| 1. |
- Hedenbo, Per
(författare)
-
Fladdermöss i Västmanlands län : Miljöövervakning 2003 och 2004
- 2005
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- 1. SammanfattningRapporten redogör för den fladdermusinventering som utfördes inom regional miljöövervakningpå fjorton platser i Västmanlands län år 2003 och resultaten jämförs med motsvarandefrån 1998. Den innehåller också data från en mindre uppföljning på tre platser 2004.Sex arter fladdermöss påträffades i länet under inventeringen 2003. När även resultaten från1998 inkluderas har åtta arter påträffats inom Länsstyrelsens övervakning av fladdermöss. Idetta antal har arterna Brandts fladdermus och mustaschfladdermus räknats som en eftersomde inte kunnat skiljas åt (se kapitlet Metodik). Totalt har 11 arter påträffats i länet.Dvärgfladdermusvar den vanligaste arten i inventeringen 2003. Den observerades i störreantal 2003 än 1998 och förekommer framför allt i länets södra delar.Nordisk fladdermus(fig. 13) observerades på samtliga inventeringslokaler och i ungefär samma antal 2003 och1998.Inventeringen 2003 gav även många observationer av fladdermöss av släktetMyotis, bl a vattenfladdermus(fig. 15) som totalt återfunnits på 13 av 15 lokaler. De övriga arter som påträffades2003 varstor fladdermus (fig. 1), gråskimlig fladdermus och trollfladdermus.Den enda observationen av trollfladdermus gjordes i Ängelsberg och är intressant eftersomarten främst förekommer i sydöstra Sverige.
|
|
| 2. |
- Lingdell, Pär-Erik, et al.
(författare)
-
Smådjur i nio västmanländskavattendrag år 2012 : Bedömning av naturvärden, ekologisk status ochsurhetsklass i samtliga vattendrag
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här rapporten har upprättats på uppdrag av länsstyrelsen i Västmanlands län. Rapporten redovisarbedömningar av surhetsklass, ekologisk status och limniskt naturvärde i nio vattendrag. Bedömningarna baseraspå egenskaperna hos de bottenfaunaarter som påträffades under maj och augusti 2012. Med bottenfauna avsesvattenlevande smådjur som snäckor, musslor, iglar, kräftdjur och sländlarver med flera.Bottenfaunan i landets vatten synes sedan 1970-talet ha genomgått stora förändringar i sitt innehåll av skildaarter samt i individantalen av dessa. Förändringarna torde till en del kunna förklaras med allt lägre svavelinnehålli nederbörd, förändringar i vattenreglerings- och skogsbruksverksamheten samt med ökande temperaturer. Ffasistnämnda ger anledning till att försöka reda ut begreppet limniskt naturvärde. Ett visst limniskt naturvärde kantilldelas en viss lokal i ett vattendrag utifrån t.ex. förekomsten av rödlistade och/eller ovanliga arter, en sällsyntsamtidig förekomst av flera viktiga indikatorarter och/eller en artsammansättnings förmodade naturlighet.Författarna bedömer att lokaler med förmåga att hysa arter som kräver kyligt vatten skall tilldelas särskilt högalimniska naturvärden, de kan ju utgöra de sista utposterna för många arter nu när vi kanske går mot varmaretider. En tabell som visar vår bedömning av hur de undersökta vattendragen skall rangordnas utifrån nämndakriterium återfinns sist i den här sammanfattningen. Först en redovisning av resultaten i sedvanlig form.Tabell 1. Bedömningar av bottenfaunas status i de vattendrag som undersöktes med metod M42 inom Västmanlands län år2012. LD Sur anger Limnodatas bedömning av Surhetsklass. Gamla Sur och Nya Sur anger samma sak enligt gamla resp. nyabedömningsgrunder. LD Naturlighet anger allmän ekologisk status. Gamla Shannon, Gamla ASPT och Nya ASPT anger sammasak enligt gamla respektive nya bedömningsgrunder. LD Närsalter anger Limnodatas bedömning av ekologisk status medtonvikt på närsaltpåverkan. Danskt faunaindex och DJ anger samma sak enligt gamla resp. nya bedömningsgrunder. Blå färganger Hög klass eller status. I fallande ordning följer sedan grönt, gult och orange som anger den sämsta klassen/statusen somerhållits inom denna undersökning.Vattendrag Surhet Klass Allmän ES Närsalter ES Limnodatas bedömningarForsån. Hedhammar.VS133. Den variationsrikabiotopens status bedömssom Hög. Tydlig kloaklukt!Tydlig påverkan av frisktgrundvatten. Hög andelslagg i bottnarna. Ganskavacker lövträdsmiljö direktuppströms rester av gammalkulturbyggd.LD SurhetsindexGamla SurhetsklassNy SurhetsklassLD NaturlighetGamla ShannonGamla ASPTNya ASPTLD NärsalterDansk faunaindexNya DJDen med tiden stabila grundeni den relativt fina bottenfaunanindikerar goda förutsättningarför