man inte har tillgång till tidigareinventeringsresultat att jämföra med. Den kvantitativa metoden måste alltså följas upp underflera år. Dessutom är den svårare att utföra och efterarbetet mer tidskrävande i jämförelse medden kvalitativa metoden.BergträsketBergträsket är en ganska artrik sjö. Artsammansättningen indikerar att sjön är naturligt någotsur. Detta bekräftas av långa tidsserier vattenkemiska data från miljöövervakningsprogrammet.Artsammansättningen varierar mycket mellan olika delar av sjön. Bestånd av gulnäckros återfinns på alla platser med tillströmmande vatten och lös finsediment- ellergyttjebotten. Bestånd av vekt braxengräs finns där bottnen är något fastare. Några arter(strandranunkel, en kransalg, plattbladig igelknopp, två olika arter näckmossa, hästsvans,sjöfräken och sylört) bildar bara tydligt definierade bestånd på vardera en plats i sjön. I denlokal som inventerades kvantitativt dominerar vekt braxengräs både med avseende påfrekvens och täckning.ValkeajärviValkeajärvi är en ganska artfattig sjö, vilket är vad man förväntar sig med tanke på dessstorlek och geografiska belägenhet. Det finns ingen antydan till varken eutrofiering ellerförsurning. Artsammansättningen varierar mellan olika delar av sjön, men är inte likaheterogen som i Bergträsket. Vekt braxengräs förekommer över hela sjön ner till cirka 2,5 mdjup, men är inte beståndsbildande på platser med lös dybotten. Gul näckros förekommerendast på dybotten, men bildar tydligt definierat bestånd endast på en plats i sjön. Bestånd avandra arter förekommer på flera ställen i sjön. I den lokal som inventerades kvantitativtdominerar vekt braxengräs både med avseende på frekvens och täckning.
|
|
| 2. |
-
Program för regional miljöövervakning i Norrbottens län 2009-2014Länsstyrelsens rapportserie nr 14/2009
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Regional miljöövervakning ska ge en bild av miljötillståndet i länet och indikera trender.Miljöövervakningen ska också ge underlag för miljömålsuppföljning.Den regionala miljöövervakningen har genomgått en revision varvid detta program tagitsfram för perioden 2009-2014. Miljöövervakningen är indelad i tio programområden, som isin tur innefattar ett antal delprogram. En sammanställning av alla ingående delprogram finnssist i programmet (tabell 67).De största skillnaderna jämfört med föregående programperiod är att övervakningen inom detterrestra området har utökats, att klimataspekten lagts till övervakningen och att samordningmed andra verksamheter och myndigheter prioriteras. Utvärdering av data ska prioriteras merän tidigare och användas informativt. Biologisk mångfald är en aspekt som genomgåendefinns med i programmet. Däremot finns kulturmiljöaspekten i princip inte med. Endast om ettförslag som tagits fram för övervakning av historisk markanvändning inomjordbrukslandskapet kommer i drift, finns kulturmiljöaspekten med. Förslaget har dock lagtspå is i väntan på att det nationella övervakningsprogrammet Nationell inventering avlandskapet i Sverige (NILS) ska utvärderas med avseende på jordbrukslandskap. Samordningmed kulturmiljöövervakning har inte varit möjlig eftersom den regionalakulturmiljöövervakningen saknar finansiering.Om inte den totala budgeten utökas under programperioden, är det möjligt att enomprioritering mellan programområden kommer att behöva göras för att övervakningen avfjällmiljön ska vara tillfredställande. En utvärdering under 2010-2011 avseende NILS ochSvensk fågeltaxering i fjällområdet kommer att avgöra detta. Inom sötvattensområdetkommer en anpassning till vattenförvaltningens behov att behöva göras underprogramperioden. Programområde Sötvatten ska ses över under 2009 (men översynenkommer eventuellt att fortsätta till 2012 enligt vattenförvaltningens tidplan). Oklarhet irollfördelningen mellan Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen medför att den planeradeövervakningen inom programområde Skog är begränsad, men samarbeten pågår och håller påatt ta form. Neddragningar i omfattningen av mätningarna inom programområde Luft harskett, då depositionen av försurande ämnen minskat. Den hälsorelaterade miljöövervakningenhar fortfarande inte kunnat prioriteras i någon större utsträckning menen sammanställning av befintliga undersökningar ska göras.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Backe, Susanne, et al.
