| 1. |
- Bohn, Irene, et al.
(författare)
-
Torrötning av rejekt från förbehandling av matavfall.
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- När källsorterat matavfall från hushållen rötas i en biogasanläggning av modellen omrörd tank behövs en förbehandling för att göra materialet pumpbart och ta bort orenheter. En typ av förbehandling innebär att avfallet passerar genom en skruvpress som delar avfallet i en pumpbar fraktion och en torr fraktion, så kallat rejekt. På NSR förbehandlas matavfallet med denna teknik och rejektet skickas idag till förbränning. Tidigare studier har visat att ca 30% av metanpotentialen i matavfallet finns kvar i rejektet. Syftet med detta projekt var att undersöka möjligheterna att utvinna den kvarvarande metanpotentialen genom att testa satsvis torrötning med efterföljande kompostering som alternativ till förbränning. Vid satsvis torrötning i lakbädd läggs materialet i en reaktor (lakbädd) som översilas med vätska. Det är därför viktigt att lakbädden har en porös struktur som gör att vätskan fördelas jämt i materialet. Rötning av enbart rejekt och rejekt blandat med strukturmaterial testades för att undersöka om inblandning av strukturmaterial gav någon effekt. För att undersöka flödesegenskaperna i lakbädd, med och utan inblandning av strukturmaterial, genomfördes två spårämnesförsök. Efter rötningen komposterades den fasta rötresten, och färdiga kompostens kvalitet utvärderades. Porlukten i rötresten och i komposten under komposteringsprocessen och efter siktning av komposten utvärderades dessutom. Spårämnesförsöken och rötningsförsöken visade att inblandning av strukturmaterial påverkade flödesmönstret och rötningsprocessen i lakbädden i positiv riktning. Tillsats av strukturmaterial var nödvändigt för att rötningsprocessen skulle fungera. Tekniken med spårämnesförsök visade sig vara lämplig för att indikera graden av homogen perkolering av bädden. Vid rötning av rejekt uppblandat med strukturmaterial uppnåddes ett metanutbyte på 100 Nm3 metan per ton blandning vilket motsvaradedet förväntade metanutbytet. Vid kompostering av materialet uppnåddes kraven på hygienisering och halt av tungmetaller. Däremot var halten synliga orenheter över 2 mm för hög, och den siktning med 15 mm såll som genomfördes visade sig inte vara tillräcklig som efterbehandling av komposten. Luktpotentialen i den siktade komposten var runt 300 OUE/m3 vilket kan beskrivas som oproblematisk, medan luktpotentialen i rötresten och under komposteringsprocessen var högre.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Janhäll, Sara, et al.
(författare)
-
Slaggrus och dammspridning från anläggningsarbete
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vid förbränning av avfall produceras stora mängder slaggrus som både är ett avfall, som kräver hantering, och en resurs, genom dess goda materialegenskaper. Slaggrus definieras i denna studie som sorterad bottenaska från avfallsförbränning. En potentiell spridningsväg för föroreningar från slaggruset vid anläggningsarbete är damning. Damning är en miljöoch hälsofara även utan föroreningar i materialet, och mängden damm som uppkommer vid användning av olika material beror främst av olika materialparametrar, tex sprödhet och andelen material i minsta kornstorleken <63μm i diameter. Partikelstorlek är den viktigaste parametern för att beskriva hur långt damm färdas, förutom rent meteorologiska parametrar.I denna studie sammanställs mätningar av damm (<10 μm i diameter, PM10) kring anläggningsytor, analys av partikelstorleksfördelningen av det slaggrus som används och en sammanvägning av riskerna med användningen.Mätningar har utförts med partikelsensorer (PM10, PM2,5 och PM1), samt med insamling av damm i storlekar relaterade till inandning i arbetsmiljö (inhalerbart samt totaldamm). Utöver dessa mätningar har även olika storleksfraktionerande instrument använts för tydligare bestämning av aerosolen kring anläggningsytan. Slaggruset har siktats och grundämnesinnehållet har bestämts för olika kornstorlekar.Resultatet visar att partikelsensorer är ett praktiskt sätt att detektera damning i fält, och att damningen påverkas mycket kraftigt av väderlek. Utmaningarna att mäta damning i fält är stora, men då partikelsensorer är enkla instrument kan dessa placeras på flera platser kring en anläggningsyta och detektera vid vilka tillfällen damningen ökar för att underlätta åtgärder. Damning förekommer vid torr väderlek och underlättas av vind, både från ytan och av