bl.a. öring, flodkräfta ochflodpärlmussla. pH över 6,4.Måttligt höga närsalthalter ibottnarna pga hög inströmningav friskt grundvatten.Högtlimniskt naturvärdeviaen i landet mycket ovanligsammansättning av viktigaindikatorarter avseende godvatten- och habitatkvalitet.Sandån. VS424. Denvariationsrika biotopensstatus bedöms som Hög.Tydlig påverkan av frisktgrundvatten. Vackra bottnar.Ganska vacker närmiljö inomi första hand barrskog.LD SurhetsindexGamla SurhetsklassNy SurhetsklassLD NaturlighetGamla ShannonGamla ASPTNya ASPTLD NärsalterDansk faunaindexNya DJDen med tiden stabila grundeni den fina bottenfaunanindikerar goda förutsättningarför bl.a. öring, flodkräfta ochflodpärlmussla. pH över 6,4.Måttligt höga närsalthalter.Högt limnisktnaturvärdevia en i landetmycket ovanligsammansättning av viktigaindikatorarter avseende godvatten- och habitatkvalitet.Valsjöbäcken. VS487.Den relativt variationsrikabiotopens status bedömssom God. Ordinära bottnarmed artificiellt lekgrus föröring. Ordinär närmiljö inom iförsta hand barrskog.LD SurhetsindexGamla SurhetsklassNy SurhetsklassLD NaturlighetGamla ShannonGamla ASPTNya ASPTLD NärsalterDansk faunaindexNya DJDen med tiden stabila grundeni bottenfaunan indikerar godaförutsättningar för bl.a. öring,flodkräfta och flodpärlmussla.pH över 6,4. Måttligt höganärsalthalter.Ordinärtlimniskt naturvärdepgaden inom landet ganskavanliga artsammansättningen.Tabell 1 .Forts.OBS! Shannon-index ligger väldigt nära gränsen för Måttlig störning vad gäller Skälsjöbäcken och Venabäcken.Vattendrag Surhet Klass Allmän ES Närsalter ES Limnodatas bedömningarHåltjärnsbäcken.VS364. Den relativtvariationsrika biotopensstatus bedöms som God.Tydlig sjöpåverkan. Vackrabottnar. Ganska trist närmiljöinom i första hand barrskog.LD SurhetsindexGamla SurhetsklassNy SurhetsklassLD NaturlighetGamla ShannonGamla ASPTNya ASPTLD NärsalterDansk faunaindexNya DJDen med tiden stabila grundeni den mycket fina bottenfaunanindikerar godaförutsättningar för bl.a. öring,flodkräfta och flodpärlmussla.pH över 6,4. Måttligt höganärsalthalter.Mycket högtlimniskt naturvärdeviaförekomst av flodpärlmusslaoch flodkräfta samt en i landetmycket ovanlig sammansättningviktiga indikatorarteravseende god vatten- ochhabitatkvalitet.N3Jerån. VS361. Dentämligen variationsfattigabiotopens status bedömssom Ordinär. Tydligpåverkan av frisktgrundvatten. Bitvis tämligenvackra bottnar. Ganska tristnärmiljö inom i första handbarrskog.LD SurhetsindexGamla SurhetsklassNy SurhetsklassLD NaturlighetGamla ShannonGamla ASPTNya ASPTLD NärsalterDansk faunaindexNya DJDen med tiden stabila grundeni bottenfaunan indikerar godaförutsättningar för bl.a. öringoch flodpärlmussla. pH över5,6. Måttligt höganärsalthalter.Ordinärtlimniskt naturvärdepgaden inom landet ganskavanliga artsammansättningen.Skälsjöbäcken. VS617.Den tämligen variationsfattigabiotopens statusbedöms som Ordinär. Tydligpåverkan av friskt grundvatten.Fina och renabottnar. Ganska tristnärmiljö, i huvudsak inomsnåriga häggbuskage.LD SurhetsindexGamla SurhetsklassNy SurhetsklassLD NaturlighetGamla ShannonGamla ASPTNya ASPTLD NärsalterDansk faunaindexNya DJDen hittills stabila grunden iden mycket fina bottenfaunanindikerar goda förutsättningarför bl.a. öring ochflodpärlmussla. pH över 6,4.Måttligt höga närsalthalter.Mycket högt limnisktnaturvärdemotiveras aven inom landet unik sammansättningviktiga indikatorarteravseende mycket god vattenochhabitatkvalitet.Hedströmmen. VS385.Den variationsrika biotopensstatus bedöms som Hög.Bitvis vackra bottnar. Vackermen bitivis söndertrtampadlövskogsmiljö. Lokalen ärpåverkad av sportfiske.LD SurhetsindexGamla SurhetsklassNy SurhetsklassLD NaturlighetGamla ShannonGamla ASPTNya ASPTLD NärsalterDansk faunaindexNya DJDen med tiden stabila grundeni den relativt fina bottenfaunanindikerar goda förutsättningarför bl.a. öring, flodkräfta ochflodpärlmussla. pH över 6,4.Mer än naturligt höga halter avnärsalthalter.Högtlimniskt naturvärdeviaen i landet mycket ovanlig omän inte helt naturlig sammansättningav viktiga indikatorarteravseende god vatten ochhabitatkvalitet.Dendrogrammet i figur 2 visar likhet i taxonsammansättningar mellan lokalerna i de nio vattendragen. Figurensinneboende betydelse kan vara svårbegriplig utan god kännedom om de vattendrag som avhandlas. Delvisindikerar den via artsammansättningarna graden av grundvatteninströmning mellan de nio lokalerna. Sålundaindikeras graden av grundvatteninströmning vara störst