| 1. |
- Medin, Mats, et al.
(författare)
-
Bottenfauna i Värmlands län 2011 Del 1
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- På uppdrag av Länsstyrelsen i Värmlands län har Medins Biologi AB under hösten 2011genomfört bottenfaunaundersökningar i ett stort antal sjöar och vattendrag. Undersökningarnautfördes inom ramen för kalkningsuppföljning i länet. Utifrån en sammanvägningav artsammansättning och flera index har resultatet av bottenfaunaundersökningenexpertbedömts med avseende på surhet, näringsämnesbelastning och hydromorfologiskpåverkan.Bottenfaunan statusklassades enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrundermed avseende på surhet, ekologisk status och eutrofiering. Materialet har även använtsför att utvärdera bottenfaunans naturvärde.Sammanlagt undersöktes 121 lokaler, varav 106 ingår i någon form av kalkningsprojektoch 15 var okalkade referenslokaler. Av de undersökta lokalerna hade 9 lokaler inteprovtagits tidigare. Bland de 121 undersökta lokalerna var 95 lokaliserade i vattendragoch 26 i sjöars litoraler (strandzon). Jämfört med de närmast föregående undersökningarnavisade årets undersökning på en relativt oförändrad försurningssituation men andelenlokaler som bedömdes som sura hade ökat något.Av de kalkade lokalerna indikerade bottenfaunan nära neutrala förhållanden vid 31 lokaleroch måttligt sura vid 49 (Tabell 1). Detta innebar att 75 % av de kalkade lokalernabedömdes tillhöra de två högsta klasserna. Resultatet var bra och visar att kalkningsverksamhetenfungerar väl. Vidare bedömdes förhållandena vara sura vid 26 och mycketsura vid 2 kalkade lokaler. Här bedömdes kalkningsverksamheten alltså ännu inte halyckats fullt ut med att återställa bottenfaunan.Vid 10 okalkade lokaler bedömdes förhållandena vara nära neutrala till måttligt sura ochvid fem av de okalkade lokalerna bedömdes förhållandena vara sura (1 lokal) ellermycket sura (4 lokaler) med avseende på bottenfaunan.Enligt vår bedömning var statusen med avseende på eutrofiering hög till god på nästanalla av de undersökta lokalerna. Detta kan sägas vara ett förväntat resultat eftersom urvaletav lokaler var riktat mot näringsfattiga vattendrag i försurningsdrabbade regioner.Endast en lokal bedömdes vara måttligt påverkade av näringsämnen. En närmare beskrivningav lokalerna samt en motivering till bedömningarna redovisas i Bilaga 1.Med avseende på bottenfaunan bedömdes fyra av de undersökta lokalerna hysa myckethöga naturvärden. Vid 15 lokaler bedömdes bottenfaunan hysa höga naturvärden.Det funna antalet arter bedömdes som högt vid fyra lokaler i sjöar (116 i Skårdalsvattnet,6 i Östen, och 100, 101 i Alstern) och vid fyra lokaler i rinnande vatten (lokal 124 iÄlgån, 33 i Billan och 117, 118 i Klarälven).Vid undersökningarna påträffades två rödlistade arter, flodkräftanAstacus astacus (hotstatusCR - akut hotad) och skinbaggenSigara hellensii (hotstatus VU – sårbar). Totaltpåträffades 26 arter som kan betecknas som ovanliga i södra och mellersta Sverige.
|
|
| 2. |
- Olsson, Britt-Marie, et al.
