| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
-
På väg mot ett nytt språk : Rapport från ASLA:s höstsymposium, Linköping, 9-10 november 1989
- 1990
-
Proceedings (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- 1989 års ASLA symposium i Linköping valde ett tema som understryker utvecklingsaspekterna vid andra- eller främmandespråksinlärning. Nya rön om modersmålsutveckling är emellertid väsentliga eftersom många forskningsresultat pekar på stora likheter i språktillägnandeprocessen oavsett om det är fråga om ett första, andra eller främmande språk. Insikter från språkpsykologi, undervisningsteori och utvecklingsforskning har vidare stor betydelse för synen på hur undervisningsprocessen och klassrumsmetodiken skall förnyas.Denna volym inleds liksom symposiet av Åke Vibergs fylliga översikt över den senaste tidens forskning om språkinlärningsprocessen och dess eventuella följder för språkundervisningen.Olika aspekter av inlärarspråket kartläggs av Inge Bartning, som har undersökt svenska universitetsstuderandes utveckling i franska och av Björn Hammarberg, som har intresserat sig för inlärarens uttalslösningar inför ett delvis nytt ljudsystem. Suzanne Schlyters bidrag jämför de två språken hos naturligt tvåspråkiga barn för att försöka fastställa om det svagare språket mest liknar ett första språk (Ll) eller ett andra språk (L2).De flesta bidragen är tillägnade olika aspekter av undervisningsprocessen. Denna sektion inleds av Gunnar Tingbjörns granskning och jämförelse av hur språkämnena behandlas i grundskolans läroplan.Fyra bidrag presenterar delvis nya program för att uppfylla läroplanens krav. Elsie Wijk-Andersson har reviderat den vanliga sekvenseringen i metoder och material i svenskundervisning för gäststuderande, Eie Ericsson och Dieter Krohn lägger fram ett didaktiskt forskningsprojekt i skolans tyskundervisning, Lisa washburn beskriver ett försök till ’språkbadsprogram’ i engelska i ett svenskt gymnasium medan Rigmor Eriksson exemplifierar det växande intresset i Sverige för ’learner autonomy’, dvs elevstyrd undervisning.Sektionen avslutas med två artiklar som behandlar enskilda aspekter av undervisningsprocessen. Karin Aijmer jämför naturlig, talad engelska med läroboksdialoger och konstaterar att talspråksforskningen än så länge har lämnat få spår i skolböckerna. Christian Hecht och Maria Kroes-Hecht lägger fram preliminära resultat av ett projekt som söker att utnyttja konsekventa likheter mellan tyska och svenska ord i ordförståelseträning.Slutligen lyfter Jacob Mey fram en viktig aspekt av språkplaneringen, nämligen språket som maktmedel. Den kontroversiella frågan om vems språk vi egentligen lär ut borde stimulera till diskussion.Redaktörerna vill uttrycka sin tacksamhet till bokens alla författare som har bidragit till att ett livligt och lyckat symposium även har resulterat i en värdefull samlingsvolym. Vi vill också tacka Stiftelsen Tornbylyckorna – Lektorshagen i Linköping för finansiellt stöd till tryckningen av denna symposierapport.
|
|
| 6. |
-
Samtal och språkanvändning i professionerna : Rapport från ASLA:s höstsymposium, Linköping, 6-7 november 1997
- 1999
-
Proceedings (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- ASLA är Svenska föreningen för tillämpad språkvetenskap. När ASLA och dess internationella och överordnade organisation AlLA (Association Internationate de Lingui stique Appliquee) kom till, tolkade man begreppet "tillämpad språkvetenskap" på ett sätt som nu håller på att bli omodernt. Man tänkte sig att den teoretiska lingvistiken med dess beskrivningar av språkstrukturen på olika plan (fonologi , grammatik, lexikologi, semantik etc.) var en sorts abstrakt modell av vad man kan när man behärskar ett språk. De som då studerade hur man använder, tillägnar sig, undervisar i eller översätter mellan språk, sysslade med att söka tillämpa de lingvistiska teorierna på dessa skilda områden. Den tillämpade språkvetenskapens förklaringar skulle, enli gt detta synsätt, härledas från lingvistikens modeller, eventuellt kompletterade med sociologiska, psykologiska eller pedagogiska hjälpteorier.Detta tillämpningstänkande kan naturligtvis fortfarande ha sina poänger i specifika sammanhang. Men de som idag arbetar med att utforska, beskriva och förklara språkliga praktiker utgår oftast från att språkanvändningen i tal, samtal, skrivande, lyssnande och läsande inte kan förstås främst, ännu