i lokalerna i Forsån och Skälsjöbäcken och minst i dito iVenabäcken och Hedströmmen. Om det anses att hög grad av grundvatteninströmning, och därmed hög förmågaatt hysa arter som kräver kyligt vatten, bör ge ett högt limniskt naturvärde så bör i första hand lokalerna i Forsån,Skälsjöbäcken och Jerån erhålla högt limniskt naturvärde.Figur 2. Dendrogram avseende förekomst/icke förekomst av funna taxa inom bottenfaunan exklusive fisk ochgroddjur. Ward´s metod.Såväl Håltjärnsbäcken som Skälsjöbäcken och Venabäcken hyser partier med riklig grundvatteninströmning vidandra lokaler än de som nu undersökts. I Hedströmmen finns partier med grundvatteninströmning inom den lokalsom nu undersöktes, dock på ett djup som nu, 2012, inte kunde provtas pga mycket högt vattenstånd.De ”objektiva” index och de texter som redovisats i tabell 1 åerspeglar inte alltid föfattarnas egna bedöningaroch dendrogrammet gör det bara i begränsad omfattning. I tabell 2 redovisas författarnas bedömning av hurvattendragen bör rangordnas med avseende på limniskt naturvärde där vi prioriterat faunans naturlighet kontralokalens förutsättningar samt vattendragens förmåga att hysa arter som kräver kyligt och rent vatten, sistnämndautifrån eventuell kunskap om tidigare undersökta habitat inom lokalen eller andra lokaler ellerprovtagningstidpunkter inom de aktuella vattendragen.Tabell 2. Författarnas bedömningar av limniska naturvärden i de undersökta vattendragen där faunans naturlighetoch vattendragens förmåga att hysa arter som kräver kyligt och rent vatten har prioriterats. 1 poäng angerMycket högt, 2 Högt, 3 Ganska högt och 4 Ordinärt limniskt naturvärde.ForsånSkälsjöbäckenJerånGärsjöbäckenValsjöbäckenHåltjärnsbäckenSandånVenabäckenHedströmmen050100150200250300AvståndVattendrag PoängSkälsjöbäcken 1Håltjärnsbäcken 1Venabäcken 2Sandån 2Jerån 2Forsån 2Hedströmmen 3Valsjöbäcken 3Gärsjöbäcken 4Den funna faunan i Skälsjöbäcken indikerar exceptionellt godavattenkemiska egenskaper. Bl.a. påträffades där ett av landets rikastebestånd av den synnerligen krävande nattsländanPhilopotamusmontanus. Dessutom påträffades ett par tämligen ovanliga skalbaggar.Bottenfaunan i Skälsjöbäcken indikerar kylig grundvattenuppströmningvilket innebär att värmeskyende arter kan överleva där när vi går motvarmare tider.I Håltjärnsbäcken gjordes fynd av flodkräftanAstacus astacus (Linnaeu
|
|
| 3. |
- Martinsson, Anders
(författare)
-
Elfiske i 10 vattendrag i Västmanlands län 2012 : - med fokus på kraftverksdammars effekter på fiskbeståndets ekologiska status
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under augusti och september månad 2012 elfiskades 30 lokaler i Arbogaåns, Hedströmmens, Köpingsåns, Kolbäcksån, Svartåns och Sagåns avrinningsområde. Totalt 25 lokaler ligger i vattenförekomster i ovan nämnda vattendrag. Resterande fem lokaler ligger i bäckar i Hedströmmens och Svartåns avrinningsområden. De flesta lokaler återfinns i biotoper som passar öring. Flera av lokalerna är placerade mellan definitiva vandringshinder, både uppströms och nedströms. De två övergripande motiven var att:1. kartlägga och övervaka fiskbeståndens status och utbredning i länet. Framför allt i de stora mälarmynnande åarna. Finns t.ex. de rödlistade fiskarterna asp och ål där. Öring är inte en rödlistad art men är en viktig del i den rödlistade flodpärlmusslans fortplantning och är dessutom en god indikator på fina livsmiljöer för strömvattenlevande växter och djur och av dessa skäl intressant att övervaka.2. ge underlag för bedömningen av den ekologiska statusen för de vattendrag som är klassade som vattenförekomster enligt EU:s vattendirektiv. Fisk är en av tre biologiska parametrar som man tar hänsyn till i detta arbete. I samband med inrapporteringen till elfiskeregistret görs statusbedömningen med hjälp av VIX (VattendragsIndeX).Den ekologiska statusen för fisk (VIX) var följande:oHög i 0 lokaleroGod i 3 lokaleroMåttlig i 10 lokaleroOtillfredsställande i 6 lokaleroDålig i 6 lokalerDet är i Hedströmmens övre delar som det finns tre lokaler med god ekologisk status.Den rödlistade arten asp klassificerad som nära hotad (NT) av Artdatabanken fångades inte under elfisket 2012. Ål, klassificerad som akut hotad (CR) fångades på tre lokaler i år. Öring fångades på åtta lokaler företrädesvis i Hedströmmens övre delar. Lake klassificerad som nära hotad (NT) fångades på nio lokaler. Stensimpa som är upptagen i EU:s habitatdirektiv fångades på 18 lokaler.