(författare)
-
Resultat från inventeringar av flodpärlmussla i Värmlands län 2008-2011
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Flodpärlmusslan, Margaritifera margaritifera, är en fridlyst och rödlistad art som är föremål för Naturvårdsverkets åtgärdsprogram. För att kunna utföra relevanta skydds-, restaurerings och skötselåtgärder i Värmlands län, behövs bland annat ett förbättrat underlag om artens förekomst i länet. Genom Naturvårdsverkets anslag för arbete med åtgärdsprogram, miljöövervakning samt EU´s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG) möjliggjordes en länsinventering av flodpärlmussla.Denna rapport redovisar resultatet från de inventeringar som utförts av Länsstyrelsen i Värmlands län under åren 2008-2011 samt de, fram till idag, kartlagda bestånd av flodpärlmussla i Värmlands län. De valda vattendragen för inventeringen prioriterades bland annat utifrån rykten om förekomst, anknytning till kända bestånd och klassning som särskilt värdefull vattenförekomst. Två personer har vadat uppströms cirka 90 mil vattendrag under fyra somrar för att med lampförsedd vattenkikare söka musslor. Alla fynd har rapporterats in till musselportalen.Värmlands län har idag 44 kända vattendrag med bestånd av flodpärlmussla. Av totalt ca 180 inventerade vattendrag i länet upptäcktes 9 vattendrag med bestånd av flodpärlmussla, vilket ger en fyndfrekvens på ca 4 %. De nya fynden består till största delen av enstaka individer och dessa små populationer bör skyddas och säkerställas för framtiden med olika naturvårdande åtgärder. Flera djupa vattendrag har inte inventerats än, men dessa kräver hjälp av båt, kamera och dykning.
|
|
| 3. |
- Sundberg, Iréne, et al.
(författare)
-
Kiselalger i Värmlands län 2011
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kiselalger analyserades på 34 lokaler i Värmlands län år 2011. Undersökningen är ettled i länets arbete med kalkeffektuppföljning, regional miljöövervakning och bevarandeav biologisk mångfald.Statusklassningen av provtagningslokalerna gjordes med hjälp av kiselalgsindexet IPS,som visar graden av påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening iett vattendrag. Som stöd till detta index har även andelarna näringskrävande (TDI) ochföroreningstoleranta (%PT) kiselalger beaktats.Samtliga lokaler i undersökningen 2011 tillhörde klass 1,hög status. Flera av dessaklassades dock som sura eller mycket sura.Surhetsindexet ACID visar vilken pH-regim vattendraget tillhör och är framtaget framförallt för att bedöma surheten i vattendrag med pH lägre än 7.Nio av lokalerna klassades somnära neutrala (årsmedelvärde för pH mellan 6,5-7,3) år2011. Dessa är 17PVX0025 Vångan, 17PVX0026 Visman, 17PVX0081 Kallbäcken,17PVX0051 Gränsjöbäcken, 17PVX0016 Lesjöbäcken, 17PVX0013 Moälven,17PVX0011 Kastjärnsbäcken, 17PVX0018 Tvärån och 17PVX0027 Skillerälven. ISkillerälven låg ACID-indexet relativt nära gränsen mot måttligt sura förhållanden.Måttligt suraförhållanden (årsmedelvärde för pH mellan 5,9-6,5 och/eller pHminimumunder 6,4) konstaterades på 13 lokaler. Av dessa befann sig Bredsjöälvenrelativt nära gränsen och Horssjöälven och Duschbäcken mycket nära gränsen mot suraförhållanden.Sju punkter bedömdes hasura förhållanden (årsmedelvärde för pH mellan 5,5-5,9och/eller pH-minimum under 5,6), nämligen 17PVX0054 Höksjöälven, 17PVX0024Götån, 17PVX0080 Bogsälven/Rolampsälven, 17PVX0055 Hyttälven-Lilla Horssjön,17PVX0056 Tvärlikan, 17PVX0078 Varåns utlopp och 17PVX0006 Tvällen. Av dessalåg Höksjöälven mycket nära gränsen mot måttligt sura förhållanden medan Varånsutlopp och Tvällen låg nära gränsen mot mycket sura förhållanden.Surhetsindexet ACID visademycket sura förhållanden (årsmedelvärde för pH under5,5 och/eller pH-minimum under 4,8) i 17PVX0079 Varån (RV208), 17PVX0049 Masttakebäcken,17PVX0058 Örån-Dammtjärnen, 17PVX0005 Pyntbäcken och17PVX0022 Dammtjärnsbäcken. Varån låg mycket nära gränsen mot sura förhållanden.
|
|
| 4. |
- Andersson, Jens, et al.
