| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
-
Att rätt förfoga över tingen : Historiska studier av styrning och maktutövning
- 2007
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Hur ska vi förstå den omsorg som ägnas åt den enskilda individen i vårt moderna samhälle? Det sätt på vilket Michel Foucault närmat sig denna fråga i termer av maktutövning och styrning har under de senaste åren erhållit ett ökat intresse inom humaniora och samhällsvetenskap.Avsikten med detta samlingsverk är att presentera aktuell svensk forskning som tar sin utgångspunkt i Foucaults begreppsapparat. Antologin inleds med två bidrag som teoretisk och historiografiskt reflekterar över analysen av makt och styrning. Därefter följer en rad empiriska studier som ger spännande inblickar i bland annat svensk sinnessjukvårds rutiner under tidigt 1900-tal, 1800-talets förändrade definitioner av socialpolitik samt hur Ferdinand Tönnies distinktion mellan Gesellschaft och Gemeinschaft återanvänts i olika politiska och vetenskapliga sammanhang. Antologin avslutas med en artikel som med utgångspunkt i de övriga bidragen ställer frågor om vad det innebär att utföra studier i Foucaults anda
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
-
Bedrägliga begrepp : kön och genus inom humanistisk forskning
- 2000
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I den här antologin diskuteras hur föreställningar om kvinnligt och manligt i olika sammanhang fungerar strukturerande, hur de används, utmanas och förändras.Under temat kroppens ambivalens analyseras relationen mellan det biologiska och det sociala könet. Kvinnligt och manligt ifrågasatt visar att det finns utrymme att tänja och, till en viss gräns överskrida gränserna för kvinnligt och manligt. Aktörer och argument handlar om hur konflikter ger upphov till artikulering av konkurrerande uppfattningar om kvinnligt och manligt. Antologin är ett tvär vetenskapligt samarbete mellan forskare inom den historisk-filosofiska fakulteten vid Uppsala universitet.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Dahlgren, Stellan, 1932-, et al.
(författare)
-
Från feodalism till kapitalism : skatternas roll i det svenska samhällets omvandling 1720-1910
- 1990
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Skatterna har spelat en avgörande roll i alla historiska samhällen, där detfunnits en statsmakt. Deras utformning och betydelse i Sverige från 1700-talets till 1900-talets början diskuteras i denna skrift. Under den behandladeperioden genomgick det svenska samhället stora förändringar som starktpåverkade skatternas utformning och deras ekonomiska och politiska innebörd. I skriften diskuterar de bägge författarna skatteförändringarna ur historieteoretiskaaspekter. Frågan om deras samband med samhällsutvecklingenbehandlas ur ett övergripande historiematerialistiskt perspektiv, varvid förändringarnai statens funktioner ägnas särskild uppmärksamhet. Däreftervisar Kekke Stadin hur övergången från feodalism till kapitalism i Sverige påverkadebeskattningen av en sektor i näringslivet, där den stora samhällsomvandlingenrelativt tidigt fick påtagliga följder, nämligen sågverksnäringen. Hur och varför de gamla grundskatterna avskaffades och de nya progressivaskatterna infördes omkring sekelskiftet 1900 är temat för Stellan Dahlgrensframställning i skriftens tredje och sista huvudavsnitt.
|
|
| 9. |
-
Det mångsidiga verktyget : elva utbildningshistoriska uppsatser
- 2009
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- År 1764: den 17-årige Lars Olofsson bestraffas av det svenska rättssystemet. Han förses med halsjärn inför ”en hel samling ungdom, som med tjenlig förestälning förmanades”.År 2001: en akademiker ur den svenska medelklassen studerar sin släkts historia.Vad binder samman dessa två händelser, som vid första påseende verkar så olika?Svaret är utbildning. Bestraffningen av Lars Olofsson utformades i fostrande syfte: åskådarna skulle lära sig något av straffet. Släktforskaren, å andra sidan, utbildar sig själv. Centralmaktens hårdhänta undervisning om rätt och fel har ersatts av individens eget kunskapssökande. Eller?I den här antologin får vi möta 1600- och 1700-talens unga brottslingar, dagens släktforskare, och en mängd lärare, elever, folkbildare, filantroper och lobbyister däremellan. Tillsammans berättar deras historier om hur bildning, i bred bemärkelse, format den moderna människan.Antologin inleds med ett förord där redaktörerna ger sitt förslag till hur bildningens funktion kan förstås i ett historievetenskapligt sammanhang: som ett verktyg för klassformering, för hantering av samhällets unga, och för skapande av identiteter. Den avslutas med en text som diskuterar hur dagens historiker bör ställa sig till en av de senaste utbildningspolitiska frågorna: bildandet av européer med hjälp av en gemensam historieskrivning inom EU.
|
|
| 10. |
|
|
