| 1. |
- Ahmadi, Fereshteh, 1958-, et al.
(författare)
-
Mångfaldsbarometern 2016
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Erfarenheterna från människor med utländsk bakgrund fortfarande goda Erfarenheterna från att ha kollegor med utländsk bakgrund i skolan eller på jobbet är goda hos 70 procent av befolkningen och stabila över tiden. En av tio har dåliga erfarenheter. Ju högre utbildning man har desto bättre erfarenheter. Respondenter med låg utbildning och pensionärer saknar relativt ofta helt erfarenhet från människor med utländsk bakgrund.Försämrade attityder till att ge utlandsfödda sociala och kulturella rättigheter En majoritet tycker att nyanlända skall ha samma sociala rättigheter som personer födda i Sverige – men de positiva attityderna har minskat från 77 procent år 2014 till 55 procent i årets mätning. Knappt hälften av respondenterna vill skapa förutsättningar för människor att bevara sina kulturella traditioner, och även här kan en tydlig minskning skönjas jämfört med 2014. Dessa försämrade attityder återfinns bland såväl kvinnor och män, som unga och gamla.Allmänt mångfaldsindex sjunker och tangerar lägsta nivå Fortfarande är 64 procent av befolkningen positiva till mångfald men andelen minskar med 10 procentenheter. Försämrade attityder till mångfald märks bland kvinnor och de i medelåldern.Positiva attityder till mångfald i ett arbetsperspektiv – men något försämrade Fortfarande är de positiva till mångfald en betydligt större grupp än de negativa i ett arbetsperspektiv. Men de negativa attityderna ökar något sedan 2014, bl.a. bland kvinnorna.Attityderna till mångfald i ett religionsperspektiv har försämrats Kvinnorna har i ett religionsperspektiv nästan blivit lika negativa som män. Försämrade attityder har också skett bland akademiker som annars är de mest positiva. Nästan hälften av de boende i Sverige hävdar att alla religioner inte har samma värderingar och särskiljer då framförallt Islam.Negativa attityder till människor från Afrika och Mellanöstern i ett boendeperspektiv Var tredje boende i Sverige föredrar personer födda i Sverige som grannar. Men det beror mycket på varifrån grannen kommer. Attityderna är betydligt sämre mot eventuella grannar från Afrika eller Mellanöstern då dessa grupper enligt många är förenat med problem.Majoritet för att etnisk mångfald utvecklar den svenska kulturen – men attityderna försämras Hälften av de tillfrågade uppfattar stora olikheter mellan den inhemska kulturen och kulturer från Afrika och Mellanöstern. Människor från dessa länder anses vara svårintegrerade i samhället.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Blom, Lisa, et al.
(författare)
-
Havsbaserad vindkraft - beskrivning av samhällsnytta : Uppdragsforskningsrapport
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- One of the biggest challenges of our time is the climate crisis. If we humans are unable to cope with the climate crisis, we risk to not fulfilling many of the 17 global sustainability goals. The climate crisis is a consequence of carbon dioxide emissions, which are largely due to the combustion of fossil fuels. Fossil fuels globally account for over 60 % of the fuel supply for electricity. In Sweden, the domestic electricity supply is almost fossil-free, but electricity is both exported and imported that marginally affects the use of fossil fuels. A change of energy supply in the industry and transport sectors points to an increasing need for electricity in the future. In order for Sweden to meet its climate commitments and achieve the goal of having no territorial emissions of carbon dioxide by 2045, more renewable electricity needs to be supplied. Wind power is one of the types of power needed in the transition to a fossil-free society. To build wind power on a large scale, an environ-mental assessment is required according to the Environmental Code. The permit application to the environmental court describes the impact on the local environment through an environmental impact assessment (miljökonsekvensbeskrivning) with associated investigations. However, offshore wind power must also be examined as a water activity, in which case the societal benefits must also be described.The purpose of this report has been to make a general compilation of existing knowledge about offshore wind power with regard to the societal benefits it constitutes or may constitute from a local, regional and national perspective. The report is based on a literature study based on scientific papers as well as reports, statistics and other facts from authorities and industry organisations. The results are reported in five different areas: energy systems; energy and environmental assessment; business; public activities and civil society. Svea Vind Offshore's offshore wind power projects Utposten 