| 1. |
- Andersson, Henrik C, et al.
(författare)
-
Miljökvaliteten i 39 svenska sjöar - en bedömning grundad på fisk : Bedömningsgrunderna för fisk är ett värdefullt verktyg för att bedöma miljökvaliteten i sjöar
- 1999
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sommaren 1998 provfiskade Sötvattenslaboratoriets miljöenhet 39 sjöar spridda runt omi landet. Provfiskena var i huvudsak utförda inom programmet för den nationella kalkuppföljningen (IKEU) samt inom det nationella miljöövervakningsprogrammet. Många avsjöarna har provfiskats under en lång följd av år.Under 1996 och 1997 har det uppkommit rika årsklasser av abborre i flera norrländska sjöar. Detta har gjort att provfiskefångsterna av abborre har ökat i dessa sjöar. Uppkomsten av de rika årsklasserna kan sannolikt förklaras av ett för abborren gynnsamt klimat. I norra Sverige var augusti 1996 och hela sommaren 1997 varmare än motsvarande perioder under övriga år på 1990-talet.I en av de okalkade sjöarna har fiskbeståndet vid tidigare års provfisken uppvisat tydliga försurningsskador. Braxen, som är en försurningskänslig art, har emellertid under senare år genomgått en nyrekrytering i sjön, sannolikt till följd av ökade pH värden. Denna tendens gäller inte generellt för de sjöar som provfiskades, utan flera sjöar uppvisade tydliga försurningsskador. I flera av sjöarna har fiskarter helt eller delvis försvunnit pga av försurning. I flertalet av de kalkade sjöarna observerades ingen försurningspåverkan på fisken. Kalkning i kombination med andra fiskevårdsåtgärder hade dessutom gjort att fiskbestånden i flera sjöar normaliserats under senare år.Bland de sjöar som enligt en vattenkemisk bedömning var försurade visade de nyligen framtagna bedömningsgrunderna för fisk stora avvikelser gentemot förväntade värden. Ingen av dessa sjöar klassificerades som klass l (ingen eller obetydlig avvikelse från förväntade värden) och i 60% klassificerades fångsten som klass 4 (stor avvikelse från förväntade värden) eller högre. Bland de kalkade sjöarna klassificerades 53% som klass1 och de neutrala referenssjöarna klassificerades 47% som klass 1. I knappt 1% av dekalkade sjöarna och de neutrala referenssjöarna klassificerades fångsten som 4 eller högre.Utsättningar av fisk har förekommit under lång tid och det kan därför idag vara svårt att utifrån ett provfiske bedöma om de fångade arterna är naturligt förekommande eller ej. Bland de sjöar som provfiskades 1998 var flera av fiskbestånden resultat av både avsiktliga och oavsiktliga nyintroduktioner. I dessa sjöar är sik, röding och mört de arter som på detta sätt har etablerat flest bestånd. Öring och gös är arter som sats ut i många av sjöarna men som endast gett upphov till sporadiska återfångster i provfisken.
|
|
| 2. |
- Andersson, Henrik C
(författare)
-
Resultat från provfisket 1997 : Provfiske sker varje år i ett antal sjöar inom den nationella miljöövervakningen och kalkuppföljningen
- 1998
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under sommaren 1997 provfiskade Sötvattenslaboratoriets miljöenhet 43 sjöarspridda runt om i landet. Provfiskena var i huvudsak utförda inom programmet för den nationella kalkuppföljningen (IKEU) samt inom det nationella miljöövervakningsprogrammet. I många av sjöarna har provfisken utförts under en lång följd av år.I många av de provfiskade sjöarna noterades tydlig påverkan av försurning. I flera av sjöarna har fiskarter helt försvunnit pga av försurning och i en sjö hade fiskbeståndet helt försvunnit. I flertalet av de kalkade sjöarna observerades ingen försurningspåverkan på fisken. Kalkning i kombination med andra fiskevårds-åtgärder hade dessutom gjort att fiskbestånden i flera sjöar normaliserats under senare år.I en av de okalkade sjöarna har fiskbeståndet vid tidigare års provfisken uppvisat tydliga försurningsskador. Vid 1997 års provfiske avvek emellertid inte fångsten från vad som var förväntat. Det skulle kunna vara en effekt av minskad deposition av försurande ämnen.I några av sjöarna, framförallt nordligt belägna, noterades en kraftig nyrekrytering av abborre vid 1997 års provfiske. Nyrekryteringen kommer sannolikt ha effekt på förekomsten av abborre i många norrländska sjöar under flera år framåt. Det