(författare)
-
Inventering av myrfåglar i Norrbotten : Pilotstudie inom Biogeografisk uppföljning
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport utgör en pilotstudie inom arbetet Biogeografisk uppföljning, delsystem fåglar.I studien har ingått att i Norrbottens inland inventera 25 slumpade punktrutter förlagda tillöppna och särskilt blöta myrmarker större än 200 ha representerande naturtypernaMyrsjöar (3160), Öppna mossar och kärr (7140), och Aapamyrar (7310). Syftet var attundersöka om dataunderlagen inom Svensk fågeltaxering kan väsentligt förbättras för ettantal mindre vanliga fågelarter förslagna som typiska arter för dessa naturtyper. Särskildfokus var att undersöka förekomster av dvärgbeckasin, myrsnäppa, salskrake, stjärtand,sädgås och svartsnäppa. Resultat från studien visar att observationer av endast svartsnäppaoch i viss mån sädgås var så pass många att de nämnvärt bidrog till att förbättradatakvaliteten för dessa båda arter. Inte desto mindre var antalet observerade individer avdvärgbeckasin, myrsnäppa och salskrake relativt många ställt till de fåtaliga årligaobservationer som gjorts av dessa arter vid standardrutter senaste åren. Överraskandemånga videsparvar observerades vilket bidrar till förstärkta underlag i Svensk fågeltaxering.Som underlag för Biogeografiskt uppföljning tillför nu aktuella dataunderlag sannolikt endastbegränsade data men en närmare analys krävs av behoven.
|
|
| 5. |
- Backe, Susanne
(författare)
-
Kartering av Sveriges palsmyrar
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Palsar är kullar eller mer vidstäckta upphöjningar i myrmark med torv i ytan vilka innehållerständigt tjälad torv och eller mineraljord. De har bildats genom tjällyftning. Höjden på palsarnasom finns i Sverige varierar från några decimeter till 6-7 m. De förekommer i utkantenav permafrostens utbredningsområde och är mycket känsliga för förändringar i klimatet.Palsmyrar är en s.k. prioriterad naturtyp inom EU´s habitatdirektiv, vilket innebär att de harbedömts utgöra en av de mest hotade naturtyperna inom EU. Vart 6:e år skall Sverige rapporteratill EU om bevarandestatusen för palsmyrar. I rapporteringen ingår utbredning, förekomstareal,kvalitet, framtidsutsikter och en samlad bedömning. Underlaget som användesvid den tidigare rapporteringen år 2007 har varit Vegetationskartan som producerades under1980-talet. På vegetationskartan finns symboler för palsar. Dessa symboler visar kartografiskvar palsar finns men eftersom de inte utgörs av ytor är de inte lämpade för arealberäkningar.Med anledning av att det är ca 25 år sedan kartan togs fram och klimatet har förändrats inegativt riktning för palsmyrarna uppstod ett behov av en ny kartering av palsmyrar.På uppdrag av Naturvårdsverket har en kartering av Sveriges palsmyrar genomförts under2013. Karteringen har utförts med hjälp av flygbildstolkning i ett rutnät med 100 x 100 m´srutor. I respektive ruta har andel pals och palsrelaterat vatten angetts. Totalt har ca 250 000rutor karterats. I 12 960 av dessa rutor förekommer pals. Den totala arealen pals är 1977,30ha. 99,9 % av landet palsareal finns i Norrbottens län. Resterande 0,1 % finns i Västerbottenslän. 47 % av palsarealen ligger inom skyddade områden som nationalparker, naturreservatoch Natura 2000-områden. Sverige största sammanhängande palsområde Vissátvuopmi sominnehåller 13,8 % av landets palsareal är inte skyddad. Med pågående klimatförändringarmed högre årmedeltemperaturer och ökad nederbörd går palsmyrarna generellt mot ennegativ utveckling. Men under karteringen har trots allt ett antal områden med lokala förutsättningarsom gynnar palstillväxt påträffats.Artikel 17 rapporteringen till EU 2013 baserades på resultat från karteringen. Resultatet kanmed fördel användas som utgångspunkt för fortsatt uppföljning av utvecklingen av palsmyranasbevarandestatus. I rapporten ges förslag på metod för biogeografisk uppföljning som kananvändas både för rapportering till EU och uppföljning av miljömålet Myllrande våtmarker.
|
|
| 6. |
- Backe, Susanne, et al.
