| 1. |
- Brorström, Björn, 1953-, et al.
(författare)
-
Hållbar kommun : Att balansera konkurrerande värden
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Frågan ”Vad är en hållbar kommun?” är utgångspunkt i den studie som presenteras. Studien syftar till att belysa vad en hållbar kommun kan vara och behandlar frågan både ur ett teoretiskt och empiriskt perspektiv. Begreppet hållbarhet används flitigt i samhällsdebatten om hur vi ska ta oss an allehanda utmaningar på såväl global som lokal nivå. Hållbarhetsbegreppet används inte bara som ett attraktivt värdeomdöme och en retorisk tankefigur i samhällsdebatten, utan även som en strukturerande idé som håller på att finna sina organisatoriska uttrycksformer på såväl nationell som lokal nivå. Hållbarhetsbegreppet adresserar både ett tillstånd och ideal (hållbarhet) och en process och dynamik (hållbar utveckling).Vad händer då i ett redan komplext system när nya ideal adderas? Blir det ”lager på lager” och allt ska göras samtidigt? Blir det särkoppling, transformeras kommunen eller förändrar man där det är möjligt och ger det nya namn, men gör man det man alltid gjort? Inom forskning finns alla alternativ dokumenterade det tenderar nämligen att ske flera saker samtidigt när nya struktureringsidéer anammas.I den teoretiska referensramen identifierades tre konfliktytor; de kring ägande, resurser och utveckling. En förutsättning för all konfliktlösning är institutionella arrangemang för att hantera makt, intressen och möjligheter. Makt i form av vem som ingår överenskommelser, intressen i form av vad man är beredd att gå med på och möjligheter kring vad som kan åstadkommas. Det är således inte ”antingen eller”, utan snarare ”både och”, där flera avvägningar och bedömningar måste göras. Det kommunala självstyret är en god grund att vidareutveckla detta institutionella arrangemang för en hållbar kommun. Forskningsprojektet fortsätter där föreliggande rapport ger en god grund för fördjupade studier med mer precisa frågeställningar och intervjuer av fler aktörer. Kommunerna behöver organiseras, styras och ledas för att få fokus på hållbarhet. Hur det sker är en viktig fråga för fortsatt forskning.
|
|
| 2. |
- Brorström, Björn, et al.
(författare)
-
Tre tankar om redovisning : bekräftelse och förnyelsebehov
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kommunforskning i Västsverige (KFi) genomför årligen en granskning av de kommunala årsredovisningarna inom medlemssfären som sedan ligger till grund för utnämning av bästa årsredovisning och hedersomnämnde. Syftet med tävlingen är att stimulera en fortsatt gynnsam utveckling avseende kvaliteten på årsredovisningar i kommuner, landsting och regioner. Att lyfta fram goda exempel som andra kan inspireras av och samtidigt visa uppskattning för goda insatser tror vi är rätt angreppssätt för att stimulera en sådan utveckling. I samband med att juryn sammanträder före KFi-dagen, där juryns genomgång redovisas, genomförs också en studie där ett särskilt problem inom redovisningsområdet uppmärksammas. Studien avrapporteras årligen i en juryrapport där också juryutlåtandet återfinns. Föreliggande KFi-rapport utgör tillika den tionde juryrapporten. Problemen som uppmärksammas den här gången är relaterade till begränsningarna som följer av den bokföringsmässiga redovisningsmodell som tillämpas. I rapporten behandlas tre angelägna omständigheter. Först och främst argumenteras för vikten av ett teoretiskt ramverk som den kommunala redovisningen bör vila på. Därefter redovisas en empirisk studie av den finansiella analysen i ett urval av årsredovisningar, och utifrån framkomna resultat argumenteras för betydelsen av en annorlunda redovisningen som åskådliggör redovisningsenhetens motståndskraft.
|
|
| 3. |
- Jonsson, Leif, et al.