är troligt att gynnsamt klimat bidragit till nyrekryteringen. I en avsjöarna har abborrbeståndet ökat av andra orsaker. Årets provfiske visade att en olovlig introduktion inneburit att ett bestånd etablerats och detta kommer sannolikt ha negativa effekter på de ursprungliga arterna i sjön; öring och elritsa.I en av de kalkade fjällsjöarna noterades en kraftig nyrekrytering av röding men det är oklart vad som är anledningen. I en försurningspåverkad och tidigare fisktom fjällsjö fångades ett fåtal rödingar. Det är emellertid osäkert huruvida rödingarna är inplanterade eller om de kommit till sjön på naturlig väg. I en annan av fjällsjöarna, belägen inom Abisko Nationalpark, kunde det konstateras att rödingbeståndet sannolikt är hårt beskattat av fiske. Åldersanalyser visar att ingen röding äldre än sex år har påträffats vid något provfisketillfälle och att den äldsta rödingen i 1997 års fångst var endast fem år gammal. I en annan av sjöarna har begränsningar av fisket bidragit till att provfiskefångsten vid 1997 års provfiske i högre utsträckning utgjordes av äldre och större individer. I den sjön utgörs fiskbeståndet av öring och inplanterad småspigg.
|
|
| 3. |
- Andersson, Jan
(författare)
-
Kustfisk och fiske vid svenska Östersjökusten
- 1998
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kustfiskeprojektets målsättning är att ge en sammanfattande beskrivning av fiskresurserna utmed den svenska kusten, hur dessa utnyttjas och av vilka. Arbetet inleddes med Bottniska viken och fortsätter här med med en beskrivning av förhållandena vid Egentliga Östersjöns kuster. Provfisken har gjorts i Stockholms skärgård, vid östra Gotland samt i Blekinge och Skåne, områden där kunskapen om fisksamhällena bedömdes vara bristfällig. Enkätundersökningar har genomförts för Stockholms skärgård, rörande fisket i gränsområdet mellan Östergötland och Småland, östra Gotland samt Skånes sydöstra kust. Enkäterna har vänt sig till olika kategorier fiskande med frågor om fiskevanor, redskapsval och fångst. Statistik från fiskeloggböcker och landningar har utnyttjats för en beskrivning av yrkesfiskets struktur och fångster.Kustfiskeprojektets resultat visar, att abborre och mört dominerar varmvattensamhället i så gott som alla studerade kustområden från Blekinge till Norrbotten. Höga tätheter av abborre och mört påträffades i Blekingeskärgården, medan tätheterna var låga vid Gotland och Skåne. Höga tätheter av abborre konstaterades även i Stockholms ytterskärgård, där dock andra sötvattenarter var ovanliga. Gers var vanlig i alla områden utom vid Gotland, medan björkna saknades norr om södra Bottenhavet och vid Gotland.Ett kallvattensamhälle dominerat av torsk och/eller flundra observerades i alla studerade områden i Egentliga Östersjön. Torsken var vanligast vid Gotland, Skåne och Blekinge, medan flundra dominerade i Stockholms skärgård samt i Östergötland och Småland. Sik, nors och hornsimpa, karaktärsarter för Bottniska vikens kallvattensamhälle, var vanligast i norra Egentliga Östersjön. Strömming förekom i alla områden.Enkätundersökningarna visade att fritidsfisket, liksom i Bottniska viken, svarade för en väsentlig, och i vissa fall dominerande, del av fångsterna av flera arter. En utpräglad dominans för yrkesfiske observerades endast för ålfisket i Östergötland och Småland och för det kustnära torskfisket i Skåne. Jämförs enkätundersökningarna med modern och äldre fångststatistik, indikerar resultatet att en mycket stor del av den minskning som skett av yrkesfiskets fångster har ersatts av fångster i fritidsfiske. En sammanfattande slutsats är dock att de flesta arterna, med undantag av torsk och ål, idag utnyttjas under sin produktionskapacitet.Det yrkesmässiga kustfisket kan indelas i två huvudsektorer. Den vad gäller utövarna största baseras på nätfiske efter torsk på frivatten från förhållandevis småbåtar (<12 m). Denna sektor svarade 1996 för en tredjedel av Östersjöflottans torsklandningar och kompletterade sitt fiske med fångst av flundra, piggvar och strömming. Den andra sektorn baseras på ålfiske med bottengarn och småryssjor, i första hand på enskilt vatten, ofta kompletterat med fiske efter abborre, gädda, gös, sik och flundra.
|
|
| 4. |
- Degerman, Erik, et al.