(författare)
-
Markanvändningsbetingade vegetationsförändringar inom öppen myr 1987-2000 i Norrbottens län- Satellitbaserad övervakning
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Miljöövervakning av våtmarker bedrivs inom Naturvårdsverkets programområde våtmark med syfte att långsiktigt följa utvecklingen av våtmarkernas tillstånd vad gäller hydrologiskorördhet och biologisk mångfald. För ett av delprogrammen används en satellitbaserad metodik för att upptäcka markanvändningsbetingade vegetationsförändringar i öppna myrar. Metoden baseras på antagandet att spektralt och vegetationsmässigt homogena myrtyper uppträder likartat med avseende på normal variation i fenologi och väder. Detta innebär att om grupper av homogena myrtyper avgränsas vid tidpunkt 1 så kan spektralt avvikande myrar, dvs förändrade myrar, sökas genom riktad förändringsanalys inom grupperna vid tidpunkt 2. Förändringsriktningen som analyserats är ökad biomassa/igenväxning. Förändringarna redovisas i två klasser; säker och potentiell. Analysen kommer att genomföras i hela landet nedanför fjällen från norr till söder med ett omdrev på tio år.Under 2008 utfördes denna förändringsanalys i Norrbottens län. Satellitscenerna som har använts är för tidpunkt 1 från 1984, 1987 samt 1990 och för tidpunkt 2 från 2000. Analysen har resulterat i en mängd ytor inom öppen myr där indikationer på förändring finns. De förändrade ytorna omfattar ca 16 800 ha, vilket motsvarar 1,22 % av arealen öppen myr i undersökningsområdet, dvs hela Norrbottens län med undantag av fjällenVid en utvärdering av resultatet från förändringsanalysen ingick totalt 300 ytor varav 250 förändrade ytor och 50 referensytor. Referensytorna slumpades ut inom den oförändrade delen av den öppna myrmasken. Utvärderingen utfördes mha flygbilder och fältbesök för att verifera förändringar. Utvärderingen visade att säkerheten i förändringsanalysen var mellan 48-91 %. I 48 % av ytorna kunde förändring verifieras. I ytterligare 43 % av fallen var det svårt att bedöma om en förändring skett, men möjlighet fanns att biomassa kan ha ökat under aktuell tidsperiod, dvs säkerheten i analysen kan vara upp till 91%. Förändringsytorna skiljde sig från referensytorna genom att de i högre grad låg i anslutning till vattendrag, sjöar och dråg samt hade fler ingrepp i omgivningen. Vanligast förekommande ingrepp inom 100 m från de förändrade ytorna var dikningar, ungskogar och upphörd myrslåtter. I de östra delarna kunde förändringarna i högre grad verifieras jämfört med i de västra delarna. I väster fanns fler svårbedömda fall. Med andra ord kan man säga att förändringsanalysen har en högre säkerhet och i högre grad kan kopplas till markanvändning i de östra jämfört med de västra delarna. En möjlig orsak till denna skillnad kan vara att fenologiska effekter påverkar analysresultatet i mer höglänta områden med kortare vegetationsperiod.Markanvändning i anslutning till de förändrade myrarna har analyserats med hjälp av flygbildstolkning av de förändrade ytornas tillrinningsområde. Flygbilderna som användes var från tre olika tidsperioder : 1960-, 1980- och 2000-tal. Markanvändningen i anslutning till de förändrade ytorna hade ökat i högre grad jämfört med referensytor. Ökningen har framförallt skett under perioden 1980 till 2000. Diken för skogsbruk stod för den största delen av ökningen.Kring ytor med säker förändringsindikation fanns en större andel skogsdiken jämfört med ytor som hade potentiell förändringsindikation. Det fanns fler rester av lador och hässjor sedan myrslåtterepoken kring de förändrade ytorna jämfört med referensytorna. Markanvändningsanalysen gav oss ytterligare en bekräftelse på att resultatet från förändringsanalysen fångat upp ytor där snabba förändringar i form av igenväxning skett pga ingrepp.Ett förslag på indikator för att följa miljökvalitetsmålet för Myllrande våtmarker har tagits fram baserat på resultatet från förändringsanalysen. Förslaget är att man använder måttet andel förändrad öppen myr av den totala arealen öppen myr som indikator på snabba förändringar.Vi föreslår att indikatorn används dels på länsnivå och dels på kommunnivå.