(författare)
-
Kiselalger som surhetsindikator Försöksomgång 2007
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Biologiska provtagningar i form av bottenfaunaprovtagningar har genomförts inom kalkningsverksamhetens uppföljningsprogram under en lång rad år. Resultaten av dessa hjälper till vid bedömning av surhetsförhållanden och hur framgångsrik kalkningen varit, men ger också ofta motstridiga resultat. Överrensstämmelsen med uppmätta vattenkemiska värden är ibland dålig. En alternativ metodik, surhetsbedömning med hjälp av kiselalger finns dock framtagen. I en jämförelse, gjord av Cecilia Andrén, ITM, Stockholms universitet, mellan bottenfaunaprovtagning och kiselalgsprovtagning i ett annat projekt visade sig kiselalgerna i mycket högre grad korrespondera med hur vattenkemin sett ut. I Värmlands län har under 2007 ett test av metodiken med kiselalgsprovtagning genomförts på tio lokaler. Metodiken visade sig fungera lika bra, och i flera fall bättre än provtagning med hjälp av bottenfauna både i sjöar och vattendrag. Som försurningsindikator fungerar till synes kiselalger bättre än bottenfauna. Man förlorar dock vid en övergång till enbart kiselalgsprovtagning de extra data om sällsynta/rödlistade man får vid bottenfaunaprovtagningen
|
|
| 5. |
-
Bottenfauna i Värmlands län 2003: en undersökning av bottenfaunan i försurade och kalkade sjöar och vattendrag hösten 2003
- 2004
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I Värmlands län har det pågått kalkningsinsatser sedan slutet av 1970-talet i syfte att motverka effekter av försurning i sjöar och vattendrag. Denna rapport är ett led i effektuppföljningen av kalkningsverksamheten i länet. Bottenfaunaundersökningar har genomförts i de kalkade vattendragen sedan 1992. Föreliggande undersökning syftar främst till att, utifrån bottenfaunan i rinnande vatten och i strandzonen i sjöar, bedöma påverkan av försurning. Dessutom bedöms påverkan av näringsämnen/organiskt material samt bottenfaunans naturvärden. På uppdrag av Länsstyrelsen i Värmlands län har Medins Sjö- och Åbiologi AB under hösten 2003 genomfört bottenfaunaundersökningar på 75 provstationer i rinnande vatten och 42 i sjöar.FörsurningsbedömningI de delar av vattensystemen som undersökts har kalkningsprojekten i de flesta fall fungerat bra, men fortfarande finns det ett antal projekt eller delar av projekt där bottenfaunan är försurningspåverkad. Av de kalkade lokalerna i rinnande vatten bedömdes 42 lokaler (64 %) som ej eller obetydligt påverkade av försurning. Vid 22 lokaler (33 %) bedömdes bottenfaunan som betydligt påverkad och vid 2 lokaler(3 %) som starkt eller mycket starkt påverkad av försurning. Årets undersökning är i stort sett en upprepning av 2000 års undersökning och delar av 2002. Jämfört med dom undersökningarna och även dom två senaste åren är resultatet bättre i år. I de vattendrag där bottenfaunan bedömts vara försurningspåverkad har kalkningsverksamheten inte givit önskat resultat. Sannolikt har ändå kalkningarna haft en positiv effekt och om ingen kalkning hade skett så skulle bottenfaunan ha uppvisat kraftigare skador.Samtliga kalkpåverkade lokaler i rinnande vatten har undersökts tidigare. Jämfört med det senaste undersökningstillfället har försurningssituationen förbättrats på 18 lokaler. Vid fyra lokaler har försurningssituationen försämrats.I sjöarnas strandzoner har de utförda kalkningarna lyckats med att upprätthålla stabila förhållanden vad avser försurningssituationen. På samtliga lokaler bedömdes bottenfaunan vara ej eller obetydligt påverkad av försurning.34 lokaler i sjöarna har undersökts tidigare (samtliga kalkade). Försurningssituationen har förbättrats på 8 av dessa. Inte i någon sjö har försurningssituationen försämrats.Påverkan av näringsämnen/organiskt material och annan påverkanIngen av de undersökta lokalerna bedömdes vara negativt påverkad av näringsämnen/organiskt material. Lokal 66 i Tvällälven bedömdes vara betydligt påverkad av utfällningar av humus.NaturvärdesbedömningPå tre lokaler i rinnande vatten hittades rödlistade arter och sex lokaler i sjöar bedömdes bottenfaunan ha höga naturvärden (tabell 10 och 11). Vid samtliga påträffades två eller flera ovanliga arter.Tre rödlistade arter påträffades i undersökningen, snäckan Myxas glutinosa, flodpärlmussla Margaritifera margaritifera och flodkräfta Astacus astacus. Lokaler med rödlistade arter (tre i rinnande och en sjö) bedöms ha mycket höga naturvärden. Många ovanliga arter hittades i undersökningen. Samtliga lokaler som bedöms ha höga naturvärden (ett rinnande vatten och fem sjöar) hyser minst två ovanliga arter.