|
|
| 4. |
- Martinsson, Anders
(författare)
-
Elfiske i 8 vattendrag i Västmanlands län Med jämförelsevärden från Elfiskeregistret
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under sensommaren 2010 elfiskades 24 lokaler i Arbogaåns, Hedströmmens, Köpingsåns, Kolbäcksån, Svartåns och Sagåns avrinningsområde. Lokalerna var belägna i huvudfårorna, förutom två lokaler i Svartåns avrinningsområde. De flesta lokaler var belägna i biotoper som passar öring. Flera av lokalerna var placerade mellan definitiva vandringshinder, både uppströms och nedströms. Från Svenskt ElfiskeRegiSter (SERS) fick vi jämförelsevärden baserade på alla inrapporterade elfisken från strömöringvattendrag i södra Sverige. Syftet var att:o Kartlägga fiskbeståndens status och utbredning i länet. Framför allt i de stora mälarmynnande åarna, t.ex. finns den rödlistade fiskarten asp där.o Jämföra fångsterna med jämförelsevärden från SERS.o Ge underlag för bedömningen av den ekologiska statusen på de vattendrag som är klassade som vattenförekomster enligt vattendirektivet. Fisk är en av tre biologiska parametrar som man tar hänsyn till i detta arbete. I samband med inrapporteringen till elfiskeregistret görs statusbedömningen med hjälp av VIX (VattendragsIndeX).Statusen för fisk (VIX) var följande:o Hög = 0o God i 2 lokalero Måttlig i 12 lokalero Otillfredsställande i 7 lokalero Dålig i 3 lokaler
|
|
| 5. |
- Sundberg, Maria
(författare)
-
Grundvatten i Västmanlands län En sammanställning av data från de större kommunala grundvattentäkterna
- 2002
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- SAMMANFATTNINGSyftet med den här sammanställningen är att få en bild av tillstånd och förändringar i äldre, djupare beläget grundvatten i stora grundvatten-magasin som är av betydelse för den kommunala vattenförsörjningen. Resultaten kommer ifrån provtagningar i kommunala grundvatten-täkter. Utgångspunkten för sammanställningen är följande:• Grundvattenmagasinen skall vara klassade som stora, d v s ha en uttagsmöjlighet som är större än 5 l/s, dock med vissa undantag t ex Himmeta.• Grundvattentillgången får inte vara förstärkt genom infiltration av ytvatten.Eftersom vattenförsörjningen i Västerås tätort bygger på grundvatten vars bildande förstärkts genom infiltration av ytvatten från Mälaren omfattar utvärderingen ej Hässlös vattenverk. Sammanställningen berör följande kommunala grundvattentäkter:• Götlunda och Lunger (Arboga kommun)• Skottbacken (Kungsörs kommun)• Himmeta (Köpings kommun),• Viksviken1 (Fagersta kommun) • Riddarhyttan (Skinnskattebergs kommun)• Karbenning (Norbergs kommun)• Rävnäs 1 (Surahammars kommun)• Kolbäck (Hallstahammars kommun)• Ansta (Västerås kommun)• Knipkällan och Ransta (Sala kommun)• Heby och Tärnsjö (Heby kommun)Grundvattnets kemiska sammansättning har förändrats från 1970- talet och sedan mitten av 1990-talet. Det är framförallt på nitrathalterna man kan se tydliga förändringar. Försurningen har inte gått tillbaka i den omfattning som man tidigare trodde, utan alkaliniteten och pH-värdena har varit relativt konstanta. Riddarhyttan och Rävnäs är två täkter som fortfarande är försurade med varierande pH-värden och låg alkalinitet. Riddarhyttan har en grundvattenbildningsprocess som påverkas (hydrauliskt) av sjön Gnien. Det leder troligen till att pH-värdena varierar (mellan 6,2 och 7,4) samt att alkaliniteten har varit mycket låg (runt 15 mg/l).Förhöjda kvävehalter är ofta orsakade av gödselhantering på jordbruksmark eller påverkan av enskilda avlopp. Götlunda täkt har höga nitratvärden, 4-8 mg/liter. Täkten uppvisar inte heller någon direkt sjunkande trend (klass 3-4). Täkterna i Tärnsjö och Heby harInfiltration av grundvatten sker för att förbättra råvattenkvaliteten. Data från täkterna redovisas, men ska bedömas utifrån denna "störning". varit tydligt nitratpåverkade (klass 4), men på senare tid (från 1994) har klassningen sjunkit till måttlig påverkan (klass 3 ;1-5 mg/l). Kloridhalten i grundvatten orsakas delvis av vägsalt (NaCl). Götlunda täkt uppvisar de högsta kloridhalterna med en entydigt ökande trend från 1995 och framåt. Kloridhalterna i Heby kommuns täkter vid Tärnsjö och Heby uppvisar från 1980 en successivt ökning fram till ungefär 1997. Speciellt för täkten vid Heby var ökningen mycket kraftig (50 %) mellan 1993 och 1996. Efter 1997 har kloridhalterna vid Tärnsjö och vid Heby i stort sett legat på samma nivå. Götlunda täkt uppvisar de högsta värdena i länet (klass 3; relativt hög halt). Redoxvärdena har delvis en geologisk förklaring och ändras inte med tiden. Täkter med mycket höga järn- och manganhalter är Himmeta (klass 4) och Karbenning (klass 4). I övrigt är grundvattnets kvalitet mycket bra.Tabell 1. En generell sammanställning av en effektrelaterad tillståndsklassning med avseende på Alkalinitet (samt pH), Nitrat, Klorid och Redoxförhållanden. Tidsperioden har varierat. Redoxparametrarna har bara analyserats under 2001-2002.TäktpH/AlkalinitetNitratKloridJärn och ManganGötlundaklass 2klass 3/4*klass 2/3klass 1**Lungerklass 3klass 1*klass 1klass 1**Skottbackenklass 2klass 2/3*klass 2 klass 1**Himmetaklass 1klass 2*klass 2 klass 4**Viksvikenklass 3klass 3*klass 1klass 1/2Riddarhyttanklass 3 /4-klass 1klass 1**Karbenningklass 1-klass 1klass 4**Kolbäckklass 1klass 3/2*klass 2klass 1**Rävnäsklass 3klass 1*klass 1klass 1**Anstaklass 2-klass 2 klass 1**Ranstaklass 2klass 3*klass 2klass 1**Knipkällanklass 2klass 3/ 2/ 1*klass 2klass 1/2Tärnsjöklass 2klass 4/3*klass 2klass 1**Hebyklass 2klass 4/3*klass 2klass 1***Nitrathalterna var mycket varierandeklass 1=**Redoxparametrarna analyserades klass 2=2001-2002, övriga parametrar klassades klass 3=med avseende på hela peroidenklass 4=klass 5=För att få en fortsatt god överblick över grundvattnets kemiska sammansättning bör provtagning, analyser och kvalitetssäkring utföras efter ett gemensamt program för de stora akvifärerna i Västmanlands län.4
|
|
| 6. |
- Svensson, Jan-Erik, et al.