1, Utposten 2 and Greta's klackar 2 have been mentioned as examples. They can generate almost 5 TWh of electricity, which corresponds to the target for 2030 in the County Administrative Board's Gävleborg's energy and climate strategy. For comparison, electricity supply in the county was 4,617 GWh and electricity use 5,034 GWh in 2017 according to the same source.The study shows that more electricity supply capacity is needed and electricity supply from offshore wind power largely follows the need for electricity. Offshore wind power can assist in meeting the power demand and can also be part of a hydrogen expansion. The energy payback period for wind power is about 1 year (comparable to solar cells) and has a lower total environmental impact than the alternatives (comparable to hydropower).Green energy and power from offshore wind power can attract business start-ups. Reef effects and a ban on bottom trawling at an offshore wind farm are positive for the fishing environment. Offshore wind power can contribute to a stronger hospitality industry and related business and can provide both direct and indirect increase in jobs. Annual income arises at local, regional and national level during design, construction, operation and maintenance of wind farms. Establishment of wind power contributes to technical learning and often leads to improved infrastructure. Anchoring, dialogue and distribution of income from offshore wind power can lead to a positive development in the ci-rest society.
|
|
| 5. |
- Brandt, S. Anders, 1970-
(författare)
-
Betydelse av höjdmodellers kvalitet vid endimensionell översvämningsmodellering
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Just nu pågår runt om i Sverige och övriga världen omfattande karteringar för översvämningsrisker. Inte minst på grund av EUs översvämningsdirektiv där det har fastslagits att preliminära riskbedömningar ska ha utförts senast 2011, och för konstaterade riskområden ska riskkartor och riskhanteringsplaner ha producerats senast 2013 respektive 2015. I Sverige har nästan samtliga större vattendrag redan karterats översiktligt, men flera studier har visat att de producerade kartorna är alltför osäkra för att kunna fungera som underlag i många planeringssituationer. Därför måste nytt material tas fram samtidigt som det behövs riktvärden, baserade på kvaliteten av underliggande data, på hur osäkra översvämningskarteringarna är. Denna studie utgör andra delen i ett större projekt ”Kvalitetsbeskrivning av geografisk information för översvämningsmodellering” där det övergripande syftet är att bidra till förståelsen för vilka osäkerheter som finns i samband med översvämningsmodellering. Målet med detta delprojekt är att undersöka hur vattennivåer och översvämningsutbredning förändras vid: stegvis degenerering av höjddata, introduktion av systematiska fel i höjdmodellen, samt olika friktionsvärden på vattendragets botten respektive omgivande mark. Som fallstudie har, liksom i ett tidigare Kris-GIS®-projekt, Eskilstunaån använts. Två områden med olika terrängtyper har undersökts, ett relativt flackt område och ett relativt kuperat område med branta sluttningar ned mot vattendraget, med avsikt att därigenom kunna se skillnader i resulterande översvämning med avseende på terrängens karaktär. Terrängen representerades av miljontals från helikopter laserskannade punkter och vattendragets botten representerades av ekolodade punkter. Vattenflödet simulerades som stationär strömning av storleken 198 m3/s, vilket är SMHIs uppskattning av det högsta beräknade flödet. Som modelleringsverktyg har den endimensionella hydrauliska programvaran HEC-RAS använts och för datapreparering och geografiska analyser har ArcView GIS använts. Följande parametrar undersöktes för att få ett mått på osäkerheten vid försämrade höjddata respektive förändrad markfriktion: vattendragets vattenstånd, bredd, tvärsnittsarea samt översvämningsutbredning. För ökad grad av degenerering av höjddata visade resultaten att vattenstånden endast marginellt ändras medan bredder, tvärsnittsareor och utbredning ändras mer markant. Förutom osäkerhet på grund av degenerering av höjddata (till exempel från referensmodellens 0,78 m cellstorlek till 2-3 m cellstorlek) påverkar av samma storleksordning även osäkerhet i friktionsuppskattning (Mannings n ± 0,01) och inkludering av små systematiska fel (upp till ca 0,1 m i höjdled). Dessutom visade resultaten att osäkerheten skiljer sig markant beroende på hur mycket omgivande mark sluttar mot vattendraget. För planeringsändamål med höga krav rekommenderas höjddata med upplösning upp till 1 m cellstorlek, för allmän detaljplanering upp till 4 m cellstorlek och för översiktlig planering upp till 10-25 m cellstorlek. Vid flacka strandsluttningar bör cellstorleken vara ännu mindre.