(författare)
-
Elfiske : Standardiserat elfiske och praktiska tips med betoning på säkerhet såväl för fisk som fiskare
- 1999
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Elfiske har blivit en omfattande verksamhet i landet trots att någon egentlig elfiskeinstruktion inte funnits före 1994 (Appelberg & Bergquist 1994). Man har lärt sig av varandra och det finns idag flera personer som väl genomför ett praktiskt elfiske, och ofta enligt en gemensam mall.Elfiske är dock en komplex och ibland farlig verksamhet, något som kanske inte nog betonats i den praktiska tradition som överförts mellan personer. De faror som finns för fiskaren och fisken har underskattats. Elfiske ska därför inte utföras av oerfaren personal. Det finns de som har fiskat iklädda endast badbyxor och de flesta har väl försökt kolla om det kommer ström genom att doppa fingret i vattnet. Detta kan få allvarliga konsekvenser, vilket kommer att framgå av kapitel 3. Nya rön tyder också på att betydande skador kan uppstå på fisk vid fel handhavande.För att upplysa om skaderisk för fisk och fiskare samt för att verka för en standardisering har detta kompendium sammanställts. Ju mer standardiserat elfiske som bedrivs desto större gemensam nytta får vi av varandras resultat och ju mindre stör vi fiskbestånd och andra djur.Eftersom det finns en lång tradition från slutet av 1940-talet är det många personer som har del i den kunskap och standard som vuxit fram. Kompendiet är resultatet av vad vi lärt oss av läromästare i elfiske. Dessutom ingår de kunskaper vi fått från kolleger som nu bedriver elfiske, ihop med egna erfarenheter och litteratur (främst Bohlin et al. 1989 och Cowx 1990). Vidare har vi använt oss av Fiskeriverkets tidigare kurskompendium för elfiske (Johlander1990, Degerman et al. 1995), Appelberg & Bergquist (1994) samt de kompendium som tagits fram av Fisk- och Vattenvård i Norrland (Sjölander & Öhman1992) och Nordnatur AB (Andersson 1998).
|
|
| 5. |
-
Fiskeriverkets sektorsmål för ekologiskt hållbar utveckling : Sektorsmål och förslag till åtgärder under miljökvalitetsmålen”Levande sjöar och vattendrag” och ”Hav i balans samt levande kust och skärgård”
- 1999
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Fiskeriverket är den centrala statliga myndigheten för fiske och fiskevård i landet och arbetar för en ansvarsfull hushållning med fisktillgångarna så att ett långsiktigt nyttjande av fiskbestånden kan ske. Verket ska i enlighet med sitt sektorsansvar för miljön verka för en biologisk mångfald och därmed för ett rikt och varierat fiskbestånd. Hösten 1995 upprättade verket en aktionsplan för biologisk mångfald. Verket ska även medverka till att skapa förutsättningar för en livskraftig fiskenäring, att fiskemöjligheterna för allmänheten ökar och att främja tillgången på fisk av god kvalitet till fördel för konsumenterna. Vidare ska verket främja forskning och bedriva utvecklingsverksamhet på fiskets område.Medlemskapet i EU innebär att unionens gemensamma fiskeripolitik ska tillämpas. IEG:s grundförordning, rådets förordning (EEG) nr 3760/92 om ett gemenskapssystem för fiske och vattenbruk, anges de allmänna målen för den gemensamma fiskeripolitiken vilka i huvudsak berör resursen fisk. Målet är att skydda och bevara levande marina resurser som är tillgängliga för och får nyttjas av gemenskapen. Dessa resurser ska långsiktigt nyttjas på ett ändamålsenligt och ansvarsfullt sätt under de ekonomiska och sociala förhållanden som passar sektorn.Statsmakterna har beslutat att Sverige ska arbeta för en ekologiskt hållbar utveckling. Fiskeriverket har i augusti 1998 med anledning av detta fått ett särskilt sektorsansvar för ekologiskt hållbar utveckling. Ansvaret avser inte endast grundläggande miljöskyddsaspekter utan är ett vidare ansvar som omfattas av de tre övergripande målen för ekologisk hållbar utveckling nämligen 1) skyddet av miljön, 2) en hållbar försörjning och 3) en effektiv användning av energi och andra naturresurser. Det innebär att verket ska integrera miljöhänsyn och resurshushållning i hela sin verksamhet samt verka för att ekologisk hållbarhet förs framåt i hela myndighetens sektor.I Fiskeriverkets verksamhet tillämpas ett miljöledningssystem som kommer att medverka till att skapa ett ekologiskt hållbart samhälle och inkluderar följande miljö-policy:• Ett miljötänkande skall prägla Fiskeriverkets arbete både nationellt och internationellt och utgöra en integrerad del av verksamheten. All verksamhet skall medverka till att skapa ett ekologiskt hållbart samhälle.