(författare)
-
Växtplankton i 12 sjöar i Västmanlands län 2011 : Klassificering av ekologisk status
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- SammanfattningUtfallet av den formella klassningen av näringsstatus sammanfattas i tabell 1. Av de 12 undersökta sjöarna uppnådde 5 sjöar god eller bättre sammanvägd näringsstatus. I övriga sjöar klassificerades näringsstatusen som måttlig (3 sjöar) eller otillfredsställande (4 sjöar). I de flesta fall kan resultaten från växtplanktonundersökningen förklaras av sjöns halter av näringsämnen, med undantag för Tjurlången som hade bättre status än förväntat utifrån näringshalterna.Gonyostomumpåträffades i 7 av de 12 sjöarna men dess biomassa påverkade inte i något fall den sammanvägda statusklassningen. Ingen sjö i undersökningen hade ett växtplanktonsamhälle som är märkbart påverkat av försurning.
|
|
| 7. |
- Vesterberg, Susanna
(författare)
-
Värdefulla vattendragsmiljöer i Köpingsåns vattensystem
- 2004
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- SAMMANFATTNINGMiljökvalitetsmålet ”Levande sjöar och vattendrag” ställer genom sina delmål krav på attberörda myndigheter identifierar och skyddar/restaurerar värdefulla naturmiljöer i och ianslutning till sjöar och vattendrag (Länsstyrelsen i Västmanlands län, 2004a). IVästmanlands län finns redan en viss kunskap om värdefulla miljöer i och vid vatten, menunderlaget är bristfälligt eftersom det saknas inventeringar där syftet har varit att kartlägganaturvärden i vattenmiljöer. Med anledning av detta påbörjade vi under år 2002 ett arbete föratt kartlägga värdefulla vattenmiljöer. Vår strategi för arbetet har varit att hitta ett så enkelt,resurssnålt och systematiskt arbetssätt som möjligt. En viktig del i arbetet har varit att samlain ny kunskap i fält och inte bara utvärdera befintlig information om vattenmiljöerna.Resultaten av kartläggningen ska användas som underlag vid skydd och restaurering avvattenmiljöer.De värdefulla vattenmiljöerna har grupperats i ”Nyckelbiotoper” och ”Regionalt värdefullavattenmiljöer”. Totalt har åtta nyckelbiotoper och sex regionalt värdefulla vattenmiljöerprioriterats för kartläggning. Ännu så länge har arbetet framför allt inriktats på att kartläggavärdefulla vattendragssträckor, men metoder för kartläggning av andra värdefullavattenmiljöer har i viss utsträckning utvecklats (Länsstyrelsen i Västmanlands län, 2004b).Vi valde Köpingsåns vattensystem som testområde för arbetssättet eftersom det ärrepresentativt för ett Västmanländskt vattensystem med skogsbygder i källområdena ochjordbruksbygd längre ned i systemet. Köpingsån är även beläget centralt i Västmanlands länoch har en begränsad storlek, vilket underlättade arbetet. I Köpingsån finns dessutom redandokumenterade naturvärden och vi ville jämföra våra resultat med de redan kända.För att välja ut vattendrag med goda förutsättningar för höga biologiska värden bedömde vinaturligheten i vattendragens avrinningsområden med bedömningsverktyget System Aqua(Naturvårdsverket, 2001). För att välja ut tillräckligt stora vattendrag skulleavrinningsområdena vara större än 10 km2. Bedömning av 1. Fragmentering, 2. Vattenkemiskpåverkan och 3. Andel påverkad marktyp vägdes samman till en slutlig bedömning avavrinningsområdets naturlighet. För att kunna göra en bättre bedömning av fragmenteringenkrävs uppgifter om vandringshinder för fisk inom de olika avrinningsområdena. Därför gjordevi en vandringshindersinventering och besökte drygt 100 potentiella vandringshinder i fält iKöpingsån. Sex av dessa utgjorde definitiva hinder för öring. Vandringshindersinventeringentillsammans med uppgifter om dammar låg sedan till grund för beräkningen avfragmenteringen i avrinningsområdena.Vattendrag i avrinningsområden med en hög eller mycket hög grad av naturlighet enligtSystem Aqua biotopkarterades (Handbok för miljöövervakning) för att få en bild avvattendragets och omgivningens karaktär. Utifrån biotopkarteringens resultat kunde sedansträckor väljas ut som uppfyllde kraven för nyckelbiotoper eller regionalt värdefullavattenmiljöer. Potentiellt värdefulla miljöer med något lägre krav identifierades också.I Köpingsåns vattensystem avgränsades 18 avrinningsområden större än 10 km2 som varderarepresenterade ett vattendrag. Av dessa hade fyra avrinningsområden en hög eller mycket höggrad av naturlighet enligt System Aqua. Vattendragen belägna i dessa, Långängsbäcken,Sämskarbobäcken, Venabäcken och Vågsjöbäcken, biotopkarterades. Totalt biotopkarteradestolv kilometer vattendrag.Resultaten av biotopkarteringarna visar att 26 % av de biotopkarterade vattendragen utgjordevärdefulla vattendragssträckor och 17 % potentiellt värdefulla vattendragssträckor. Dessutompåträffades ett potentiellt värdefullt sjöutlopp i Vågsjön. Av de biotopkarterade vattendragenhade Långängsbäcken/Venabäcken högst andel värdefulla vattendragssträckor (56 %).Långängsbäcken/Venabäcken hade också de längsta sammanhängande sträckorna medvärdefulla miljöer. För att få en rättvisande utvärdering borde man jämföra vattendrag inomsamma strömordning. I Köpingsån är dock antalet biotopkarterade vattendrag så litet att dettainte är möjligt.Sammanfattningsvis fungerade arbetssättet för kartläggning av värdefulla vattendragsmiljöer iKöpingsåns bra. Inventeringen av vandringshinder och biotopkarteringarna gav ny, värdefullkunskap om vattendragen. Resultaten stämde också väl överens med kända uppgifter. Bristenpå data vid System Aqua-bedömning var ett bekymmer i Köpingsån. Eftersom vattenkemiskauppgifter ofta saknades gjordes förenklade eller otillåtna bedömningar. Avsaknaden avaktuella data gör att bedömningen blir något osäker både när det gäller vattenkemisk påverkanoch markanvändningen. Sammantaget bedömer vi det dock som att slutbedömningen blirrättvisande.Eftersom inga tydliga riktlinjer finns idag för hur man definierar nyckelbiotoper och andravärdefulla vattenmiljöer i vatten ges utrymme för egna tolkningar och anpassningar. Arbetetmed kartläggning av värdefulla vattenmiljöer i vårt län kan ses som ett första steg att värderavattendragen och ge en fingervisning om var de mest värdefulla miljöerna finns. Utpekandetav de värdefulla vattendragssträckorna ska ge en bild av i vilka vattendrag förutsättningarnaär störst för biologisk mångfald. Kraven kommer sannolikt att behöva justeras vid ökadekunskaper om de rödlistade arternas krav och vid test av arbetssättet i andra vattensystem.
