| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Legnér, Mattias, 1973-
(författare)
-
Industriarv och kulturmiljöpolicy i stadsförnyelseprocesser : Norrköping, Baltimore och Milano
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- How can the public sector eff ectively intervene in and govern urban regenerationin historic environments? Th is report examines three cases of historic industrialstructures recently renewed and (partially) preserved in Norrköping, Baltimoreand Milano. In all cases the public sector in the form of national/federal state,county/state/region and municipal level approached regeneration with a spectrumof policies. Th e report studies how public policy has infl uenced generationeff ects in these formerly industrial districts. In Norrköping a redundant papermill was turned into a conference and symphony hall, in Baltimore an old foundryand machine shop was redeveloped into a mixed cooperative hub for arts andcrafts and housing, and lastly, in Milano a former state owned tobacco manufacturingplant is to be reused as a national center for fi lm making. In all threecases the new uses are defi ned as cultural and creative, in one way or the otherusing the industrial heritage of the place. Historic preservation policy clearly hasa role to play in urban regeneration. Th e selection of policy tools depends on thestructure of the public sector, the possibilities of partnerships and local politicaltraditions. Surprisingly, the Swedish case proved to be much more effi cient whenconsidering partnership, showing that the forms of cooperation in the U.S. casewas more instrumental and poorly adapted to local circumstances. Finally, theauthor ponders over the possibility of historic preservation policies to intervenemore actively in order to contribute to urban regeneration.
|
|
| 6. |
- Algotson, Albin, 1992-, et al.
(författare)
-
Kommunal styrning av folkhälsoarbete : I spänningsfältet mellan operativt och strategiskt arbete
- 2024
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport handlar om villkor och förutsättningar för folkhälsoarbete i svenska kommuner. Kommunernas roll i folkhälsopolitiken är komplex, föränderlig och saknar tydlig reglering. Samtidigt som rollen är oklar, ansvarar kommunerna för mycket av det som påverkar befolkningens hälsa, såsom skola och utbildning, sociala verksamheter, fritid och stadsplanering. Dessutom möter Sveriges kommuner idag ökade förväntningar när det kommer till att hantera en tilltagande ojämlikhet i hälsa bland barn och unga. I rapporten undersöks de institutionella och organisatoriska villkor som påverkar kommunernas folkhälsoarbete genom en fallstudie av Generation Peps pilotprojekt Pep Kommun.Pep Kommun är ett pilotprojekt initierat av Generation Pep, en icke-vinstdrivande organisation. Pilotprojektet syftar till att utveckla och testa insatser för att främja barns och ungas hälsa i sex kommuner. Genom fokusgruppsintervjuer med deltagare från de sex deltagande kommunerna nås en djupare förståelse för de spänningar och ibland skiftande logiker som formar villkoren för hur lokalt folkhälsoarbete kan bedrivas.Rapporten visar på en klyfta mellan det strategiska, kommunövergripande arbetet som Pep Kommun haft för ambition att utveckla, och det operativa arbetet med framförallt barn och unga som bedrivs inom ramen för kommunernas välfärdsarbete med skola, fritid och social verksamhet. Framför allt identifieras utmaningar i att implementera och utveckla lokala arbetsformer för folkhälsoarbete i relation till den sektoriserade förvaltningen. Denna utmaning förstås som en spänning mellan den traditionella och sektoriserade välfärdspolitiken visavi den tvärsektoriella folkhälsopolitiken.Resultaten innebär inte att tvärsektoriellt och strategiskt folkhälsoarbete är helt skilt ifrån det sektoriserade välfärdsarbetet. Men det innebär att olika delar av kommunal verksamhet med bäring på barn och ungas hälsa vilar på olika traditioner, olika former för styrning, olika professionell kunskap liksom skilda organisatoriska och politiska kontexter. Detta behöver hanteras för att ett tvärsektoriellt och kommungemensamt folkhälsoarbete ska kunna utvecklas.Avslutningsvis diskuteras behovet av att förstå den lokala kontexten som en dynamisk spelplan liksom vikten av att hantera förändring istället för att etablera en fixerad ordning för lokalt folkhälsoarbete. Vi menar också att det krävs ett kontinuerligt arbete att skapa klarhet kring vad kommunerna vill med sitt folkhälsoarbete (exempelvis i form av medverkan i Pep Kommun). Därtill menar vi att en större konceptuell klarhet kring vad kommunalt folkhälsoarbete är och förväntas vara måste utvecklas i dialog mellan statliga myndigheter, regioner och kommuner.Sammanfattningsvis bidrar rapporten med kunskap om villkor och förutsättning för folkhälsoarbete på kommunal nivå genom att peka på centrala institutionella och organisatoriska spänningar. Samtidigt pekar rapporten på att det finns ett stort behov av att fortsatt – i framtida praktiknära forskning – utveckla förståelsen för lokalt folkhälsoarbete genom att integrera kunskap om interventioner och medicinska aspekter av hälsa, med kontextuell och implementeringsinriktad kunskap om folkhälsoarbetets kommunala styrning och organisering.