det material som hanteras vid anläggningsarbetet. Halterna kan dock vara högre vid låg vindhastighet i närheten av anläggningsytan.De mätningar som planerades för denna studie genomfördes i Umeå vid våt och kall väderlek, vilket begränsade damningen. Den extra mätning som utfördes i Trelleborg genomfördes i dammande väderlek, men med effektiva dammbegränsningsåtgärder genom täckning av materialet direkt efter kompaktering, vilket begränsade damningen i Trelleborg. Den damning som har varit aktuell i dessa fall har inte utgjort någon miljörisk i områdena utanför anläggningen under den tid som mätningarna skett.Föroreningsspridningen påverkas av halten av föroreningen i varje storleksklass av partiklar i materialet och materialet bör därför med jämna mellanrum analyseras avseende innehåll i de olika storleksfraktionerna. De ämnen som är begränsande för tillståndsgivningen kan studeras mer ingående avseende halter i dammande partikelstorleksklasser för att säkerställa att föroreningsspridningen är begränsad. I det slaggrus som har analyserats i denna studie (från Sysav, Malmö) har främst kadmium varit anrikat i den minsta kornstorleken (<63μm), men även zink och kalcium.Projektet har letts av Sara Janhäll, RISE, finansierats av Avfall Sverige och projektet har genomförts av Sara Janhäll, RISE och Joacim Lundberg, Lunds Tekniska Högskola. Adam Larsson har genomfört ett examensarbete som del av projektet och Jenny Rissler har stöttat projektet med diskussioner och tankar.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Sjöblom, Rolf
(författare)
-
Mätmetodik och sorteringsteknik med avseende på krom, koppar och arsenik (CCA) i träbaserade bränslen
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The purpose of the work that has lead to the present report has been to investigate the prerequisites for purer fuels - and thereby also purer ashes - through sorting of impregnated wood. The work has comprised information and literature searches with regard to copper, chromium and arsenic in fuels and ashes together with the prerequisites for measuring and sorting. The work has also comprised a number of visits and interviews. The compilation made in the present report shows that it is technically and practically possible andfeasible to identify wood that contains copper, chromium and arsenic as well as to quantify these elements in incoming fuels. In the case of arsenic, the result of such an identification and sorting depends only on how comprehensively it is being carried out, since in practice, impregnated wood is the only source forthis element.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Brundin, Herman, et al.
(författare)
-
Långtidsegenskaper hos tätskikt innehållande bentonit
- 2001
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Bentonit är en starkt vattenupptagande och svällande naturlig lera med låg vattengenomsläpplighet. Huvudkomponenten är mineralet montmorillonit, som tillhör gruppen smektiter och som ger bentoniten dess unika egenskaper. Syftet med uppdraget är att söka identifiera vilka mekanismer och faktorer som kan vara begränsande för funktionen på kort och lång sikt hos tätskikt innehållande bentonitmattor samt blandningar av bentonit och andra material. I rapporten ges underlag för projektering, utformning och drift av deponier med tätskikt innehållande bentonit. Där redovisas också tre fallstudier från Högbytorp, Löt och Tveta.
|
|
| 9. |
- Dahlén, Lisa, et al.
(författare)
-
Manual för plockanalys av hushållsavfall i kärl och säckar
- 2005
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten är resultatet av ett samarbete mellan NSR och Luleå Tekniska Universitet. Här föreslås en metod för plockanalys av hushållsavfall avsedd för svenska förhållanden. Den bygger på egna praktiska erfarenheter och litteraturstudier. Stor vikt har lagts vid vilken arbetsinsats som är praktiskt och ekonomiskt rimlig i förhållande till resultatets precision. Första delen av rapporten beskriver bakgrunden och diskuterar varje steg i en plockanalys med referenser till tidigare genomförda analyser i Sverige och utomlands. Kostnader och behov av utrustning och personal diskuteras. Rapportens andra del är skriven som en manual, som steg för steg ger instruktioner för genomförande av plockanalys. Här ingår även skyddsåtgärder med hänsyn till risker i arbetsmiljön. Det finns också detaljerade sorteringsinstruktioner, en mall för sorteringsprotokoll samt en mall för utvärdering av resultaten.
|
|
| 10. |
|
|
