| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
-
7:e Nordiska Forskarsymposiet i Turism 1998
- 1999
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Nordiska Forskarsymposiet i Turism genomförs årligen. ETOUR stod som värd för 1998 års symposium som hölls i Åre i början av december. ETOUR har sammanställt konferensrapporten som innehåller de uppsatser som presenterades under symposiet. Deltagande forskare representerar olika perspektiv av turism, vilket gör att rapporten ger en bred översikt över nordisk turismforskning. Uppsatserna behandlar bland annat attraktioner, evenemang, destinationsutveckling, framtidens resande och attityder gentemot turism. Läsaren får en aktuell belysning av turistiska fenomen i denna rapport.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Bodén, Bosse
(författare)
-
Naturbaserad turism och klimatförändring
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten är resultatet av ett uppdrag mellan Klimat- och Sårbarhetsutredningen (Miljödepartementet) och ETOUR. I rapporten riktas fokus mot ett urval av internationella studier som belyser förhållandet mellan naturbaserad turism relaterat till de klimatförändringar som tecknas i det klimatscenario som utredningen baserar huvuddelen av sitt arbete på (A 2 ECHAM). Förrutom att dessa studier relateras till svenska förhållanden diskuterar Bosse Bodén även hur förutsättningarna för snöberoende turistaktiviteter och det rörliga friluftslivet kan komma att förändras utmed den svenska fjällkedjan fram till 2100.När det gäller detta område tros temperaturen stiga med omkring fyra grader under denna period, och beräkningar utförda av SMHI visar att snötäcket i fjällkedjan kan komma att minska med upp till 5 månader under de kommande hundra åren.--På kort sikt innebär klimatförändringarna inga drastiska åtgärder för turismnäringen, men ett varmare och blötare klimat kommer givetvis att få konsekvenser, säger Bosse Bodén och betonar att alperna och medelhavsländerna är områden som då kommer att drabbas hårt.Sommarsäsongen förlängsDet finns naturliga variationer i klimatet, där gröna vintrar och regniga somrar är återkommande inslag. Extrema väderlekssituationer blir dock allt vanligare, och de är svåra att förutspå. Stormar, skyfall och värmeböljor med över 40 grader drabbar hårt.--Även om vi gör allt vad vi kan för att bromsa upp processen kommer temperaturen fortsätta att öka fram till år 2030. Och om hotbilden besannas får vi en temperaturökning med 4 grader innan århundradet är slut, vilket kommer att få förödande konsekvenser på sina håll, säger Bosse Bodén och förklarar att när det gäller svensk turism innebär klimatförändringen att säsongen successivt kommer att förlängas för sommaraktiviteter men förkortas för vinteraktiviteter. En varmare sommarsäsong bidrar till ökad risk för algblomning, höjning av havsnivån och försämrad vattentillgång på vissa turistorter, medan andra destinationer drabbas av överbeläggning, köbildning, vattenbrist och trängsel. Ett scenario som även innebär att tillgängligheten till kalfjället försämras när områdena successivt krymper i takt med att trädgränsen kryper allt högre upp.-- Villkoren för sommaraktiviteter som bad, camping, vandring kommer att förbättras i takt med att säsongen blir längre. Däremot kommer natursnöberoende aktiviteter, som längdskidåkning och skoteråkning, att möta de största svårigheterna om klimathotet blir verklighet, säger Bosse Bodén och fortsätter:-- När det gäller alpin skidåkning kan turismnäringen på kort sikt möta de negativa effekterna, bland annat genom tillverkning av konstsnö. Men på lång sikt står svensk vinterturism inför allvarliga utmaningar, bland annat hotas flera skidområden i södra och mellersta norrland av nedläggning efter 2050.
