| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Andersson, Robin
(författare)
-
Samverkan i demokratins försvar. : En studie om den offentliga sektorn, civilsamhället och arbetet mot våldsbejakande extremism
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapportens syfte är att undersöka varför den offentliga sektorn vill samverka med civilsamhället i arbetet mot våldsbejakande extremism, samt hur detta samverkansarbete i nuläget bedrivs.Samhället satsar stora resurser på att förebygga våldsbejakande extremism, men det saknas i stor utsträckning empirisk forskning som kan vägleda policy och praktik i hur detta arbete ska utformas och genomföras. Det är med utgångspunkt i glappet mellan forskning och praktik som denna studie hoppas kunna bidra med kunskap om samverkan mellan den offentliga sektorn och civilsamhället i arbetet mot våldsbejakande extremism.
|
|
| 4. |
-
Att styra på tvären. Tre studer om tvärsektoriell koordinering och dess aktörer i offentlig förvaltning
- 2020
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Idag uppfattas alltfler frågor som komplexa och som i behov av strategisk samordning och tvärsektoriell koordinering. Detta har gett till upphov till nya roller och professioner i den offentliga förvaltningen. Dessa kallas ofta strateger och samordnare och återfinns på alla nivåer i den offentliga sektorn. Forskningen om dessa roller är mycket begränsad, dock finns ett stort behov av fördjupning av de utmaningar som aktörerna möter. I denna rapport presenteras tre fördjupande studier på detta tema. Anton Holmgren Jonsson undersöker hur kommunala politiker förhåller sig till sina jämställdhetsstrateger och huruvida strategerna fungerar som styrinstrument för den beslutade politiska inriktningen. Johanna Jansson utforskar hur folkhälsostrateger hanterar och formar sin professionella roll då förväntningarna på vad de ska göra inte alltid är tydliga och konsekventa. Josephine Massie studerar hur nationella samordnare fungerar som styrinstrument mellan olika administrativa nivåer. Dessa studier är skrivna som examensarbeten inom masterprogrammet i offentlig förvaltning under år 2016. Författarna är alla pol. master vid Förvaltningshögskolan, Göteborgs universitet och har idag (januari 2020) olika roller inom statlig, regional och kommunal offentlig förvaltning. Rapportens redaktör, Petra Svensson, är fil. dr i offentlig förvaltning med inriktning mot tvärsektoriell styrning och organisering och handledde arbetet med de tre studierna. ©2020 Författarna
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Funck, Elin K., Docent, 1979-, et al.
(författare)
-
Handbok för systematiska litteratur- och dokumentstudier inom samhällsvetenskapen
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport syftar till att inspirera studenter (och forskare) att pröva på att använda systematiska litteratur- och dokumentstudier i sina uppsatser. Rapportens struktur följer en generell arbetsprocess för en uppsats som använder dessa metoder. Faser som planering, genomförande och sammanställning av studier beskrivs och problematiseras. I rapporten exemplifieras och konkretiseras de metodologiska diskussionerna med syften, frågeställningar, teoretiska inramningar, resultatbeskrivningar och analyser hämtade från såväl studenters uppsatser som vår egen forskning. En viktig del i rapporten är synliggörandet av studenters egna röster och åsikter. Tidigare studenter har bjudits in att för att reflektera över sitt arbete med litteratur- eller dokumentstudier. Studenternas reflektioner har vävts in löpande i rapporten, men redovisas också separat i ett eget kapitel.
|
|
| 7. |
- Lundberg Rodin, Margareta
(författare)
-
Chefer i korstryck : Att hantera krav i politiskt styrda organisationer
- 2010
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Omvärlden och förutsättningarna för ledarskap i kommunerna förändras fortlöpande. Kravställarna på de offentligt finansierade tjänsterna är flera och deras åsikter eller intressen går ibland isär. Förvaltningschefen befinner sig i skärningspunkten mellan politik och förvaltning. Mittpositionen är intressant eftersom den innebär att chefer är underordnande i relation till politiker, överordnade i relation till anställda och sidoordnande i relation till kollegor. Chefer förutsätts kunna hantera och balansera olika intressenters krav. Ofta fungerar hanteringen och balanseringen bra, men ibland kolliderar kraven och då kan det uppstå konflikter. Chefer kan ibland uppleva att de befinner sig i ett korstryck mellan olika intressenters krav. Studien syftar till att bidra med kunskap om chefskapets komplexitet i politiskt styrda verksamheter. Förvaltningschefer hanterar krav i kommuner som kan betraktas som dynamiska komplexa system (dks) med inbyggda osäkerhetszoner i organisationen. I studiens centrum är tolv kommunala förvaltningschefer ansvariga för tre verksamhetsområden: utbildning, social verksamhet samt teknik och samhällsbyggnad. Undersökningen visar hur studiens chefer upplever krav från tre intressentgrupper: politiker, anställda samt interna och externa intressenter. Chefernas sätt att hantera och balansera kraven varierar och beror på lokala förutsättningar, relationer och situationer, samt på deras egna erfarenheter och förhållningssätt. Orsakerna till att det uppstår konflikter eller dilemmasituationer är flera. Varför framförallt motstridiga krav kan vara svåra att hantera eller balansera framgår av studiens resultat.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Svensson, Petra
(författare)
-
”Den nya svenskinspirerade föräldrapenningen har haft avsedd verkan” : En studie av den tyska föräldraförsäkringens förändring ur ett jämställdhetsperspektiv
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- It is argued that political-administrative organizations are becoming increasingly complex with more horizontal governance required. In Swedish municipal administration, there is a group of administrators assigned the task of monitoring and promoting strategic topics that should be integrated horizontally within the organization. Examples of strategic topics are sustainability, safety/security, diversity, children/youth, public health, human rights, and gender equality. In the thesis, these administrators are called cross-sector strategists. The purpose of this dissertation is to explore how cross-sector strategists become a part of the political-administrative organization when representing, enacting, and reflecting on values in the undertaking of their formal posts. They are situated between the tradition of vertical governance, with formal procedures and hierarchy as its foundation, and the tradition of horizontal governance, with informal networks and deliberation as its foundation. Previous research has shown that this is likely to give rise to value conflicts, and the question is if cross-sector strategists experience value conflicts, and if so, how they cope with them. The cross-sector strategists are studied in this thesis from the perspective of situated agency – focusing on both the contextual expectations of the cross-sector strategists and on their internal reflections to solve value conflicts – in order to explore their process of becoming a part of the local government administration. A mixed-methods design is applied, containing analysis of job advertisements for cross-sector strategists, public managers, and social workers; in-depth interviews with cross-sector strategists; and a survey of professional networks for cross-sector strategists. The results show that cross-sector strategists are subjects to ambivalent and often-contradictory contextual expectations. Cross-sector strategists use the ambivalence of their work for their strategic purposes, and such ambivalence allows them to reframe their topics, their methods, their arguments, and their identity according to current situation in order to increase the impact of their assigned topics and diminish the inner conflict of wanting to be both a responsive bureaucrat and an active lobbyist. Combining these two dedications requires them to be highly reflexive and flexible actors. The outcome of cross-sector strategists’ coping with value conflicts can be interpreted in two ways: 1) as if the cross-sector strategists are a formal tool to safeguard crucial democratic and ethical values due to the cross-sector strategists’ method of sneaking the strategic policy areas into the organization. Or 2) as a to democracy risky administrative behavior in the long-term due to the disguising of value conflicts and diminished possibilities to process these value conflicts
|
|
