| 1. |
- Johansson, Charlotta, et al.
(författare)
-
Förstudie för Centrum för planering för Gång
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport är resultatet av en förstudie för projektförslaget Centrum för Planering för Gång, hädanefter kallat Forskningsprogrammet Planering för Gång. Syftet med det tilltänkta forskningsprogrammet är att arbeta med transportslaget gång enligt de två övergripande projektmålen att öka kunskapen om (1) hur gångtrafiken kan öka och (2) hur trafikslagets säkerhetssituation kan förbättra. Syftet är även att integrera dessa tillsammans, på ett systematiskt och tvärvetenskapligt sätt inom trafikplaneringen. Betydelsen av att ”färdas till fots” är bred i denna ansats, med fokus på att behandla det ”som ett transportsätt".I denna förstudie har tre seminarier genomförts för att identifiera forskningsämnen, partners, behovet och fokus av ett sammanhållet forskningsprogram avseende transportslaget gång och dess olika aspekter. De tre seminarierna har ordnats med deltagare från kommuner, Trafikverket och andra statliga aktörer, teknik- och designföretag/Innovationsföretagen m.fl. Denna förstudie avser således verksamhetsplanering för fortsatt Forskningsprogrammet Planering för Gång.Deltagarna till seminarierna valdes strategiskt ut från författarens professionella nätverk. Syftet var att inkludera ett stort antal olika intresseorganisationer, offentliga myndigheter och privata företag från hela Skandinavien. Totalt bjöds 162 personer in till de tre seminarierna, och totalt 68 personer deltog vid ett, två, eller alla tre seminarierna. De identifierade övergripande frågeställningarna eller perspektiven var:Synen på gångtrafik och fotgängareEtt tydligt och genomgående tema eller perspektiv i seminarierna var den makthierarki som befästs inom trafikmiljön. Den dominerande synen är att motoriserad transport prioriteras, följt av cykling. Längst ned i hierarkin finns gång.Samhällelig och rumslig planeringDetta tema behandlar planering i en vid betydelse – på gatunivå ända upp till urban/regional nivå.Från både ett design-, säkerhets- och upplevelseperspektiv är mjuka värden såsom upplevelser, trygghet och estetik viktiga komponenter i relation till att uppmuntra transportslaget gång.Data och indikatorer och data för uppföljningOavsett om det handlar om exponeringsdata, skadedata, trygghetsdata eller framåtblickande indikatorer i relation till fotgängare finns stora brister i datakvalitet och definitioner. Bristen på data innebär i sin tur att utvärderingar av interventioner är svåra att genomföra.Ansvar och organisationBehoven hos fotgängare, oavsett om dessa relaterar till underhåll, planering eller säkerhet, är spridda på många olika samhällsaktörer.Brist på övergripande strategier och riktlinjer samt ett spretigt forskningsfältTrots det miljö- och hälsomässiga fördelarna av gång finns inga nationella strategier för hur antalet fotgängare ska öka eller hur mängden steg ska öka.Socio-ekonomiska aspekterivDå socio-ekonomiska faktorer är centrala för att förstå och förklara risk, exponering och beteendemönster är bristen på denna typ av kunskap problematiskt. Inte minst gäller detta i relation till planering, interventioner eller underhåll för att veta hur olika socioekonomiska grupper påverkas och deras möjlighet att gå (på ett säkert sätt).• Samhällsekonomiska effekterFör att fullt ut förstå gångens fulla effekt på individer och samhälle behövs en mer sammansatt förståelse av transportslaget gångs effekter på samhällets kostnader och vinster.En övergripande modellUtöver perspektiven ovan identifierades också ett övergripande perspektiv – relationen mellan individen, klimatet och dess omkringliggande (byggda) miljö.Vår målsättning är att Forskningsprogrammet Planering för Gång ska bli ett nationellt kunskapsprogram för forskning och utbildning om transportslaget gång och fotgängare. Grunden för vår verksamhetsidé är att forskningsprogrammet ska vara öppet för alla relevanta aktörer och intressenter för kunskapsutbyte och innovation för transportslaget gång och fotgängare. Forskningsprogrammet Planering för Gång ska öka det tvärvetenskapliga samarbetet, arbeta för långsiktig kunskapsuppbyggnad, knyta forskningen närmare samhället och uppfylla följande syften om transportslaget gång och fotgängare:Att möta samhällets utmaningar och aktörernas behov genom tillämpad forskning och utveckling samt spridning av kunskap.Att bygga upp en långsiktig, konkurrenskraftig och sammanhållen kompetens inom transportslaget gång och fotgängare genom forskning, utbildning och professionell erfarenhet.Att skapa en plattform för excellent och innovativ forskning.Baserat på utredningen ovan är förslaget att organisationsformen för ett framtida ”center” är forskningsprogram. Detta ger de tydligaste förutsättningarna gällande både organisation och hantering av ekonomi. Organisationsformen forskningsprogram ger även möjlighet till den mest inkluderande ansatsen, olika typer av professionella organisationer kan delta, och det blir tydligt hur och när eventuell medfinansiering kan ske, samt hur avtal för det kan tas fram.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Abrahamsson, Lena, et al.