|
|
| 6. |
-
Bottenfauna i Värmlands län: en undersökning av bottenfaunan i försurade och kalkade sjöar och vattendrag hösten 2002
- 2003
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I Värmlands län har det pågått kalkningsinsatser sedan slutet av 1970-talet i syfte att motverka effekter av försurning i sjöar och vattendrag. Denna rapport är ett led i effektuppföljningen av kalkningsverksamheten i länet. Bottenfaunaundersökningar har genomförts i de kalkade vattendragen sedan 1992. Föreliggande undersökning syftar främst till att, utifrån bottenfaunan i rinnande vatten och i strandzonen i sjöar, bedöma påverkan av försurning. Dessutom bedöms påverkan av näringsämnen/organiskt material samt bottenfaunans naturvärden. På uppdrag av Länsstyrelsen i Värmlands län har Medins Sjö- och Åbiologi AB under hösten 2002 genomfört bottenfaunaundersökningar på 92 provstationer i rinnande vatten och 29 i sjöar.FörsurningsbedömningI de delar av vattensystemen som undersökts har kalkningsprojekten i de flesta fall fungerat bra, men fortfarande finns det ett antal projekt eller delar av projekt där bottenfaunan är försurningspåverkad. Av de kalkade lokalerna i rinnande vatten bedömdes 44 lokaler (51 %) som ej eller obetydligt påverkade av försurning. Vid 33 lokaler (38 %) bedömdes bottenfaunan som betydligt påverkad och vid 9 lokaler(10 %) som starkt eller mycket starkt påverkad av försurning. Årets undersökning är i stort sett en upprepning av 1999 års undersökning och delar av 2001 (tabell 8). Jämfört med det senaste undersökningstillfället är resultatet något sämre, men i nivå med förra årets resultat (figur 5 och 6). I de vattendrag där bottenfaunan bedömts vara försurningspåverkad har kalkningsverksamheten inte givit önskat resultat. Sannolikt har ändå kalkningarna haft en positiv effekt och om ingen kalkning hade skett så skulle bottenfaunan ha uppvisat kraftigare skador.Samtliga lokaler i rinnande vatten har undersökts tidigare. Jämfört med det senaste undersökningstillfället har försurningssituationen förbättrats på 8 lokaler. Vid 24 lokaler har dock försurningssituationen försämrats (tabell 8).I sjöarnas strandzoner har de utförda kalkningarna i de flesta fall lyckats med att upprätthålla stabila förhållanden vad avser försurningssituationen. På samtliga lokaler utom två bedömdes bottenfaunan vara ej eller obetydligt påverkad av försurning (tabell 9).Samtliga lokaler i sjöarna har undersökts tidigare. Försurningssituationen har förbättrats på en och försämrats på en (tabell 9).Påverkan av näringsämnen/organiskt material och annan påverkanEnav de undersökta lokalerna, 34 i Lundsbäcken, bedömdes vara påverkad av näringsämnen/organiskt material. Lokal 44 i Vaggeälven bedömdes vara påverkad av reglering och lokal 95 i Tällån utfällningar av humus.NaturvärdesbedömningPå 12 lokaler i rinnande vatten och två lokaler i sjöar bedömdes bottenfaunan ha höga naturvärden (tabell 10 och 11). Vid samtliga påträffades två eller flera ovaniga arter.