• Fiskeriverket skall arbeta för en utveckling av en miljöanpassad fiskenäring och miljöanpassade fiskemetoder så att ansvar tas till hushållningen med fiskresurserna.• Miljöaspekter skall beaktas vid prioritering av insatser och miljöhänsyn skall vägas in i alla beslut. Fiskeriverket skall ta särskild hänsyn till skydd och bevarande av hotade arter.• Fiskeriverket skall initiera och medverka i forskning och utveckling kring miljöanpassat fiske.• Fiskeriverkets upphandling och användande av varor och tjänster skall präglas av ett aktivt miljöansvar. Källsortering, återvinning och resurssparande skall ske.• Fiskeriverkets samlade miljöarbete skall förbättras fortlöpande. Nya kunskaper och erfarenheter skall tas till vara. Resurser skall avsättas så att miljömålen kan nås.Det övergripande miljömålet är att vi till nästa generation ska lämna över ett samhälle där alla miljöproblem är lösta. Det innebär att påverkan på miljö och hälsa ska ha sjunkit till långsiktigt hållbara nivåer år 2020. Riksdagen har nyligen, med anledning av propositionen Svenska miljömål (1997/98:145), antagit 15 nationella miljökvalitetsmål, vilka är: Frisk luft, Grundvatten av godkvalitet, Levande sjöar och vattendrag, Myllrande våtmarker, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Ingen övergödning, Bara naturlig försurning, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, Storslagen fjällmiljö, God bebyggd miljö, Säker strålmiljö, Skyddande ozonskikt och Begränsad klimatpåverkan. Dessa miljökvalitetsmål beskriver den kvalitet eller det tillstånd för miljön och dess natur- och kulturresurser som är långsiktigt ekologiskt hållbart. Miljökvalitetsmålen anger riktningen för miljöarbetet och är en utgångspunkt för de val av åtgärder som statliga myndigheter, kommuner, landsting, näringsliv och organisationer måste göra för att vi ska nå fram till ekologisk hållbarhet.Fiskeriverket har genom regeringsbeslut den 27 augusti 1998, tillsammans med bland annat Naturvårdsverket, fått i uppdrag att lämna förslag till delmål och åtgärder som behövs för att nå miljökvalitetsmålen ”Levande sjöar och vattendrag” och ”Hav i balanssamt levande kust och skärgård”. Delmålen kan uppnås genom att olika sektorer vidtar åtgärder. Därför har Fiskeriverket också fått i uppdrag att utveckla sektorsmål i samverkan med fiskets organisationer för de ovan nämnda miljökvalitetsmålen. Sektorsmålen talar om vad Fiskeriverket och fiskesektorn ska arbeta efter för att vi ska nå miljökvalitetsmålen inom en generation.I denna rapport presenteras Fiskeriverkets sektorsmål och åtgärdsförslag med en kvalitativ konsekvensbedömning. Sektorsmålen ligger till grund för Fiskeriverkets förslag till delmålen “Nyttjande av sjöars och vattendrags levande resurser sker så att vattnens långsiktiga produktionsförmåga och den biologiska mångfalden bevaras” respektive“Nyttjande av havets levande resurser sker så att vattnens långsiktiga produktionsförmåga och den biologiska mångfalden bevaras”. Delmålen presenteras av Naturvårdsverket i rapporterna Miljökvalitetsmål Levande sjöar och vattendrag respektive Miljökvalitetsmål Hav i balans samt levande kust och skärgård.Fiskeriverkets rapport om sektorsmålen är utformad efter samma struktur som rapporterna om miljökvalitetsmålen. Varje kapitel inleds med en beskrivning av målet. Därefter definieras det aktuella problemet och de behov av förändringar så som verket ser det idag. Vidare beskrivs hur problemet hanteras i dag och vilka aktörer som berörs. I slutet av varje kapitel finns ett nollalternativ som förklarar hur förhållandena kan bedömas vara år 2020 om inget ytterligare görs. Därefter följer verkets förslag till åtgärder. I andra delen av rapporten återfinns en kvalitativ konsekvensbedömning där resursinsatserna värderas med minustecken för kostnad eller minustecken inom parantes för marginell kostnad. Effekterna värderas antingen positivt med plustecken