(författare)
-
Det goda arbetet : igår, idag och imorgon
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det goda arbetet är en uppsättning normativa kriterier för ett gott industriarbete formulerade av Svenska metallindustriarbetareförbundet (numera IF Metall), och etablerades som ett begrepp i den svenska arbetsvetenskapliga forskningen. Diskurserna kring effektiv organisation och arbetsmiljö har dock växlat genom decennierna och idag diskuteras inte det goda arbetet så ofta utan det är nya koncept som gäller, där Lean production är det mest framträdande. I denna rapport ska vi försöka rekonstruera de historiska rötterna som låg till grund för "Det goda arbetet" och diskutera dess relevans i förhållande till dagens industriella kontext. Vår utgångspunkt är att det goda arbetet inte är något som är givet en gång för alla, utan något som kontinuerligt måste uppdateras i förhållande till ny teknik och förändrad samhällelig kontext. Den industriella kontext vi möter i det tjugoförsta århundradet innehåller fallgropar, men ger också nya förutsättningar och nya utvecklingsmöjligheter som kan bidra till ny utvecklingsperiod för det goda arbetet.
|
|
| 6. |
- Abrahamsson, Lena, et al.
(författare)
-
Future mining : en rapport från the First International Future Mining Conference 19-21 November 2008 Sydney, Australia
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport ingår som en del i förstudien The Mine of the Future - A Conceptual Study. Förstudien ska resultera i ett framtidsscenario som kommer att formuleras på en övergripande konceptuell nivå och omfatta hela gruvbrytningsprocessen, från tidig utredning och gruvplanering till färdig produkt. Nya produktionstekniska lösningar kommer att analyseras och utvärderas genom att de placeras i sitt organisatoriska sammanhang, dvs produktionssystemet ska fungera som en helhet. I rapporten summerar vi erfarenheterna från The First International Future Mining Conference som organiserades av University of New South Wales, Sydney, Australien.
|
|
| 7. |
- Abrahamsson, Lena, et al.
(författare)
-
Ungdomar och kvinnor utvecklar en konceptfabrik : ett annorlunda projekt
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport beskriver projektplanen för projektet Framtidsfabriken - en konceptfabrik utformad av kvinnor och ungdomar. Syftet med projektet är att bidra till utvecklingen av arbetsformer som ger en bättre arbetsmiljö för både kvinnor och män i industriellt arbete samt att ta fram uppdaterade principer för ett modernt industriellt produktionssystem. Vi utgår från de krav på det goda industri¬arbetet som ungdomar och kvinnor i dagens samhälle ställer. Vår metodidé är att försöka bryta gängse mönster i utformning av produktions¬system genom att låta grupper som i vanliga fall inte deltar i produk¬tionsutveckling (ungdomar och kvinnor) praktiskt medverka. Projektet genomförs 2008-2010 och har fyra faser: 1) kunskapsöversikt kring produktionssystem, arbetsmiljö och genus, 2) förstudie - en empirisk kartläggning av problem och preferenser kring produktionsmiljö, främst hos kvinnor i industrin och ungdomar, men också andra aktörer, 3) "projektering" - projektets interaktiva del där arbetsgrupper bestående av ungdomar och kvinnor med hjälp av forskarna arbetar fram en attraktiv och samtidigt effektiv "konceptfabrik", dvs. en visualiserad modell över ett framtida produktionssystem, och en uppsättning uppdaterade kriterier för det goda industriarbetet på systemnivå. 4) Summerande analys.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Al-Ansari, Nadhir, et al.
