| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Carlbaum, Sara, 1981-, et al.
(författare)
-
Utvärdering av Läslyftet Slutrapport från den nationella utvärderingen av Läslyftets genomförande och effekter i olika skolformer
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Utvärderingen av Läslyftet har gjorts på uppdrag av Skolverket i syfte att ta fram kunskap som möjliggör förbättringar som kan vara till nytta i genomförandet av liknande satsningar. Elektroniska enkäter och intervjuer har använts för att undersöka målgruppernas (huvudmäns, rektorers/förskolechefers, handledares och lärares/förskollärares och annan pedagogisk personals) erfarenheter av Läslyftets processer och effekter. Observationer har också genomförts av läslyftsträffar och undervisning. Datainsamlingen har skett vid olika tidpunkter från 2016 till 2019 då det funnits olika antal moduler att välja på. Slutsatser om effekter på undervisning och elever/barnbaseras på lärares/förskollärares och annan pedagogisk personals, och handledares iakttagelser och bedömningar. Resultaten visar att Läslyftet har varit en uppskattad kompetensutveckling där en majoritet av huvudmännen, rektorerna/förskolecheferna, handledarna och lärarna/förskolepersonalen bedömt Läslyftet som ”mycket bra” eller ”ganska bra”. Den mest positiva målgruppen är handledarna medan den minst positiva målgruppen är gymnasielärarna. En mycket liten andel av lärarna i grund- och gymnasieskolan bedömde Läslyftet som dåligt eller mycket dåligt. Utvärderingens övergripande slutsats är att Läslyftet har varit en relativt lyckad kompetensutvecklingssatsning, dock har flera högt ställda mål inte uppfyllts. Läslyftet har främst bidragit till att lärare och förskolepersonal fått nya insikter och kunskaper om språk-, läs- och skrivutveckling som de till en del använt till att utveckla undervisningen. Värdet, avtryck och effekter av Läslyftet skiljer sig mellan skolformer och lärarkategorier. Läslyftet har inte uppfyllt eller bara delvis uppfyllt en del av de högt ställda målen: att förbättra alla elevers språk-, läs- och skrivförmågor och skolresultat, att det ska finnas strukturer som stödjer handledare och lärare i fortsatt samarbete och kollegialt lärande, samt att undervisnings- och fortbildningskulturen kännetecknas av att lärare tillsammans kontinuerligt utvecklar och sprider fungerande undervisningsmetoder till varandra. Läslyftet har främst stärkt undervisningen i läsförståelse och ord/begreppsförståelse, vilket bidragit till att utveckla interaktionen med eleverna/barnen om olika texter och till att eleverna/barnen har fått ett ökat intresse för texter, läsning och deltar i samtal mer än tidigare. Effekterna på elevernas/barnens språk-, läs-och skrivutveckling är enligt lärare/förskolepersonal begränsade (slutsats 1). Resultaten visar att det i stort sett är samma förutsättningar och faktorer som bidragit till olika positiva effekter av Läslyftet. Det är framförallt möjligheten att tillsammans kunna arbeta på ett strukturerat sätt med språk-, läs-och skrivutveckling omkring ett material som de flesta uppfattar som stimulerande, som bidrar till att förklara effekter av Läslyftet. Det som främst bidragit till nya kunskaper och insikter, utveckling av undervisningen, elevernas/barnens intresse och språk- och läsförmågor är: modulerna, lärares och förskolepersonals motivation, tid för genomförandet, väl fungerande kollegiala samtal, aktiva handledare och förskolechefer/rektorer, samt om undervisningskulturen före Läslyftet var kollektivt inriktad (slutsats 2). Resultaten visar också att flera önskade effekter avtar med tiden: Läslyftet uppvisar kvarstående effekter på lärares undervisning och på undervisnings-och fortbildningskulturen men effekterna har minskat ett och ett halvt år efter deltagandet. Lärares insikter och kunskaper från Läslyftet beaktas till en del i undervisningen, när de samtalar och samverkar med kollegor om språk-, läs- och skrivutveckling och i deras interaktion med elever (slutsats 3).
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Gisselberg, Kjel, et al.
(författare)
-
Utvärdering av projektet Idéskolor för mångfald : Slutrapport
- 2008
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Regeringen gav år 2003 Myndigheten för skolutveckling i uppdrag att arbeta för en förbättrad förskole- och skolsituation i segregerade områden. I uppdraget ingick bland annat att kartlägga, samla in och analysera framgångsfaktorer samt att sprida lärande exempel. Projektet Idéskolor för mångfald ingår som ett led i detta arbete och syftar till att sprida lärande exempel. I ett första skede utsågs, efter ansökan, ca 20 idéskolor årligen under tre år. Ett senare regeringsuppdrag innebar att myndigheten skulle planera för fortsatta insatser. Ytterligare en omgång idéskolor utsågs och dessutom erbjöds alla idéskolor att efter idéskoleperioden på 2 år fortsätta som nav i lokala nätverk under 2 år. Utvärderingen har fokuserat på projektets relevans för att utveckla och stärka ett uthålligt mångfaldsarbete i skolorna, projektets konsekvenser för medverkande skolors eget mångfalds- och utvecklingsarbete samt hur spridning och erfarenhetsutbyte med besöksskolor fungerat och vilka effekter det haft. Deltagandet i projektet har stärkt idéskolorna i deras utvecklingsarbete. De har framför allt fått ett ökat självförtroende och blivit bättre på att ta emot studiebesök samt förmedla och diskutera sina erfarenheter. Besökande skolor har fått inspiration och nya tankar i sitt utvecklingsarbete. Då skolutveckling är en långsam process som påverkas av många faktorer går det inte att utifrån utvärderingens resultat se vilken betydelse ett enstaka studiebesök på en idéskola får för det långsiktiga utvecklingsarbetet i besöksskolorna. Utvärderingen har redovisats i tre delrapporter, vars innehåll sammanfattas och analyseras i denna slutrapport. Arbetet har utförts av två forskare vid Centrum för utvärderingsforskning (UCER), Umeå universitet samt en forskare vid Institutionen för kultur- och medievetenskaper, Umeå universitet.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