|
|
| 7. |
- Andersson, Jenny, et al.
(författare)
-
En kartläggning av kommunala arbetsmarknadsåtgärder i Östergötland
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här rapporten är resultatet av ett initiativ som togs i Arbetsmarknadsdialogen i Östergötlands län. I dialogen diskuterar representanter från kommuner tillsammans med forskare vid Linköpings universitet (LiU) arbetsmarknadspolitiska frågor. Dialogen har funnits i cirka ett år och koordineras av Centrum för Kommunstrategiska Studier (CKS) vid LiU. Dialogens syfte är att, vid sidan av fortgående och lärande samtal mellan kommuner och forskare, på sikt utveckla det arbetsmarknadspolitiska arbetet i Östergötland. Under det år som varit har diskussionerna främst inriktats mot hur kommunerna arbetar med de människor som befinner sig utanför arbetsmarknaden. För att utveckla samarbetet ytterligare togs våren 2011 ett beslut att kartlägga vilka åtgärder som finns ute i kommunerna. Det är CKS som finansierat denna kartläggning. Avrapporteringen av kartläggningen tar sin början i frågan om rätten till arbete. Rätten till arbete ingår som en viktig del i det svenska medborgarskapskontraktet. Under de senaste tio åren har de folkvalda mer och mer diskuterat den andra sidan av kontraktet. Nämligen att samhället måste arbeta hårdare för att få alla människor att förstå att (löne)arbete även är att betrakta som en skyldighet. Detta arbete har av framförallt alliansregeringen titulerats som kampen mot det nya utanförskapet. Ett övergripande mål med denna kamp är att så många medborgare som möjligt ska bli självförsörjande. Det område som denna kamp visar sig tydligast inom är arbetsmarknaden och då framförallt arbetslöshetsområdet. I denna politik tituleras de arbetslösa människorna som tillhörande det nya utanförskapet (Johansson 2011 a; Johansson 2011 b; SKL, 2010). Kampens uppkomst är inte speciellt konstig eftersom arbetsmarknadsområdet varit utsatt för hårda prövningar (höga försäkringsutgifter, t.ex. a-kassa, sjuk- och socialbidrag) under de senaste åren. I april 2011 fanns det t.ex. 396 000 arbetslösa personer vilket innebar att den totala arbetslösheten låg på 7,9 procent (). Det finns dock en risk för att diskussionen om det nya utanförskapet överpolitiseras och hamnar i en retorisk smältdegel där massmedia förstärker politikernas argument med rubriker som att de arbetslösa och sjuka å ena sidan är lata och å andra sidan ska stå till arbetsmarknadens förfogande trots att de ligger på dödsbädden. Vad som är viktigare att diskutera i den nya utanförskapsdebatten är att, som läsaren kommer att se, kommunerna arbetar frenetiskt med att underlätta för människor att ta sig ut ur utanförskapet. Men även om kommunerna är nog så skickliga inom sina specifika verksamhetsområden och kontinuerligt designar nya och spännande arbetsmarknadsprojekt så bör värderingen av deras resultat ta hänsyn till sådana strukturella faktorer på arbetsmarknaden som de själva inte direkt råder över. Det handlar t.ex. om konjunktursvängningar, etablering och avveckling av företag, arbetsgivares syn på och vilja till att rekrytera arbetslösa och slutligen i exempellistan de regler och förordningar som riksdagen tar fram. Den här rapporten handlar om hur kommuner i Östergötlands län hanterar detta nya utanförskap. Det övergripande syftet med rapporten är att kartlägga vilka arbetsmarknadspolitiska åtgärder det finns inom kommunerna. Tolv kommuner ingår i kartläggningen.