|
|
| 6. |
- Brandt, S. Anders, 1970-
(författare)
-
Översvämningsmodellering i GIS : betydelse av höjdmodellers upplösning applicerat på Eskilstunaån - ett delprojekt i KRIS-GIS®
- 2005
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under senare tid har översvämningar alltmer uppmärksammats av allmänhet, politiker, myndigheter och organisationer. Samtidigt har allt fler insett att det inte är en fråga om en översvämning kommer att ske utan när och hur stor den blir. Detta innebär att översvämningsrisker ständigt måste vara en närvarande del i politikers, planerares och krisberedskapsorganisationers arbete. Ett sätt att vara väl förberedd inför översvämningar är att ta fram översvämningsområden för olika stora vattenflöden. Därför har det inom projektet KRIS-GIS®, beställt och finansierat av Krisberedskapsmyndigheten, gjorts en mer detaljerad specialstudie över översvämningar kring Eskilstunaån. Tillförlitligheten hos framtagna översvämningsområden beror framför allt av två faktorer: korrekt vattenflödessimulering och korrekt beskrivning av terrängen. I denna studie har den endimensionella modellen HEC-RAS använts för flödessimuleringen och för beskrivning av terrängen har en flygburen 3D-laserskanning över området kring Eskilstunaån utförts. Dessutom har ekolodning utförts för att möjliggöra beskrivning av bottentopografin i Eskilstunaån. Samtliga höjddatapunkter kopplades ihop i ett GIS till ett triangulärt oregelbundet nätverk, TIN. Därefter lades sektioner tvärs över vattendraget och omgivande terräng. Dessa tvärsektioner tilldelades höjdvärden från TIN-modellen innan de exporterades till HEC-RAS. Fyra olika vattenföringar simulerades i HEC-RAS: medelvattenföringen på 23,7 m3/s, årsfloden på 70 m3/s, 100-årsflödet på 123 m3/s samt högsta beräknade flödet på 198 m3/s. Dessutom har det gjorts några alternativa körningar med varierande värden på Mannings n, dvs. markfriktion. Efter körningar i HEC-RAS, exporterades resulterande vattennivåer tillbaka till GISet där ett resultatraster skapades, där varje rastercell visades som översvämmad eller ej, och i förekommande fall översvämmat djup. Resultaten av översvämningsanalyserna visar att betydligt säkrare översvämningsprognoser nu kan göras när tillgång till terrängmodeller av hög kvalitet finns. Vid tidigare studier har Lantmäteriets höjddatabas använts, där höjder finns representerade med ett värde per 50-metersruta. Från att terrängmodellen har varit den begränsande faktorn övergår i stället en korrekt beskrivning av markens råhet eller friktion, uttryckt som Mannings n, till att vara den begränsande faktorn. Det rekommenderas därför att differentiera råhetsvärdena beroende på vilken markanvändningstyp som finns längs med vattendraget. Speciellt viktigt är detta i flacka områden. För Eskilstunaåns nordligaste delar är det viktigt att vattennivån i Mälaren bedöms korrekt. För att sprida och kunna dra nytta av resultaten framtagna i KRIS-GIS®-projektet rekommenderas det att färdiga översvämningspolygoner kan användas av kommuner, räddningstjänst osv. i deras arbete. De kan ringa eller automatiskt få information, från t.ex. SMHI eller vattenregleringsföretag, som innehåller upplysningar om förväntade flöden. Motsvarande polygon för förväntat flöde visas i ett GIS och direkt har man lägesbilden klart för sig. Utöver detta har även visualiseringsaspekter behandlats.