mindre enbart, som en tillämpning av språkliga regler. Det handlar i stället om kognitiva och kommunikativa verksamheter som har en annan natur. Dessa verksamheter ingår i psykologiska, sociala och kulturella processer och kontexter som kräver en annan teoriram än den som ger en exklusiv prioritet åt det språkstrukturella. Man behöver helt enkelt en teori (eller flera olika sorters teorier) för språkliga praktiker, som utgår från verksamheterna, interaktionerna, samtalen och texterna som primära analysenheter, inte som sekundära i relation till abstrakta strukturer. Den moderna "tillämpade" språkvetenskapen arbetar med bl.a. sådana perspektiv på sina olika problemområden.Det har därför förefallit oss konsekvent att som tema för 1997 års ASLA-symposium välja "Samtal och textanvändning i professionerna". Många moderna professioner har just samtal och textpraktiker som karaktäristiska inslag. Det kan gälla jurister, läkare, sköterskor, logopeder, socialarbetare, kuratorer, lärare, rådgivare, personalutvecklare, marknadsförare, ombudsmän och förhandlare, översättare, och många andra. De använder språk på speciella sätt i samtal och texter inom och mellan sina professioner, och i kontakterna med klienter, kunder och lekmän av olika slag. "Discourse and the Professions" är namnet på en ny AlLA-kommission, som syftar till att bl. a. fungera som forum för forskning om sådana språkliga verksamheter. (Kommissionen har f.ö. startats på initiativ av Britt-Louise Gunnarsson.) För oss i Linköping och särskilt på tema K känns det särskilt naturligt att välja det ovannämnda temat, eftersom vi under årens lopp sökt bidra till just denna forskning (se t.ex. ASLA-Information, 21:3, 1995). Forskningen finns emellertid generellt väl representerad på många institutioner i Sverige och i övriga Norden. Det sistnämnda förhållandet har vi velat uppmärksamma genom att som plenartalare inbjuda Deirdre Boden (Köpenhamn), Lars Sigfred Evensen (Trondheim) och Anssi Peräkylä (Helsingfors).I denna volym publiceras 19 av de 21 föredragen vid ASLA:s årsmöte i Linköping 6-7 november 1997. Föredragen av Deirdre Boden och Hans Strand saknas. De problemområden som främst kommit att representeras är kommunikation i vården och inom organisationer och företag. I övrigt uppmärksammas bl.a. sådana språkprofessioner som översättare och lärare (även om Lars Sigfred Evensens bidrag sätter elevernas texter i centrum).ASLA:s årsmöte understöddes ekonomiskt av tema Kommunikation. Organisationskommittén bestod förutom av mig själv av Lars Ahrenberg och Linda Jönsson, som också fungerat som medutgivare av denna volym, samt Charlotte Lodens, som vi tackar för organisatorisk hjälp och praktisk redigering av volymen.Linköping i oktober 1998Per Linell
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
-
Språk i undervisning : Rapport från ASLA:s vårsymposium Linköping 11-12 maj 2012
- 2013. - 1
-
Proceedings (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- 2012 års ASLA-symposium ägde rum vid Linköpings universitet 11-12 maj och arrangerades av Linnéuniversitetet och Linköpings universitet. Symposiet tog upp nedanstående teman, särskilt aktuella för skolverksamheten.Språkbruk, normer och normeringAttityder, språk och kulturLärande, lärandemål och bedömning
|
|
| 9. |
-
Språk och identitet : Rapport från ASLA:s symposium, Södertörns högskola 8–9 maj 2014
- 2015. - 1
-
Proceedings (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Språk och identitet var temat för ASLA:s symposium som hölls på Södertörns högskola under två dagar i maj 2014. Under symposiet kunde vi ta del av ett fyrtiotal bidrag av föreläsare som rapporterade från forskning inom ett stort antal områden. I flertalet bidrag låg fokus på språkets roll för identitetsskapande processer i arbetsliv, utbildning eller medier. Sammantaget visade bidragen att det språkvetenskapliga fältet erbjuder en rad olika metoder för att analysera språkets roll i konstruktionen och förhandlingen av identitet.I flera bidrag kopplas identitet till flerspråkighet och lärande, medan andra rör identitet och flerspråkighet i arbetslivet, till exempel de nya krav på litteracitet som förändrade organisationsformer för med sig.Tretton av symposiebidragen presenteras i den här volymen. De flesta undersökningarna är gjorda på svenskt språkområde, men till symposiet kom glädjande nog även föredragshållare från en rad andra länder.
|
|
| 10. |
|
|