|
|
| 7. |
-
Bottenfauna i Värmlands län En undersökning av bottenfaunan i försurade och kalkade sjöar och vattendrag Hösten 2006
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I Värmlands län har det pågått kalkningsinsatser sedan slutet av 1970-talet i syfte att motverka effekter av försurning i sjöar och vattendrag. Denna rapport är ett led i effektuppföljningen av kalkningsverksamheten i länet. Bottenfaunaundersökningar har genomförts i de kalkade vattendragen sedan 1992. Föreliggande undersökning syftar främst till att, utifrån bottenfaunan i rinnande vatten och i strandzonen i sjöar, bedöma påverkan av försurning. Dessutom bedöms påverkan av näringsämnen/organiskt material samt bottenfaunans naturvärden. På uppdrag av Länsstyrelsen i Värmlands län har Medins Biologi AB under hösten 2006 genomfört bottenfaunaundersökningar på 76 provstationer i rinnande vatten och 35 i sjöar.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
-
Bottenfauna i Värmlands län: undersökning av bottenfaunan i försurade och kalkade sjöar och vattendrag hösten 1998
- 1999
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sedan slutet av 1970-talet har det pågått kalkningsinsatser i Värmlands län för att motverka effekter av försurning i sjöar och vattendrag. Denna rapport är ett led i effektuppföljningen av kalkningsverksamheten. Bottenfaunaundersökningar har genomförts i de kalkade vattendragen sedan 1992. Föreliggande undersökning syftar främst till att, utifrån bottenfaunan i rinnande vatten och i strandzonen i sjöar, bedöma försurningspåverkan, påverkan av näringsämnen/organiskt material och bottenfaunans naturvärden. På uppdrag av Länsstyrelsen i Värmlands län har Medins Sjö- och Åbiologi AB under hösten 1998 genomfört bottenfaunaundersökningar på 80 lokaler i rinnande vatten och på 22 lokaler i sjöar.Vid årets undersökning har ett antal av lokalerna undersökts med en förenklad undersökningsmetodik. Vid dessa lokaler har proven slagits ihop och tätheterna har beräknats utifrån delprover (subsampling). Resultatet indikerar att artantalet blir något lägre med denna metodik, jämfört med om alla proven analyseras var för sig utan subsampling. Bedömningen av försurningssituationen påverkas dock i mindre grad, men det är möjligt att risken för felbedömningar ökar något.FörsurningsbedömningI de delar av vattensystemen som undersökts har kalkningsprojekten i de flesta fall fungerat bra, men fortfarande finns det ett antal projekt eller delar av projekt där bottenfaunan är försurningspåverkad. På 37 av de kalkade lokalerna i rinnande vatten (50 %) bedömdes bottenfaunan vara ej eller obetydligt påverkad av försurning. På 25 lokaler (34 %) bedömdes faunan vara betydligt påverkad och på 12 lokaler(16 %) bedömdes den vara starkt eller mycket starkt påverkad av försurning (tabell 10 sidan 36-37). I de vattendrag där bottenfaunan bedömts vara försurningspåverkad har kalkningsverksamheten inte givit önskat resultat. Sannolikt har ändå kalkningarna haft en positiv effekt och om ingen kalkning hade skett så skulle bottenfaunan ha uppvisat kraftigare skador.Av de 80 lokalerna i rinnande vatten har 63 lokaler undersökts tidigare. Jämfört med de tidigare undersökningarna har försurningssituationen förbättrats på 16 lokaler genom att faunan nu bedöms vara mindre försurningsskadad. Vid elvalokaler har dock försurningssituationen försämrats (figur 9 sidan 39).I sjöarnas strandzoner har de utförda kalkningarna lyckats med att upprätthålla stabila förhållanden i de flesta fallen. På 17 lokaler i de kalkade sjöarna (81 %), bedömdes bottenfaunan vara ej eller obetydligt påverkad av försurning. På 2 lokaler (10 %) bedömdes faunan vara betydligt påverkad och på 2 lokaler bedömdes den vara starkt eller mycket starkt påverkad av försurning (tabell 11 sidan 40). Den okalkade sjö som ingick i undersökningen bedömdes vara ej eller obetydligt påverkad av försurning.Sex av sjölokalerna har undersökts årligen mellan 1995 och 1997. Sedan de föregående undersökningarna har försurningssituationen förbättrats i en sjö och försämrats i en.Påverkan av näringsämnen/organiskt material och annan påverkanIngen av de undersökta lokalerna bedömdes vara påverkad av näringsämnen/organiskt material.NaturvärdesbedömningBottenfaunan på 6 lokaler i rinnande vatten bedömdes ha höga naturvärden (tabell 12 sidan 42-43). Vid fyra av dessa (1 Tarmsälven, 8 Moälven, 15 Mossbäcken och 75 Nordmarksälven) hittades arter som är rödlistade av Artdatabanken (Ehnström m fl 1993). I sjöarna gjordes ingen sammanvägd naturvärdesbedömning men ovanliga arter noterades (bilaga 6) och på en lokal, 82:1 Ned. Blomsjön påträffades den rödlistade snäckan Valvata macrostoma (hotkategori 3, sällsynt).