(författare)
-
Saving Iraqi civilians and their environment from catastrophic implications of depleted uranium used in Gulf wars I and II
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Depleted uranium (DU) was used twice by the Americans and allied forces against Iraqi troops and personnel in 1991 and 2003. The largest single radionuclide contamination occurred in the Gulf during Gulf War II, 1991, where depleted uranium was used as an amour-penetrating ordnance. Due to this use the countryside of Iraq was contaminated to a significant extent and thus chronically exposed the civilian population and military personnel to different environmental loads i.e. DU dust, vapors, and aerosols etc. In addition to the radioactive contamination due to military activities in Gulf wars, other dangerous source of contamination has been reported from the material and equipment at the Iraqi Energy Authority. After the fall of the Baath regime in 2003, the Iraqi Energy Authority, like all other Ministries and governmental organizations, sustained immense losses due to the turmoil and looting. As an example the Middle East Media Research Institute (MEMI) reported in 2003 that uranium (as yellow cakes) as well as byproducts from processing activities in addition to tons of radioactive waste was stored in barrels. Simple citizens stole these barrels and used them for storing water. The radioactive materials in these barrels were in this way either spread in large quantities on the ground or taken to their homes. Other examples of how DU material is spread are given in the report as well. This report is highlighting the effect of radioactive waste on the people and the environment of Iraq and trying to find possible solutions to the problem. Special concerns are directed to the question of finding sustainable, environmentally acceptable and safe landfills for the final deposition of DU contaminated material.
|
|
| 10. |
- Alerby, Eva
(författare)
-
Aktivt lärande : kompetensutveckling inom skolan i Pajala kommun : ett värdegrundsprojekt
- 2000
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Pajala kommun har med stöd från Skolverket bedrivit kompetensutveckling inom skolan i form av värdegrundsprojektet ”Aktivt lärande i Pajala”. Projektet vände sig till personal inom Pajala kommuns skolverksamhet, och det anordnades av Pajala kommun, inre rektorsområdet, i samarbete med Centrum för forskning i lärande, Luleå tekniska universitet. Kompetensutvecklingens huvudmål var att tydliggöra skolans värdegrund samt att arbeta med mål och utvärdering. Detta arbete har kopplats till olika utvecklingsarbeten som genomförts inom ramen för de deltagande arbetsenheterna. Vidare har ett aktionsinriktat arbetssätt tillämpats under hela projektets gång. Ett antal av lärarnas A-dagar samt Pedagogiska caféer har använts för gemensam kompetensutveckling. Övriga A-dagar och även viss tid av den reglerade arbetstiden användes till de utvecklingsområden som varje arbetslag arbetade med utifrån sina behov enligt respektive projektplan. Vid utvärderingen framkom att projektdeltagarna upplever att värdegrundsfrågorna, i och med projektet, har legaliserats och även getts ett stort utrymme i verksamheten. Detta genom att frågorna på ett naturligt och självklart sätt fått en framträdande plats, men även genom skolledningens stöd samt universitetets medverkan. Personalen upplever framför allt att de fått mer tid att fokusera ett gemensamt uppdrag, nämligen att arbeta med och utifrån värdegrunden. Lärarna upplever även att eleverna har givits större möjligheter till delaktighet vid såväl planering som utvärdering. Vidare betonas vikten av man från ledningshåll avsätter tid och att ledningen på ett aktivt och konkret sätt visar projektet intresse och uppmärksamhet. Genom den process som det aktionsinriktade arbetssättet startade ledde projektarbetet till såväl kompetensutveckling som till skolutveckling, eller för att använda andra ord – till det livslånga lärandet.
|
|