|
|
| 7. |
- Bäckman, Kerstin, 1956-, et al.
(författare)
-
Förskollärares professionskunskaper i förskolans ämnesundervisning
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna rapport redovisas resultat från en studie som påbörjades 2016 och som handlar om pro-fessionskunskaper i förskolans undervisning. Studien är praktiknära och undersöker förskollärares uttryckta ämneskunskaper och pedagogiska ämneskunskaper och hur de uppfattar och genomför undervisning av matematik, naturvetenskap och teknik i förskolan. En teoretisk utgångspunkt är Shulmans (1986, 2015) teori om pedagogiska ämneskunskaper (PCK) och andra teoretiska utgångspunkter härrör från Osgood (2010) och handlar om hur professionalism utvecklas i undervisning samt hur styrning påverkar professionalism (Stanley & Stronach, 2013). Datainsamlingen består av en enkätundersökning med 300 deltagare och intervjuer med 10 förskollärare. Analyserna visar att förskollärarna skattar sin förmåga att omsätta pedagogiska ämneskunskaper som god. Barns intresse är en styrande princip i såväl läroplansmålen som när förskollärare planerar undervisning och utformar miljöer som kan skapa intresse för matematik, naturvetenskap och teknik. Resultatet visar att förskollärarna anser att undervisning ofta sker i lekens form och är en interaktiv och kommunikativ process. Det är lättare att planera, intressera barn för, kommunicera och använda relevanta begrepp inom ämnesområdena matematik och biologi gentemot ämnesområdena kemi, fysik och teknik.
|
|
| 8. |
- Bäckman, Kerstin, 1956-, et al.
(författare)
-
Undervisning i åldershomogena och åldersblandade barngrupper i förskolan
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det projekt som beskrivs i den här rapporten har sin bakgrund i en inkommen frågeställning till AIMday2019. Den inkomna frågan gick vidare till forskarna Kerstin Bäckman och Lena O Magnusson vid Högskolan i Gävle. De är båda del av forskningsgruppen Early Childhood Education (ECE), vid Akademin för utbildning och ekonomi, och arbetar bland annat inom förskollärarprogrammet. AIMday utgjorde under 2019 en mötesplats där forskare från högskolan, skolledare, förskollärare, fritidspedagoger och lärare i regionen kunde mötas kring uppslag för praktiknära forskning. Målet var att frågor som emanerar ur den praktiska verksamheten ska möta forskare på högskolan för att i ett nästa steg kunna utgöra underlag för praktiknära forskning. Inkomna forskningsprojekt till AIMday har haft en begränsad budget och har därför lett till mindre pilotstudier vilka i framtiden skulle kunna utvidgas.
|
|
| 9. |
- Edling, Silvia, Universitetslektor, 1974-, et al.