eller negativt med minustecken eller minustecken inom parantes för marginell negativ effekt. I konsekvensbedömningarna finns även översiktliga beräkningar av de direkta kostnaderna av varje åtgärdsförslag. Flera av åtgärderna överlappar delvis varandra. Eftersom kostnadsberäkningarna är gjorda för varje enskilt åtgärdsförslag, är också de i någon mån överlappande. Det innebär att om alla åtgärder kommer att genomföras blir den totala kostnaden mindre. Man kan då dra nytta av resultat från en åtgärd till en annan. Den sammanlagda beräknade kostnaden för samtliga åtgärder blir därför något osäker och beräknas uppgå till närmare 500 mkr fram till år 2010 eller i vissa fall till år 2020.
|
|
| 6. |
-
Fiskeriverkets Årsredovisning 1997
- 1998
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den 1 januari 1995 blev Sverige medlem i den Europeiska Unionen och därmed kom EU:s gemensamma fiskeripolitik att gälla även i Sverige. Den omställning detta medfört har till stor del kommit att prägla den gångna verksamhetsperioden.Inför budgetåret 1997 har Fiskeriverkets förvaltningsanslag minskat med ytterligare 6 milj kr förutom en nedjustering på 3,6 milj kr till följd av ett nytt sätt att beräkna hyresnivån. Fiskeriverket kan endast notera att verket åter har ställts inför en kraftig besparing, samtidigt som kraven på verksamheten ökat, främst på kontrollens område, men även genom att verket fått en mer uttalad roll på miljöområdet som sektorsansvarig myndighet. I regleringsbrevet ges Fiskeriverket i uppdrag att redovisa vilka åtgärder som vidtagits eller planeras för att möta dessa besparingskrav.I november 1996 tillsatte regeringen en utredning av den statliga fiskeriadministrationen (Översyn av fiskeriadministrationen m.m.).Utredningen har i uppgift att dels göra en översyn av fiskeriadministrationen, särskilt Fiskeriverket, mot bakgrund av de förändringar som medlemskapet i EU inneburit för verksamheten, dels föreslå åtgärder för att effektivisera FoU-verksamheten på fiskets område. Utredningen avlämnade i januari 1998 sitt slutbetänkande.
|
|
| 7. |
-
FISKETURISM - en naturlig näring! : Förutsättningar och möjligheter för utveckling av svensk fisketurism
- 1999
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det turistiska företagandetFrån en turistisk utgångspunkt utgör fisketurism en god möjlighet till företagande och entreprenörskap i glesbygd, såväl i inlandet som i skärgårdarna. Entreprenören har och måste alltid ha en nyckelroll i den fortsatta utvecklingen. Myndigheter och organisationer bör vara lyhörda för krav och önskemål från entreprenörer och vara beredda att bidra till rimliga, långsiktiga förutsättningar för entreprenörskapet. Det är också viktigt att intresserade entreprenörer nyttjar de möjligheter som redan finns. Åland och Irland är goda exempel på vad som går att göra, om man bara vill.Inriktningen på det turistiska företagandet löper som en röd tråd genom hela rapporten. Det finns inga möjligheter att utveckla turism som näring utan ett tydligt fokus på företagandet. Det är företagen som får intäkter, anställer personal och betalar skatt. Det är också turistföretaget som vis a vis sina kunder står som garant för kvaliteten i den turistiska produkten.Långsiktigt hållbar utvecklingEn annan viktig förutsättning för att Sverige skall lyckas i ambitionen att utveckla svensk fisketurism kommer att vara möjligheten —och inte minst viljan - att bevara, utveckla och vårda det unika och det speciella i den svenska fiskemiljön. Detta måste vara grundläggande uppgifter för alla som arbetar med fisketurism. Undersökningar både i Sverige och i utlandet visar att den moderna fisketuristen kommer att premiera ett fiske på naturliga fiskbestånd i en naturlig miljö. Möjligheten att nyttja resursen fisk för att utveckla en ny typ av företagande bör uppmärksammas - i lagstiftningen, i FoU-sammanhang, och naturligt ingå i berörda myndigheters ansvarsområden.För den biologiska resursmyndigheten -Fiskeriverket — är ansvaret för fiskresursens och fiskbeståndens tillstånd och långsiktiga nyttjande en huvuduppgift. Begrepp som t ex hållbar turism, biologisk mångfald och ekoturism används allt oftare i pågående diskussioner. Åtgärder inom fiskevården, som