|
|
| 10. |
-
Bottenfauna i Värmlands län: undersökning av bottenfaunan i försurade och kalkade sjöar och vattendrag hösten 2000
- 2001
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I Värmlands län har det pågått kalkningsinsatser sedan slutet av 1970-talet i syfte att motverka effekter av försurning i sjöar och vattendrag. Denna rapport är ett led i effektuppföljningen av kalkningsverksamheten i länet. Bottenfaunaundersökningar har genomförts i de kalkade vattendragen sedan 1992. Föreliggande undersökning syftar främst till att, utifrån bottenfaunan i rinnande vatten och i strandzonen i sjöar, bedöma försurningspåverkan, påverkan av näringsämnen/organiskt material och bottenfaunans naturvärden. På uppdrag av Länsstyrelsen i Värmlands län har Medins Sjö- och Åbiologi AB under hösten 2000 genomfört bottenfaunaundersökningar på 86 provstationer i rinnande vatten och 35 provstationer i sjöar.FörsurningsbedömningÅrets resultat är ett trendbrott i den positiva utvecklingen som har varit under 1990-talet, då försurningssituationen gradvis förbättrats i de kalkade vattendragen (figur 5).Andelen försurningspåverkade lokaler är nu tillbaka på samma höga nivå som i början av 1990-talet. Av de kalkade lokalerna i rinnande vatten bedömdes endast 34 lokaler (43 %) som ej eller obetydligt påverkade av försurning. Vid 26 lokaler (33 %) bedömdes bottenfaunan som betydligt påverkad och vid 19 lokaler (24 %) som starkt eller mycket starkt påverkad av försurning. Detta är ett betydligt sämre resultat än de närmast föregående åren (figur 6 och tabell 8). Resultatet tyder på att de höga nederbördsmängderna och flödena de senaste åren har orsakat ovanligt kraftiga surstötar. Troligen har ändå kalkningarna haft en positiv effekt och om ingen kalkning hade skett så skulle bottenfaunan ha uppvisat kraftigare skador.Av de 86 lokalerna i rinnande vatten har 63 lokaler undersökts tidigare. Jämfört med det senaste undersökningstillfället har försurningssituationen förbättrats på fem lokaler. Vid 16 lokaler har dock försurningssituationen försämrats (tabell 8).I sjöarnas strandzoner har de utförda kalkningarna i de flesta fall lyckats med att upprätthålla stabila förhållanden vad avser försurningssituationen. På 27 lokaler i de kalkade sjöarna (77 %), bedömdes bottenfaunan vara ej eller obetydligt påverkad av försurning. På fyra lokaler (11 %) bedömdes bottenfaunan vara betydligt påverkad och på 4 lokaler bedömdes den vara starkt eller mycket starkt påverkad av försurning (tabell 11 sidan 40).Påverkan av näringsämnen/organiskt material och annan påverkanIngen av de undersökta lokalerna bedömdes vara påverkad av näringsämnen/organiskt materia eller någon annan typ av påverkan.NaturvärdesbedömningPå tre lokaler i rinnande vatten bedömdes bottenfaunan ha mycket höga naturvärden och på en sjölokal bedömdes den ha höga naturvärden (tabell 10 och 11). Vid tre av dessa (25 Bärhusaälven, 30 Gullsjöälven och 84 Hätteälven) påträffades arter som är rödlistade av Artdatabanken (Gärdenfors m fl 2000).
|
|