|
|
| 7. |
- Dahlén, Janne, et al.
(författare)
-
Fåglar i Norrbottens län förekomst och populationsutveckling 1998-2007
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna rapport presenteras förekomst och sentida populationsutveckling hos Norrbottens fåglarunder perioden 1996-2007 (förekomst) eller 1998/2002-2007 (trender). Rapporten bygger pådata från Svensk Fågeltaxerings standardrutter, ett nationellt övervakningsprogram som drivsvid Ekologiska institutionen, Lunds universitet. Projektet ingår i Naturvårdsverkets miljöövervakningssystem.Totalt finns 716 standardrutter i Sverige, 168 av dessa ligger i Norrbottens länoch inventeras som en kombinerad linje- och punktaxering. I denna rapport har endast data frånlinjedelen av inventeringarna använts. Alla rutterna har inventerats minst en gång och i snittså har närmare 60 rutter inventerats årligen i länet sedan 2002, vilket var det år då man ser entydlig ökning i antalet inventerade rutter.Nationellt sett presenteras trender från 1998 och vi har valt att göra på samma sätt i Norrbottenslän för att lätt kunna göra jämförelser med de nationella trenderna. Det är dock många artersom inte observerats i tillräckligt stort antal för att presentera tillförlitliga trender från 1998 (tioår). Vi har därför valt att presentera trender också från 2002 (sex år). Det generella mönstret visarpå att det gått betydligt bättre för fåglarna om 1998 används som startår (genomsnittlig årligökning på 2,6 %) än om man använder 2002 som startår (genomsnittlig årlig minskning på 1,4%). I båda fallen ska man vara medveten om att det endast är korttidstrender och att man därmedska vara försiktig med tolkningen av dessa, särskilt med trenderna beräknade från 2002.Flera olika fågelindikatorer har räknats ut för att spegla den biologiska mångfalden. Varjeindikator visar den genomsnittliga trenden för en grupp arter, vi har använt indikatorerna frånorganisationen European Bird Census Council (EBCC) som nu används som officiella indikatorerinom EU och indikatorerna för de Svenska miljömålen. Indikatorerna från EU, som skaspegla hur det går för de vanliga fåglarna i jordbrukslandskapet och skogen samt övriga vanligafåglar, pekar alla svagt nedåt för Norrbottens län. Minskningarna är dock marginella och intestatistiskt säkerställda.De Svenska miljömålen har fågelindikatorer förEtt rikt odlingslandskap, Levande skogarochStorslagen fjällmiljö, för sistnämnda mål finns två indikatorer. Vanliga jordbruksfåglarvisar på en stabil trend och förLevande skogar är trenden svagt icke signifikant positiv. FörStorslagen fjällmiljövisar trenden för kalfjället på en mer eller mindre stabil situation med betydandevariation mellan åren och indikatorn för fjällbjörkskogen är negativ.Vi har även beräknat trender för rödlistade arter och för arter som tillhör EU:s fågeldirektiv.I båda fallen är det dock för få arter som inräknats med tillräckligt många individer per år för attkomma med i beräkningen för att vi ska rekommendera att dessa samlade trender ska användassom indikatorer för utvecklingen hos grupperna i sin helhet. Trenden för de rödlistade arterna iNorrbotten pekar icke signifikant nedåt, variationen mellan åren är stor. Orsaken till den negativatrenden förklaras till stor del av den kraftiga minskningen hos brushane. Trenden för arteringående i EU: fågeldirektiv i Norrbotten pekar på en svag icke signifikant nedgång med småvariationer mellan åren.För fåglar med olika flyttningsvanor gick det under perioden 2002-2007 bäst för stannfåglaroch kortdistansflyttare som