|
|
| 8. |
- Andreassen, Felicia
(författare)
-
Demokrati i gråzonen? : en demokratiteoretisk värdering av överenskommelsen mellan staten och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) om förlossningsvård och kvinnors hälsa 2023
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The relationship between the Swedish government and the Swedish Association of Local Authorities and Regions (SALAR) has sparked debates, particularly regarding the agreements established in the healthcare sector. These agreements strive to ensure national equivalence while allowing municipal influence in governance. However, the agreements entail closed negotiations and bestow decision-making authority upon SALAR – a non-public employers’ and interest organization funded by tax money – representing the municipalities. Despite their significance, limited research has explored the utilization and repercussions of these agreements, especially concerning their democratic implications. This knowledge gap is striking given the regional authorities’ substantial management of tax revenues and primary responsibility for healthcare, as regional democracy has received scant attention in political science research and society.Therefore, this thesis aims to bridge this gap by mapping and evaluating the democratic legitimacy of the agreement development process between the government and SALAR. The focus of analysis is on the 2023 agreement relating to maternity care and women’s health. The empirical material includes accessible documents, as well as interviews with individuals knowledgeable about the decision-making process and those anticipated to have gained insights.Through reconstructing the decision-making process and employing two contrasting democratic ideals – the traditional representative model and the network-based multi-actor model – this study uncovers the challenges encountered in upholding these ideals during the agreement development. Notably, the democratic values of accountability, openness, and transparency were significantly compromised. Therefore, the decision-making process can be assessed as lacking full democratic legitimacy.
|
|
| 9. |
- Aronsson, Peter, 1959-, et al.
(författare)
-
Östgötar - finns dom? : Om östgötska identiteter och den roll de spelat och kan spela för samhällsförändringen
- 2005
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Centrum för kommunstrategiska studier (CKS) vid Linköpings universitet är en centrumbildning vars uppgift bland annat är att främja framväxten av för kommunerna relevant forskning samt öka kontakten mellan forskarsamhället och den kommunala praktiken. Verksamheten finansieras sedan mitten av 1990-talet gemensamt av kommunerna i Östergötland samt universitetet. Under de år som verksamheten funnits har ett hundratal projekt genomförts.I samband med tillkomsten av den nya Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur (ISAK) togs initiativ till ett gemensamt projekt benämnt ”Östgötar- finns dom?” I detta projekt har Tema Q (Tema Kultur och samhälle), Enheten för historia, Kulturarv Östergötland, Centrum för lokalhistoria samt CKS på skilda sätt varit engagerade. Som ett viktigt inslag i projektet genomfördes under hösten 2003 en konferens med deltagande av forskare, politiker och tjänstemän. Föreliggande rapport är en dokumentation från denna konferens.Rapporten inleds med en diskussion kring vilka frågeställningar som framstår som centrala i utvecklingen av projektets fortsättning. Denna del är författad av initiativtagarna till projektet Peter Aronsson, temaansvarig vid Tema Q samt Lars Kvarnström, enhetschef vid Enheten för historia. Doktorand Helena Kåks dokumenterade seminariet och tre av forskarinläggen återfinns som bilagor till rapporten.
|
|
| 10. |
|
|