trädaläggning, kvotering av fångster (baglimit), differentiering mellan redskap, ”catch and release” jämte andra exempel, har alla som mål att skydda resursen och långsiktigt vara till gagn för de fiskande. Dimensionering och inriktning av fiskevården blir därför en strategisk fråga för den framtida utvecklingen. Samma sak gäller för dimensionering av uttaget. Anläggningar för fisketurism måste utformas så att de inte stör eller påverkar den omgivande miljön.Om planering och samverkanKommunerna har genom sitt planmonopol (den kommunala översiktsplaneringen, KÖP) stora möjligheter att påverka hur mark och vatten skall användas. Där görs avvägningar mellan olika allmänna intressen. Framsynta och väl genomförda planeringsinsatser, t ex enligt Jämtlandsmodellen (Bilaga 1), är nödvändiga för varje fisketuristisk satsning.Fisketurism är en aktivitet som kräver omfattande samverkan mellan många aktörer, såväl offentliga som privata. Här finns vattenägare, lokala fritidsfiskare, yrkesfiskare, husbehovsfiskare, sportfiskare, kringboende, fiskevårdsområdesföreningar, kommuner, länsstyrelser, turistorganisationer på olika nivåer, centralamyndigheter som Fiskeriverket, Vägverket, Boverket, Naturvårdsverket, Glesbygdsverket och Turistdelegationen, kommersiella aktörer som flygbolag, bussbolag, researrangörer, rederier och fiskeentreprenörer, intresseorganisationer som Fiskevattenägarna, Sportfiskarna, Hushållningssällskapen och sist men inte minst turisten själv med sina preferenser och ambitioner.Viktiga frågeställningar för utveckling av fisketurism rör allt från biologi, miljövårdjuridik, fiskevård, företags- och nationalekonomi, planering, marknadsföring, distribution, till försäljning och prissättning. Perspektivet blir med nödvändighet alltid tvärvetenskapligt.AttityderAttityder och preferenser är del av de grundläggande system vi använder för att sortera information. För fisketurismens del finns här viktiga frågeställningar på såväl kundsidan som på producentsidan och också i producentens omgivning, dvs i lokalsamhället.Kunskap om kunder och kunders preferenser kommer att vara utslagsgivande för vilka som blir morgondagens vinnare på den framtida turistiska världsarenan. I Turistdelegationens handlingsprogram är ”Kundorienterad produktutveckling och marknadsföring” en av huvudstrategierna.För utvecklingen i området där fisket sker är lokalbefolkningens uppfattningar viktiga att ta hänsyn till. Fisketurism måste tillföra något till lokalsamhällets ekonomi för att kunna uppfattas positivt av de närmast berörda. Sker inte detta hämmas och försvåras utvecklingen. Den lokala förankringen är idag särskilt viktig i områden med fritt handredskapsfiske. Fisketuristiska satsningar kan inte hanteras över huvudet på lokalbefolkningen, utan måste lösas i samverkan på ett sådant sätt att delaktighet och ett positivt utvecklingsklimat skapas.Marknadsföring och marknadsutvecklingDen svenska marknaden står för en mycket stor del av den nuvarande fisketurismen i Sverige. En stor del av fiskeresandet sker i befintliga nätverk. Man använder sällan researrangörer och fisket sker ofta på platser där man tidigare fiskat. På den svenska marknaden är det därför en viktig uppgift att intressera fler för fiske genom olika stimulerande arrangemang som t ex fiskefestivaler, Fiskets Dag eller liknande aktiviteter.Arbetsgruppens undersökning på sju viktiga marknader i Europa visar att där finns drygt 60 researrangörer specialiserade på fiskeresor. Dessa arrangörer vänder sig till en kunnig och intresserad målgrupp som i sin tur har stor påverkan på andra grupper av fisketurister (imagebyggande). Svenska fiskedestinationer är dock endast i mycket begränsad utsträckning närvarande i deras kataloger. En viktig målsättning för svensk fisketurism bör därför vara att få fram fler produkter som är tillräckligt bra för att komma med bland de produkter som säljs av utländska arrangörer.Utveckling av kompetensÖkade insatser behövs på alla nivåer avseende utbildning för entreprenörer, planerare, utvecklare och också inom forsknings- och utvecklingområdet. Utveckling krävs av befintliga turismutbildningar vid högskola och också av kvalificerade yrkesutbildningar (KY-utbildningar) på gymnasienivå.Att