|
|
| 8. |
- Martinsson, Anders, et al.
(författare)
-
30 elfisken i reglerade vattendrag i Västmanlands län 2013
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inledning och sammanfattningÅrets paradox var att vi under vår elfiskeperiod upplevde att det var ovanligt mycket vatten på de elfiskade lokalerna jämfört med andra år trots att det just i år var extremt låga flöden under denna period. Hur hänger det här ihop? Jo, på grund av att det var så låga vattenflödena så stängde man helt enkelt av kraftproduktionen vid många av kraftverken och släppte allt vatten i naturfårorna. I dessa naturfåror ligger många av våra lokaler. Här brukar det i normala fall vara, om inte helt torrt, så endast mycket lite läckvatten, såvida man inte gjort någon särskild överenskommelse med dammägaren. Ett vanligt år, med normala flöden, leder man allt vatten genom kraftverket via kraftverkskanalerna och naturfårorna torrläggs. Undantag kan inträffa vid högflöden då vattenmagasinen är fulla och kraftverken inte kan svälja allt vatten som kommer, då släpps överskottsvattnet i naturfåran. Paradoxen var att vi upplevde det som mycket vatten när situationen som rådde egentligen var en extrem lågflödessituation.Elfiskena utfördes mellan 20 augusti och 12 september 2013. Fältpersonal har varit Gunilla Alm hela perioden, Johan Axnér under vecka 33 och 34 och Anders Martinsson under vecka 35 till 37.Mälarenergi har skickat ut kraftverkstekniker som kopplat ur automatluckan i kraftverksdammar som vi elfiskat nedanför. Automatluckan reglerar vattennivån i dammen och öppnas automatiskt när avtappning behöver ske eller allvarligare, om en turbin behöver nödstoppas. Det kan innebära en stor risk att vara i en naturfåra vid ett nödstopp, på någon minut omdirigeras allt vatten till naturfåran som blir en forsande älv. Ett stort tack till Mälarenergi och dess trevliga personal!Under augusti och september månad 2013 elfiskades 30 lokaler i Arbogaån, Hedströmmen, Gisslarboån, Valstaån, Kolbäcksån, Svartån, Lillån och Sagån. Alla lokalerna ligger i vattenförekomster. De flesta lokaler finns i biotoper som passar öring. Flera av lokalerna var belägna mellan definitiva vandringshinder, både uppströms och nedströms. De två övergripande motiven var att:okartlägga och övervaka fiskbeståndens status och utbredning i länet, framför allt i de stora mälarmynnande åarna. Finns t.ex. de rödlistade fiskarterna asp och ål där. Öring är inte en rödlistad art men är en viktig del i den rödlistade flodpärlmusslans fortplantning och är dessutom en god indikator på fina livsmiljöer för strömvattenlevande växter och djur och av dessa skäl intressant att övervaka.oge underlag för bedömningen av den ekologiska statusen för de vattendrag som är klassade som vattenförekomster enligt EU:s vattendirektiv. Fisk är en av tre biologiska parametrar som man tar hänsyn till i detta arbete. I samband med inrapporteringen till elfiskeregistret görs statusbedömningen med hjälp av VIX (VattendragsIndeX).Vi använde även VIXh som är ett sidoindex till VIX och som påvisar hydrologisk påverkan om VIX visar på sämre än god status. Resultatet gav att alla lokaler var utsatta för hydrologisk påverkan även de som i VIX hade fått klassningen god status.Den ekologiska statusen för fisk (VIX) som årsmedelvärden var följande:oHög i 0 lokaleroGod i 3 lokaleroMåttlig i 15 lokaleroOtillfredsställande i 5 lokaleroDålig i 7 lokalerGisslarboån en km uppströms utloppet i Hedströmmen.Vi har även gjort en egen bedömning av den ekologiska statusen. Anledningen är att vi uppfattar VIX som abstrakt och svårförståeligt. Vår bedömning baseras på att ha varit på plats, med alla intryck det medför samt elfiskeprotokollets data och fångst. Observera att endast 2013 års värden används. Av de 30 lokalerna klassade vi 18 lokaler lika, 6 klassades upp och 6 ner. Om vi enbart tar klassgränsen mellan god och måttlig status dvs. gränsen för åtgärder, så klassade vi 26 av 30 lika med VIX.I Hedströmmens övre delar finns tre lokaler med god ekologisk status enligt VIX, men enligt vår bedömning är öringbeståndet alldeles för glest och med svag reproduktion för att kunna anses ha god status.Den rödlistade arten asp klassificerad som nära hotad (NT) av artdatabanken fångades inte 2013. Att vuxen asp inte fångas med elfiske är väntat eftersom den endast uppehåller sig i strömmande vatten under vårens lek. Aspynglen vet man mindre om, sannolikt uppehåller de sig en kortare period på lekplatsen efter kläckning för att därefter drifta nedströms för uppväxt i lugnare vatten.Ål, klassificerad som akut hotad (CR) fångades inte i år men observerades i Arbogaån och Kolbäcksån.