(författare)
-
I skuggan av mobbning och kränkande behandling på mellanstadiet från ett genusperspektiv : Resultat från en fallstudie
- 2024
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten är en sammanställning av en studie beställd av en kommun med syfte att få en ökad förståelse för varför förhållandevis många flickor på mellanstadiet i kommunen upplever sig mer utsatta än pojkar. Studien tar fasta på forskning som visar på att det inte finns starka biologiska förklaringar till eventuella skillnader mellan könen, vilket pekar mot vikten av att synliggöra kulturens inverkan på könsmönster, så kallad genusmönster. Det finns en ansenlig mängd forskning idag som pekar på att mobbning tar form och vidmakthålls i en socioekologisk miljö där mikro-, meso- och makronivåer samverkar. Med denna bas som utgångspunkt har 44 personer på tre skolor av olika karaktär intervjuats med stöd i semi-strukturerad intervjuteknik och kategoriserats med hjälp av fallstudier och innehållsanalys. De nästan 800 sidorna transkriberat material synliggör en nyanserad bild av elevers, lärares, skolledares, elevhälsopersonal och administrativ personals förståelse och beskrivna handlingar av hur de närmar sig skolans värdegrunds- och trygghetsuppdrag med särskilt fokus på kön. Det finns en stor kompetens och förhållandevis djup förståelse för frågor som rör utsatthet och mobbning i den grupp som har intervjuats – en kompetens som i mångt och mycket ligger i linje med forskning idag. Vi hoppas att en studie som denna kan bidra som ett systematiskt underlag och stöd för professionellt omdöme. Resultaten visar på; a) en bred variation av sätt att förstå vissa flickors utsatthet; b) metoder/åtgärder som används på de tre skolorna; samt, c) olika hinder för att stimulera en trygg socioekologisk miljö. De övergripande resultaten visar att de intervjuade är medvetna om att pojkar och flickor överlag är unika individer och där inte bara vissa flickor, utan även vissa pojkar mår dåligt och behöver lyftas fram liksom ges stöd. Samtidigt finns mönster avseende på hur flickor mår, beter sig och behandlas som är viktiga att lyfta fram. Beskrivningarna av flickors och pojkars skillnader handlar generellt om att de upplevs och upplever sig befinna sig på två olika arenor där könsstereotypa roller utvecklats vilka bygger på stereotyper om den utåtagerande och aggressiva pojken och den tysta flickan som förtrycks och tar åt sig och som ibland själv utöver mobbning i form av exempelvis subtila blickar, förtal och utfrysning. Det är viktigt att påpeka att de stereotypa föreställningar om kön som tycks finnas på skolorna, inte per automatik betyder att enskilda personers sätt att vara och handla i daglig praktik samstämmer med dessa förenklade föreställningar. Stereotyper handlar mer om att ordna och hierarkisera individer på ett visst sätt som stärker en viss maktordning. Användning av social media är något som särskilt tycks skada flickors välbefinnande och känsla av utsatthet, liksom platser i skolan där vuxna inte eller sällan finns och där tävling förekommer. I de fall där flickor är utåtagerande och högljudda så upplever vissa sig inte behandlas på samma sätt som pojkarna. Det framkommer även återkommande berättelser om att flickor och pojkar överlag leker olika lekar och inte blandas under rasterna vilket förstärker särskiljning av de två arenorna.Samtidigt framkommer ett stort engagemang och bred repertoar av åtgärder i aktörernas intervjuer som bygger på en medvetenhet om att mikro, makro- och meso- nivån behöver samverka. Eleverna lyfter särskilt fram vikten av att lärare ser dem, skapar ordnade former av aktiviteter på raster och är konsekventa i sin hantering av olika former av utsatthet. När det kommer till hinder nämns; a) de genusnormer som finns i samhället inklusive social medias inverkan; b) negativa konsekvenser av ökad dokumentation; c) relationella och existentiella villkor; d) ökning av diagnoser; e) bristande tid; f) svårigheter att veta vad man förväntas se och synliggöra i enkät och praktik; g) inkonsekvent beteende bland personal; h) brister i kommunikation mellan olika aktörer; i) svårigheter att nå samsyn och svårigheter att rekrytera vikarier; j) att skapa långsiktighet i ledarskap i skola och klassrum på grund av personalbyten: samt, k) ökning av ett grovt och kränkande språk som väver sig in i dagligt tal.
|
|
| 10. |
|
|