(författare)
-
Roterande kommunchefskap : Idéer bakom en chefskonstruktion
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I rapporten behandlas en speciell chefsfunktion, nämligen kommunchefsfunktionen; en ledningsfunktion som fungerar som länk mellan politik och förvaltning i kommuner. Det är en chefsfunktion som rätt så ofta förknippas med bekymmer som har att göra med svårigheter att få politisk och administrativ ledning att fungera tillsammans. I rapporten diskuteras frågor om vilka omständigheter som kan prägla kommunchefsfunktionen. Detta görs med hjälp av ett exempel på hur en sådan funktion har konstruerats i Åtvidabergs kommun, en konstruktion som kallas för roterande kommunchefskap. Med det menas att flera personer verksamma i övergripande chefsfunktioner i kommunen samtidigt utgör en kommunchefsgrupp där personerna roterar på posten som formell kommunchef med intervaller på två månader åt gången. När man inte innehar positionen som formell kommunchef är man biträdande kommunchef med ansvar för vissa delar av kommunchefsfunktionen. Kommunchefsgruppen utgörs av fem personer; tre förvaltningschefer, personalchef samt ekonomichef.I studien av det aktuella fallet visar det sig att det framför allt är idéer om hur chefsfunktionen skall fungera i förhållande till dess uppdragsgivare som har präglat konstruktionen. Idéerna bakom konstruktionen har sitt ursprung i lokala omständigheter, vilket är intressant att notera i tider då organiseringsidéer ofta sprids inom och mellan kontexter. Den aktuella kommunen behövde en kraftfull och samlad ledning för att komma till rätta med en besvärlig ekonomisk situation. Bakom chefskonstruktionsidéerna fanns också upplevda problem kretsande kring en tidigare kommunchefkonstruktion som hade upplevts som ineffektiv.Utifrån det aktuella fallet kan några allmänna lärdomar göras. En första är att den konstruktion som kallas för roterande kommunchefskap har allmängiltiga inslag i sig, vilket gör att den kan vara tillämpbar i andra miljöer. En andra lärdom handlar om att den aktuella chefskonstruktionen är mindre personberoende än som ofta är fallet med enskilt chefskap och det är den på grund av att den är språksatt. En tredje lärdom är att det aktuella fallet pekar på betydelsen av att kommunledande aktörer både lägger vikt vid ledningsorganiseringsfrågor och kan handskas med sådana frågor.
|
|
| 4. |
- Cöster, Rickard, 1973-
(författare)
-
Algorithms and Representations for Personalised Information Access
- 2005
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Personalised information access systems use historical feedback data, such as implicit and explicit ratings for textual documents and other items, to better locate the right or relevant information for individual users.Three topics in personalised information access are addressed: learning from relevance feedback and document categorisation by the use of concept-based text representations, the need for scalable and accurate algorithms for collaborative filtering, and the integration of textual and collaborative information access.Two concept-based representations are investigated that both map a sparse high-dimensional term space to a dense concept space. For learning from relevance feedback, it is found that the representation combined with the proposed learning algorithm can improve the results of novel queries, when queries are more elaborate than a few terms. For document categorisation, the representation is found useful as a complement to a traditional word-based one.For collaborative filtering, two algorithms are proposed: the first for the case where there are a large number of users and items, and the second for use in a mobile device. It is demonstrated that memory-based collaborative filtering can be more efficiently implemented using inverted files, with equal or better accuracy, and that there is little reason to use the traditional in-memory vector approach when the data is sparse. An empirical evaluation of the algorithm for collaborative filtering on mobile devices show that it can generate accurate predictions at a high speed using a small amount of resources.For integration, a system architecture is proposed where various combinations of content-based and collaborative filtering can be implemented. The architecture is general in the sense that it provides an abstract representation of documents and user profiles, and provides a mechanism for incorporating new retrieval and filtering algorithms at any time.In conclusion this thesis demonstrates that information access systems can be personalised using scalable and accurate algorithms and representations for the increased benefit of the user.
|
|
| 5. |
- Laaksolahti, Jarmo
(författare)
-
Plot, Spectacle, and Experience : Contributions to the Design and Evaluation of Interactive Storytelling
- 2008
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Interactive storytelling is a new form of storytelling emerging in the crossroads of many scholarly, artistic, and industrial traditions. In interactive stories the reader/spectator moves from being a receiver of a story to an active participant. By allowing participants to influence the progression and outcome of the story new experiences will arise. This thesis has worked on three aspects of interactive storytelling: plot, spectacle, and experience. The first aspect is concerned with finding methods for combining the linear structure of a story, with the freedom of action required for an interactive experience. Our contribution has focused on a method for avoiding unwanted plot twists by predicting the progression of a story and altering its course if such twists are detected.The second aspect is concerned with supporting the storytelling process at the level of spectacle. In Aristotelian terms, spectacle refers to the sensory display that meets the audience of a drama and is ultimately what causes the experience. Our contribution focuses on graphically making changing emotions and social relations, important elements of dramatic stories in our vision, salient to players at the level of spectacle. As a result we have broadened the view of what is important for interactive storytelling, as well as what makes characters believable. So far not very much research has been done on evaluating interactive stories. Experience, the third aspect, is concerned with finding qualitative methods for evaluating the experience of playing an interactive story. In particular we were interested in finding methods that could tell us something about how a players experience evolved over time, in addition to qualities such as agency that have been claimed to be characteristic for interactive stories. Our contribution consists of two methods that we have developed and adapted for the purposes of evaluating interactive stories that can provide such information. The methods have been evaluated on three different interactive storytelling type games.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Brorström, Björn, et al.
(författare)
-
Etthundra! : Redovisning, organisering och styrning
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten beskriver översiktligt forskning som berdrivits inom Kommunforskning i Västsverige sedan starten 1989. Den ger också vissa utblickar mot vad som komma skall.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