|
|
| 10. |
- Bodén, Bosse
(författare)
-
Resande och fjällturism : En utredning om tillgänglighet och expansion i sex turistorter i Dalarna och Jämtland
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med föreliggande studie är att med fokus riktat mot sex turistdestinationer beskriva dels fjällturismens utveckling efter 1970 i Dalarna och Jämtland och de förutsättningar som krävs för en fortsatt tillväxt, dels de implikationer som frågan om tillgänglighet medför för turistnäringen i dessa områden, berörda myndigheter och verk. Frågan om tillgänglighet avser transportsystemet och dess transportslag, främst vägnätet och bilismen. Studien baseras på litteraturstudier och underlagsmaterial från turistnäringens företrädare i Dalarna och Jämtland, som presenterats i samband med Trafikverkets åtgärdsplanering och fastställandet av länens transportplaner 2010-2021. De destinationer som ingår i studien är Sälen, Idre/Grövelsjön, Funäsdalen, Vemdalen/- Klövsjö, Lofsdalen och Åre. Utvecklingsförloppet för samtliga destinationer indikerar att massturism är en nödvändig förutsättning för att turismen som näring ska kunna upprätthålla sin samhällsbärande roll. Turismens expansion medförde att näringen under 1980-talet blev en basnäring i dessa områden. Förloppet visar även att infrastrukturella investeringar och andra ”Big Projects” har spelat en viktig roll för utvecklingen, liksom omvärldsförändringar, entreprenöriella insatser och samverkan mellan privata och offentliga intressen på lokal, regional och nationell nivå. Utvecklingen visar också att expansionen till stor del förklaras av förändrade preferenser bland allmänheten, så till vida att alpin skidåkning blev en turistisk volymprodukt och primär besöksanledning. Det innebar dramatiska förändringar och förutom att näringen expanderade mycket snabbt kom vintern att ersätta sommaren som högsäsong. Även fjällturismens geografiska tyngdpunkt förflyttas med volymprodukten alpin skidåkning, från de traditionella högalpina områdena i norr till de mer låglänta, lättillgängliga och närmare marknaden belägna Dalafjällen i söder. Destinationerna har mer eller mindre framgångsrikt anpassat sin verksamhet till flera av de trender som gjort sig gällande under 2000-talet, t.ex. till det ökade intresse för produkter och rekreationsmiljöer som erbjuder spänning, äventyr och service. Turistnäringens företrädare bedömer att fjällturismens tillväxt kommer att fortsätta i snabb takt också under kommande decennium. Deras optimism framstår i vissa avseenden som berättigad och stöda av samhällsekonomins omvandling mot en allt större service- och tjänstesektor, näringens expansion och tillgänglig turistrelaterad statistik. Ekonomiska utvecklingsförlopp omfattar dock, som fjällturismens tidigare utvecklingsförlopp visar, även stagnations- och nedgångsperioder. Att allmänheten i goda tider är beredda att lägga en stor del av sin ökade välfärd på rekreation och turism framgår av historien, liksom att de är beredda att dra ned på denna konsumtion om tillväxten uteblir och det institutionella regelverket ändras. 3 I frånvaro av externa chocker framstår en fortsatt turistisk expansion som det mest sannolika scenariot fram till 2020. Styrkeförhållandet mellan destinationerna under vintersäsongen kommer sannolikt också att bestå, d v s att Sälen och Åres dominans fortsätter, Idre, Funäsdalen och Vemdalen försvarar sina ställningar som medelstora destinationer och att Lofsdalen behåller sin ställning som en av fjällkedjans mindre volymdestinationer. Drabbas fjällområdet av gröna vintrar kan Idrefjällen och Funäsdalsfjällen komma att gynnas, eftersom de är belägna inom en kallare klimatzon. Utvecklingsförloppet avseende sommarturismen framstår dock mer osäkert. Intresset för att utveckla barmarksturismen har vuxit sig allt starkare på samtliga destinationer, inklusive tidigare utpräglade och resursstarka vintersportdestinationer som Sälen och Åre. En god extern tillgänglighet kan hävdas vara en nödvändig men inte tillräcklig förutsättning