bidra till utveckling av företagande och entreprenörskap handlar mer om inspiration än om regler. Det går t ex inte att föreskriva ”minimimått på fisketurismentreprenörer”, ens om man skulle vilja! Därför handlar mycket av det som föreslås i rapporten snarare om önskvärda färdriktningar än om konkreta förslag. Inom vissa områden anser arbetsgruppen dock att det idag finns direkta praktiska hinder för en fortsatt fisketuristisk utveckling och lämnar därför nedanstående förslag som syftar till att skapa ett mer positivt utvecklingsklimat för fisketuristiska satsningar.FörslagArbetsgruppen har under arbetet med rapporten inhämtat synpunkter från ett stort antal myndigheter, organisationer och personer och också anordnat fyra regionala seminarier i Falun, Skellefteå, Linköping och Göteborg. Rapporten har också under våren 1999 remitterats till mer än hundra instanser inom förvaltning, utbildning, intresseorganisationer och företag med anknytning till fisketurism.Remissinstanserna har genomgående haft en mycket positiv inställning till utveckling av fisketurism till en bärkraftig näring. Man välkomnar initiativet att ta fram en rapport av detta slag och lämnar också förslag till åtgärder som skulle främja en fisketuristisk utveckling.Efter genomgång av inkomna remissvar och synpunkter som lämnats vid seminarier eller i andra sammanhang lämnar arbetsgruppen härmed förslag till åtgärder inom följande områden.1. Regelverket2. Fiskevård inklusive tillsyn och forskningrörande den biologiska resursen3. Utbildning och information1. RegelverketArbetsgruppen bedömer att det nuvarande regelverket på vissa punkter verkar direkthämmande på en fisketuristisk utveckling.Det är i första hand fråga om möjligheterna för entreprenörer att få rådighet över den resurs som utgör själva grunden för verksamheten, dvs fisket, på vissa kustavsnitt, i de stora sjöarna och i fjällområdet.Arbetsgruppen föreslår därför att nuvarande regelverk ändras på ett sådant sätt att det underlättar utveckling av fisketuristisk verksamhet. Speciellt i skärgård och annan glesbygd skulle en sådan utveckling vara till stort gagn för företagande och sysselsättning. Detta förslag har också ett mycket starkt stöd hos remissinstanserna.Det bör bli möjligt att bilda fiskevårdsområden/fiskeskötselområden på geografiskt begränsade områden där det idag råder fritt handredskapsfiske, med upphävande av gällande bestämmelser om fritt handredskapsfiske, under förutsättning att fisketuristiska utvecklingsplaner för området i fråga har tagits fram och godkänts av samma instans (länstyrelsen) som beslutar om bildandet av fiskevårdsområdet. De sålunda bildade områdena skall ta ansvar för fiskevård i området och intäkter från försäljning av fiskekort användas för finansiering av denna fiskevård. Vid etablering av sådana områden skall särskild hänsyn tas till närboendes fiske, så att konflikter med lokalbefolkningen undviks.Strandskyddsbestämmelserna bör kunna medge etablering av fisketuristisk verksamhet i vattennära attraktiva områden, t ex för anläggande av fiskecamper, bryggor eller ramper i avsikt att öka tillgängligheten till fiske och natur. Detta är inte minst viktigt för fiskande med funktionshinder eller för andra med begränsad rörlighet.Den befintliga lagstiftningen anvisar möjlighet till dispens från strandskyddet om särskilda skäl
|
|
| 8. |
- Gustavsson, Tore
(författare)
-
Swedish fishery in 1996 : A summary of basic data
- 1997
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Regulations concerning salmon in the Baltic Sea were made more restrictive in order to save the wild spawning stocks.Financial support to the fisheries sector has risen substantially since Sweden acceded to the EU.In aquaculture, weak market conditions persisted, hitting the industry hard.The total catch was down nearly 12 per cent compared with 1995, but its value was up by 9 per cent. The volume of fish landed in other countries increased.Consumption of fish increased.Sweden was again a net importer of fish and fish products, lead by shellfish. However, exports of processed products, especially products made of herring, rose, spurred by the creation of new export opportunities following the country’s accession to the EU.