Öring fångades på fyra lokaler dels i Hedströmmens övre delar och i Ramnäs i Kolbäcksån där ett försök pågår med utsättning av yngel av Håltjärnsöring.Lake klassificerad som nära hotad (NT) fångades på nio lokaler.Stensimpa som är upptagen i EU:s habitatdirektiv fångades på 21 lokaler.Strömlevande arter←←←←————————————————→→→→Lugnflyt- eller sjölevande arterVatten-dragLokalSten-simpaÖringEl-ritsaFärnaIdÅlSignal-kräftaLakeAbborreMörtGäddaBen-löjaGersNiss-ögaGrindberga naturfåraxxxxxArbogaånGrindberga MittfåranxxxxJädersbrukxxxJäders södraxxKallstenaxxxxxÖstunaxxxEkebyxxxxxHed-BernshammarxxxxxxxxxströmmenKarmansbo nedrexxxKarmansbo smedjanxxxxÖstanforsxxxUttersbergxxxxBaggå nedan broxxSkommarbynxxxRibäckenxxxGisslarbo-Gisslarbo kraftverkxxånLillsvanxxxxValstaånKorslötxxxStrömsholmxxxxxxxxVästerkvarnxxKolbäcks-Fors bakom fabrik övrexxxxånSörstaforsxxSörkvarnforsenxxxRamnäs spångenxxxFalkenbergska kvarnenxxxxxxSvartånKvarngårdenxxxxxxxForsbyxxxSkultunaxxxSagånNykvarnxxLillånNynäsxxxxxFörekomst av arter i fångsten i de åtta vattendrag som elfiskadesI tabellen ovan ser man förekomsten av fångade arter per elfiskelokal och vattendrag. De är också uppdelade efter om de är strömvattenarter eller sjölevande arter. Stensimpa, öring och elritsa är de med störst krav på strömmande vatten. Färna, id, ål (endast observationer), signalkräfta och lake finner man i både strömmande vatten och sjöar. Abborre, mört gädda, benlöja, gers och nissöga är huvudsakligen sjöarter/lugnflyt. Totalt är det 115 förekomster varav 24% strömlevande arter, 21% intermediära och 55% sjölevande arter.Sjöarternas dominans beror troligtvis på att flera av lokalerna ligger i omedelbar närhet av överdämda strömsträckor d.v.s. långsmala sjöar och vid lågflöden koloniserar sjöarterna de intilliggande strömsträckorna. Några av lokalerna ligger nära vattendragens utlopp till Mälaren, så där är sjöarter en naturlig del av fiskfaunan. Men artsammansättningen borde på flera lokaler vara mer lik den som finns i Hedströmmens övre delar, Baggå, Skommarbyn och Ribäcken.
|
|
| 9. |
- Agné, Katarina
(författare)
-
Bottenfauna i Västmanlands län 2015 : Bottenfaunaundersökning i rinnande vatten med bedömning av försurningspåverkan, ekologisk status och allmänt förorenande ämnen
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- SammanfattningLänsstyrelsen i Västmanlands län genomför årligen bottenfaunaundersökningar i kalkade och regionalt övervakade vattendrag. Under våren och sommaren 2015 utfördes bottenfaunaprovtagning i nio rinnande vatten i länets nordvästra del. Efter provtagningen analyserades bottenfaunan på Sveriges Lantbruksuniversitet och olika index som visar försurningspåverkan, ekologisk status och allmänt förorenande ämnen togs fram. Sju av de undersökta vattendragen är kalkade medan två är okalkade. Ett av de okalkade vattendragen är ett referensvattendrag som idag rinner genom det stora skogsbrandområdet.Det främsta syftet med undersökningen är att bedöma om bottenfaunan är försurningspåverkad, att se om utförd kalkning gett önskvärd effekt och att få underlag för framtida kalkningsverksamhet. Bottenfaunan har bedömts enligt bedömningsgrunden för bottenfauna i vattendrag (Naturvårdsverket 2007), försurningsindex SI (Henriksson & Medin 1986) och BpHI (Lingdell & Engblom 2002), renhetsindex BMWP (Hellawell 1986) och föroreningsindex FOI (Degerman et al 1994). Som stöd för bedömningen av försurningspåverkan hos bottenfauna har resultat från vattenkemisk kalkeffektuppföljning använts. För att få information om bottenfauna på artnivå har en kartläggning av hotad och ovanlig bottenfauna även utförts.Bottenfaunaundersökningen resultat, se tabell 1 sidan 4.Försurningspåverkan hos bottenfauna Resultaten visar ingen eller obetydlig försurningspåverkan hos bottenfauna i sju av nio undersökta vattendrag (Forsån, Sandån, Valsjöbäcken, Håltjärnsbäcken, Jerån, Hedströmmen och Långängsbäcken). I två vattendrag bedöms försurningspåverkan som måttlig (Ulbobäcken och Gärsjöbäcken).Bedömningen av försurningspåverkan tyder på att utförd kalkning inte gett tillräcklig effekt på bottenfaunan i Ulbobäcken. Kalkningen har däremot gett önskad effekt på bottenfaunan i Forsån, Sandån, Valsjöbäcken, Håltjärnsbäcken, Jerån och Långängsbäcken. Det är dock svårt att bedöma kalkningens effekter på bottenfauna i Håltjärnsbäckens, Valsjöbäckens och Jeråns nedre delar eftersom bottenfaunalokalerna ligger högt upp i bäckarna och relativt stora biflöden med låga pH-värden rinner in längre nedströms.I det okalkade referensvattendraget Gärsjöbäcken, som ligger i skogsbrandområdet, stämmer bedömningen av försurningspåverkan relativt bra överens med tidigare bedömningar innan branden. På den relativt korta tid som gått från att skogsbranden startade hösten 2014 till bottenfaunaprovet togs våren 2015 har ingen ytterligare försämring av försurningspåverkan hos bottenfaunan skett. För mer långsiktiga effekter av skogsbranden på bottenfaunan i Gärsjöbäcken hänvisas till SLU:s övervakningsprojekt av ytvatten i brandområdet. Projektet kommer att pågå till år 2017.Ekologisk status enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrund Bottenfaunans sammanvägda status var Hög vid alla lokaler utom Gärsjöbäcken, där det sammanvägda