för en fortsatt turistisk expansion i fjällområdet, liksom för att turismens ställning som samhällsbärande näring ska kunna upprätthållas. Det gäller tillgång till såväl den virtuella världens IT-nätverk, som de mer traditionella transportsystemen och transportslagen (bil, buss, tåg och flyg). Mot bakgrund av de regionala turistorganisationernas synpunkter avseende den externa tillgängligheten och dess betydelse framträder följande strategiska frågor och/eller områden som viktiga att beakta: • Flygets betydelse som transportmedel för resenärer till fjällområdet i Dalarna och Jämtland är idag 2010 marginell, med undantag för Åre. Dess roll bedöms dock öka i framtiden i takt med att en fortsatt snabb expansion kräver tillgång till nya marknader. • Att nå framgång på den svenska hemmamarknaden är idag 2010 helt avgörande för samtliga destinationer, vilkas marknader till stor del är relaterade till kortaste avstånd och/eller existerande väg- och järnvägsnät. För att stärka eller bevara sin ställning på dessa marknader kommer sannolikt mer klimatsmarta transportlösningar att krävas i framtiden. • Att besökare till fjällområdet reser med minimal packning är idag 2010 ett undantag som bekräftar regel att välja bilen av praktiska skäl och bekvämlighet. Bilismen och vägnätet står därmed i fokus och utgör det mest strategiskt viktiga transportslaget för fjällvärldens volymturism. Om turismen under planperioden expanderar i enlighet med turistorganisationernas bedömning framstår det troligt att tillgängligheten till fjälldestinationerna kommer att försämras under högsäsongsveckorna och att status quo, i bästa fall, kan upprätthållas under övriga 4 perioder. Utifrån de budgetramar och principer som styr arbetet med länstransportplanerna kan frågan ställas om det är försvarbart att anpassa vägnätet till en tio gånger högre trafikintensitet än normalt under högsäsongens trafiktoppar, d v s är det samhällsekonomiskt effektivt och förenligt med klimatsmarta transportlösningar? Svaret på frågan är sannolikt nej så länge bilparken domineras av fordon som drivs med fossila drivmedel och trafikintensitetens variationer över året är så stora som idag 2010. Arbetet med länstrafikplanerna har kännetecknats av hårda prioriteringar och avvägningar mellan olika intressen. Trafikintensiteten framstår som en viktig prioriteringsgrund, vilket reser frågan hur det kan komma att påverka olika destinationers konkurrenssituation. Tillspetsat uttryckt, ska tillgängligheten till stora volymdestinationer prioriteras framför små? Ska resurserna satsas på att komma tillrätta med trafikinfarkter och trafikproppar utmed de mest trafikintensiva tillfartsvägarna? I förlängningen kan frågan också ställas om situationen i södra Dalarna bör prioriteras framför övriga projekt i länet och Jämtland. Tillgänglighet kan vara både en katalysator för förändring eller verka som en förstärkande faktor. Oavsett vilket påverkar tillgängligheten 1) besökarnas preferenser och företagens kostnader, 2) destinationers förmåga att anpassa sig till och aktivt agera på förändringar i omvärlden och 3) deras konkurrenskraft. Ur ett turistiskt perspektiv bör frågan om konkurrensneutralitet betraktas utifrån att valet av resmål påverkas och begränsas av olika materiella restriktioner (kapacitets-, kopplings- och styrningsrestriktioner), liksom att dessa samspelar med turisternas subjektiva upplevelse av dessa restriktioner. Insikten om att det både kan främja och motverka valet av ett visst resmål gör att frågan om tillgången till väl fungerande och konkurrenskraftiga transportlösningar är mycket viktiga för fjälldestinationerna. Även insikten om att vissa typer av resor sker mer frekvent än andra och att frekvensen är beroende av både avstånd och tid understryker tillgänglighetens betydelse, eftersom destinationerna till stor del konkurrerar med varandra inom samma geografiska avståndskontext och på en marknad där ”kundernas” grundläggande primära behov av en viss typ av upplevelse också den till stor del är desamma.
|
|