|
|
| 9. |
- Gustavsson, Tore
(författare)
-
Swedish fishery in 1997 : A summary of basic data
- 1998
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The fleet continued to age: as of end-1997, 58 per cent of the fishing vessels registered in Sweden were older than 20 years. Sweden’s vessel decommissioning scheme, which was initiated in 1995, continued.Preliminary figures for 1997 indicate that Sweden’s total catch was marginally higher than in 1996: about 350 000 tonnes (landedweight). In value terms it increased 5 per cent, to around SEK 1 000million (ECU 117 million).The spawning migration of salmon into the main Baltic Sea rivers was larger than in recent years. Because of steadily improving environmental conditions, the seal population increased considerably.Exports of processed products to Europe (especially herring) continued to expand, but at a slower pace than in the previous two years.
|
|
| 10. |
- Höglund, Hans
(författare)
-
Har det nordiska sillfisket varit periodiskt? : Ett exempel på hur fiskeriundersökningar bedrevs under 1800-talets senare del
- 1998
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under många år, särskilt under 1960- och 1970-talen fördes en, tidvis mycket animerad diskussion, om den s k alterneringshypotesen, dvs sillperioderna på de svenska och norska västkusterna skulle ha alternerat med varandra enligt ett speciellt mönster. Detta innebar att då en sillperiod avslutats i Bohuslän skulle sillen gå till utmed Norges västkust och successivt dra sig mot norr. Då en sillperiod avslutats i Nord-Norge skulle sillen återigen gå till i Bohuslän och ge upphov till en ny period där, varefter förloppet skulle upprepas.Huvudkombattanter i striden var förre chefen för Fiskeristyrelsens Havsfiskelaboratorium i Lysekil Hans Höglund och den norske forskaren Finn Devoid vid Havforskningsinstituttet i Bergen. Devoid hävdade alterneringshypotesens riktighet medan Höglund ansåg den oriktig bl a på grundval av det faktum att sillen i Skagerrak och den på norska västkusten skulle tillhöra olika sillstammar med olika vandringsmönster.Sedan Höglund pensionerats och efter det att han arbetat med olika fiskeribiologiska spörsmål tog han åter upp problemet med alterneringshypotesen och vid sin död 1986 efterlämnade han ett manuskript vilket innehöll ett utkast till ett kapitel i en planerad bok.Utkastet presenteras i denna FISKERIVERKET INFORMATION i stort sett så som Höglund lämnade det. Endast en del formella ändringar har gjorts, t ex strykning av hänvisning till tabeller som inte återfunnits etc. Arbetet innehåller en stor mängd referenser, många hänvisande till avsnitt i olika norska årsberättelser, t ex från Selskabet for de Norske Fiskeriers fremme, samt tidnings och tidskriftsnotiser. Höglund efterlämnade ingen referenslista men vi har försökt sammanställa en som dock ej är komplett.Vid läsning av Höglunds arbete är det uppenbart att det avsetts vara en del av ett större verk. Huvudändamålet med publiceringen har inte varit att egentligen bidra till en lösning av problemet, utan att snarare belysa hur fiskeristatistik insamlades och fiskeriundersökningar bedrevs i Skandinavien under senare hälften av 1800-talet. Arbetet visar dessutom på ett enastående sätt hur en noggrann och penetrerande forskare som Höglund arbetade, ja nästan pressade sig fram bland både lättillgänglig och otillgänglig information. Det ligger nästan något av detektivroman över det hela - dock utan den slutliga lösningen, men pekande mot denna.
|
|