resultatet var God ekologisk status. Statusklassificeringarna baseras på M42-metoden istället för den rekommenderade sparkmetoden. I och med det frångås bedömningsgrundens krav på underlagsdata. Statusklassificeringarna enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrund bör därför hamna i kategorin ”låg tillförlitlighet” om de används för att bedöma bottenfaunans ekologiska status.M42-metoden används bland annat för att visa förekomst av rödlistade arter, försurningsstatus och om den biologiska målsättningen med kalkningen uppfylls. Detta är också de främsta syftena med 2015 års bottenfaunaundersökning. Inventering med M42metoden gör det möjlig att beräkna BpHI och SI som i denna rapport utgör underlag för expertbedömning av försurningspåverkan hos bottenfauna (tabell 1).Påverkan av allmänt förorenande ämnen hos bottenfauna Vid alla lokaler indikerade bedömningen av allmänt förorenande ämnen ”Relativt ostörda förhållanden”. Samtliga lokaler bedöms därmed vara relativt opåverkade av exempelvis höga närsaltshalter och syretärande ämnen.Rödlistade och ovanliga arter som påträffades var: Den ovanliga nattsländan Adicella reducta (Forsån och Hedströmmen,Bernshammar) Den rödlistade flodkräftan Astacus astacus (Sandån) Den rödlistade bäcksländan Neumora dubitans (Håltjärnsbäcken och Jerån) Den ovanliga nattsländan Oecetis notata (Hedströmmen, Bernshammar) Den ovanliga bäcksländan Siphonoperla burmeisteri (Forsån)
|
|
| 10. |
- Alm, Gunilla
(författare)
-
Plan för restaurering av vattendrag i Västmanlands län 2009-2010.
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna plan samlar statligt finansierade restaureringsåtgärder i vattendrag, som är prioriterade under 2009 och 2010 i ett dokument. Restaureringsåtgärderna som ingår i planen har som övergripande syfte att gynna naturvärdena och fisket i vattendragen samtidigt som stor hänsyn ska tas till kulturmiljövärden vid genomförandet av åtgärderna. De vattendrag som är högst prioriterade för restaureringsåtgärder under planperioden är de som är utpekade som nationellt skyddsvärda i miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag samt vattendrag inom samma avrinningsområde som dessa. Ett viktigt syfte med planen är att precisera vad som behöver göras för att man ska kunna anse att delmål 2 i miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag är uppfyllt. Delmål 2 går ut på att 25 % av de nationellt skyddsvärda vattendragen ska vara restaurerade år 2010. Länsstyrelsens förhoppning har varit att minst åtta vattendrag skulle vara färdigrestaurerade senast 2010, vilket skulle innebära att man uppfyller delmål 2 i Västmanlands län. Det kommer i praktiken att bli svårt att uppnå delmålet, då Naturvårdsverket nyligen har beslutat att man inte kommer att fördela några särskilda skötselmedel för restaurering av nationellt skyddsvärda vattendrag till nästa år. Dessa pengar har fördelats till länsstyrelserna under tre års tid med syftet att uppnå delmål 2, men omfördelas under nästa år för att istället finansiera arbetet med skogsskyddet (miljökvalitetsmålet Levande skogar). Restaureringsåtgärderna kan delas in i fyra typer: 1. Åtgärder av vandringshinder, 2. Biotopvårdsåtgärder, 3. Återintroduktion av hotade arter och 4. Långsiktigt skyddade funktionella skyddszoner, som handlar om att säkerställa en naturlig närmiljö. Alla typer är lika angelägna och alla måste tillgodoses för att man ska kunna anse att ett vattendrag är färdigrestaurerat. Åtgärder av vandringshinder har dock högsta prioritet. Planen omfattar åtgärder som kan finansieras av nio olika finansieringskällor. Länsstyrelsen förfogar över fem av de aktuella finansieringskällorna (skötselmedel för skyddade områden, medel för biologisk återställning av kalkade vatten, fiskevårdsmedel, åtgärdsprogram för hotade arter såsom asp, flodpärlmussla och flodkräfta samt fiskeavgiftsmedel). Därutöver finns Vägverkets särskilda pengar för miljöförbättrande åtgärder, Skogsstyrelsen NOKÅS-pengar samt Banverkets miljöpengar. Dessutom har Sveaskog under flera års tid avsatt pengar för att medfinansiera restaureringsåtgärder, framför allt åtgärder av vandringshinder. Kommunerna har de senaste åren blivit en allt viktigare part i restaureringsarbetet. I flera fall har man ställt upp som huvudman för restaureringsåtgärder, ibland med ersättning för den administrativa insatsen ibland inte. Man får heller inte glömma att både privata medel och pengar från fiskevårdssammanslutningar finansierar angelägna restaureringsprojekt. Totalt planeras restaureringsåtgärder att utföras och/eller utredas i 23 st vattendrag under planperioden till en kostnad av 6,0-6,4 miljoner. Knappt 2 miljoner beräknas att gå till olika utredningar (framför allt för fiskvägar) och omkring 4 miljoner kommer att läggas på åtgärder. Den dyraste av dessa åtgärder (cirka 2 miljoner) är en fiskväg som ska byggas i Forsån, en av våra nationellt särskilt värdefulla vattendrag. 6
|
|