ökade signifikant. Däremot minskade både medel- och långdistansflyttarei antal under samma period.Vadare är ytterligare en grupp som vi har valt att presentera en gemensam trend för, då de ären typisk grupp för de norrländska myrarna och fjällhedarna, figur 1. Trenden för artgruppen är2Figur 1.Ljungpipare, en karaktärsfågel på fjällens myrar och hedar i Norrbottens län.Vi presenterar utbredningskartor med mått på relativ fågeltäthet för alla arter som är observeradepå standardrutterna i Norrbottens län för att ge en geografisk bild över var respektiveart förekommer och i vilka tätheter. Vi presenterar även kartor som visar hur de totala relativatätheterna varierar över länet för alla arter sammantaget, för rödlistade arter och fågeldirektivsarterna.Dessa visar dock inte på några tydliga generella mönster. För artrikedomen finns dockett tydligt mönster som visar på en gradient med de artrikaste rutterna vid kusten och de artfattigastepå kalfjällen i väster. Individrikedomen ser ut att vara som högst i den fjällnära skogenoch på några ställen längs kusten.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Fölster, Jens, et al.
(författare)
-
Sjöar och vattendrag i Norrbotten : Utvärdering av vattenkemidata från miljöövervakningen 1984-2012
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten omfattar en utvärdering av flera decenniers mätningar av vattenkemi i 17 sjöar och 15vattendrag inom den nationella och regionala miljöövervakningen i Norrbottens län. Utvärderingenomfattar beskrivningen av tillståndet utifrån de senaste tre åren och en trendanalys påtidsserierna. Vattenförekomsterna har också klassats med avseende på ekologisk status enligtNaturvårdsverkets bedömningsgrunder.Resultaten visar på generellt hög eller god status med avseende på vattenkemi för alla sjöar utomBergträsket som hade höga klorofyllhalter och lågt siktdjup jämfört med referensvärdena. Halternatotalfosfor i Bergträsket liksom i Pahajärvi var så nära gränsvärdet för god status att detinte gick att ge en entydig klassning utifrån totalfosfor. Även vattendragen hade generellt högeller god status med undantag för Kitkiöjoki och Övre Lansjärv som hade totalfosforhalter straxöver gränsvärdet för god status, men inom felmarginalen för klassning.I de flesta vattenförekomsterna var fosfor det begränsande näringsämnet, men i två av vattendragetvar kväve begränsande och i fem vattendrag och sju sjöar var förhållandet mellan fosfor ochkväve inom området då båda ämnena kan vara begränsande. Många sjöar och vattendrag uppvisadetecken på minskande halter av näringsämnen.Sjöarna och vattendragen har generellt neutrala pH-värden och surhetstillståndet har ringa betydelseför de levande organismerna. Undantaget är Rokån som har pH-värden under fem orsakatav naturligt höga järnhalter. Den minskande försurningspåverkan från luftdeposition avspeglarsig i minskande halter av sulfat, men eftersom depositionsnivåerna är så låga har det ingen betydelsetillståndet i vattnet.Resultaten för vattnets färg, innehåll av baskatjoner och organsikt kol visar inte på några tydligatrender utan varierar som svar på förändringar i nederbörd mellan olika år.De uppmätta tungmetallhalterna i sjöar och vattendrag ligger i de flesta fall långt under gränsvärdena.Undantaget är zink i Latnjajaure och Hornavan där medelvärdet för perioden ligger liteöver respektive nära det dubbla gränsvärdet. För tungmetaller utan gränsvärden ligger halternanära bakgrundsvärdena, med några undantag där berggrunden ger ovanligt höga halter.
|
|
| 10. |
|
|
