| 1. |
- Lundgren, Anna, et al.
(author)
-
Facilitating cross-border transport infrastructure planning in the Nordic Region
- 2023
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Denna rapport är den andra rapporten i forskningsprojektet. Institutionella hinder och möjligheter tillsamordning (Nordic Transport infrastructure planning. Institutional barriers andopportunities for coordination) (2021–2023). Syftet med NORDINFRA är att öka kunskapen om gränsöverskridande transportinfrastruktur i Norden genom att identifiera hinder för gränsöverskridande transportinfrastruktur, peka påmöjligheter och föreslå åtgärder för att underlätta planering av gränsöverskridande transportinfrastruktur. Projektet, som har finansierats av Trafikverket, har letts av Nordregio, och genomförts av forskare från Nordregio och Umeå universitet.I den första rapporten, "Cross-border transport infrastructure planning in the Nordic Region - An introduction" (2023) gavs en bakgrund och fördjupning av hur gränsöverskridande transportinfrastrukturplanering bedrivs inom ramen för de olika planeringssystemen i Danmark, Finland, Norge och Sverige, samt vilken roll den nordiska och EU-kontexten spelar. Den här andra och sista rapporten i projektet bygger på empiri från intervjuer i tre fallstudier av infrastrukturprojekt i tidiga skeden; den fasta HH-förbindelsen mellan Helsingborg och Helsingör, järnvägsförbindelsen Stockholm–Oslo, och länken från Mo i Rana, via Hemavan och Umeå, över Kvarken till Vasa. I intervjuerna med intressenter från fallstudieprojekten har vi ställt frågor om hur de ser på formella och informellahinder för gränsöverskridande transportinfrastrukturplanering, och hur dessa hinder skulle kunna överbryggas. De båda rapporterna är komplementära. Precis som skrivbordsstudierna i den första rapporten visade, bekräftar intervjuerna att gränsöverskridande transportinfrastrukturplanering involverar många aktörer på olika administrativa nivåer, från ministerier och transportmyndigheter på den nationella nivån, till regioner, kommuner, gränsöverskridande organisationer, privata företag och lobbygrupper. Intervjuerna visar också att den nationella nivån och regeringarna har en särskilt central roll då dessa i stor utsträckning sätter ramarna och på så sätt påverkarde övriga aktörernas agerande. Även om våra resultat visar stora utmaningar för gränsöverskridande transportinfrastrukturplanering, har vi även fått exempel på framgångsrika planeringsinsatser och förslag på åtgärder för att ytterligare utveckla transportplaneringen över nationsgränserna. Utmaningarna har sammanfattats i sju nyckelområden:Att acceptera att gränsöverskridande transportinfrastrukturplanering är komplextAtt ha förståelse för att den nationella planeringen förtransportinfrastruktur har en nyckelrollAtt hantera bristen på tydliga uppdrag och mandat för gränsöverskridande transportinfrastrukturplaneringAtt systematiskt dela information och kunskap omtransportinfrastrukturplaneringAtt beakta att gränsöverskridande transportinfrastruktur när allt kommer omkring är en fråga om prioritieringarAtt involvera regionala och andra intressenter i den gränsöverskridande transportinfrastrukturplaneringenAtt lära hantverket om hur man samarbetar kring gränsöverskridande transportinfrastrukturplaneringDen främsta potentialen för att förbättra gränsöverskridande transportinfrastrukturplanering i Norden är beroende av att de nationella regeringarna i högre grad prioriterar det nordiska politiska samarbetet inom transportinfrastruktur. För att utveckla det nordiska samarbetet kring transportinfrastruktur, ska vikten av tydliga mandat och uppdrag inte underskattas. Även om regioner, kommuner, gränsöverskridande organisationer och andra aktörer är viktiga kan de inte ersätta de nationella myndigheternas centrala roll.Genom att skapa en gemensam nordisk kunskapsbas om transportflödena i det nordiska transportsystemet, transportsystemets funktionssätt och om hur investeringar i transportinfrastruktur i ett land påverkar flödena i de andra nordiska länderna, skulle den samlade kunskapsnivån kunna höjas. Denna skulle också kunna fungera som en gemensam nordisk plattform för kunskaps- och erfarenhetsutbyte som bas och för att utveckla strukturer för fördjupat samarbete kring bl.a. gemensamma analysverktyg. Sammantaget bedöms dessainsatser kunna bidra till att underlätta den nordiska gränsöverskridande transportinfrastrukturplaneringen och till att utveckla ett transportsystem som gynnar de nordiska länderna och Norden som helhet.
|
|
| 2. |
- Tunström, Moa, 1975-, et al.
(author)
-
Building affordable homes. Challenges and solutions in the Nordic region.
- 2020
-
Reports (pop. science, debate, etc.)abstract
- The focus of this publication is primarily on newbuilding for low-income and vulnerable groups, often referred to in English as ‘affordable housing’, that is, housing for groups on the market’s periphery who suffer from high barriers. The financial aspects of housing are central, especially as regards new-building costs, subsidies, social housing models, and affordability. Nordic cities are segregated, and new housing development, application of diverse forms of tenure, and housing subsidies are examples of tools that can either worsen or reduce segregation, depending on how they are used. The market seems unable, on its own, to supply enough suitable housing for students, young people, low-income groups, and newly arrived immigrants, among others. This is of political interest since it challenges the whole idea of the Nordic welfare model, and social cohesion and equality as characteristics of the Nordic region.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
