| 1. |
|
|
| 2. |
- Hellström, Anders, et al.
(författare)
-
Invandring, mediebilder och radikala högerpopulistiska partier i Norden
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det partipolitiska landskapet i Sverige har på kort tid förändrats och migrationsfrågor är på allas läppar. Både i Europa och i Norden har radikala högerpopulistiska partier haft stora framgångar den senaste tiden men bemötandet av dessa partier ser väldigt olika ut. Den här rapporten handlar om hur svenska tidningar på ledarplats beskriver Sverigedemokraterna (SD) och jämför med hur andra radikala högerpo- pulistiska partier beskrivs i Danmark, Norge och Finland. I rapporten studeras även hur SD bemöts på sajten Avpixlat. Resultatet visar att den offentliga debatten och media knappast är enhetlig, utan ett parti som SD behandlas väldigt olika i olika mediala rum.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Magnusson, Finnur, et al.
(författare)
-
Drömmen om dagcentralen. Omsorgsformer och språk bland utlandsfödda äldre i Malmö
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Summary This report consists of three separate texts: Dreaming of the daycentre by Finnur Magnússon, Primarily a good house by Tor Löfgren and Old immigrants with language problem by Kristina Hjelm. The articles of Hjelm Löfgren are reedited versions of their candidate degree essays in Social work at the university of Malmö. The report follows two thematic main paths often occurring in the research on the life conditions of old migrants; the question of residential and care forms, versus the importance of language within eldercare. Recently the discussion of ethnically specified residential setting has focused different kind of daycentres whose activities are adapted to the needs of old migrant groups. The activities of these organizations have gradually been getting the characters of being ”open houses” addressing their activities towards persons whose needs are social rather than medical. The point of departure is a local action in order to establish a daycentre for Persian speaking old migrants in Malmö – Iranians and Afghans. The report focuses the actions and steps taken by different actors such as civil servants, representatives of a local migrants association involved in the daycentre project, as well as representatives of aged Persian speaking migrants in Malmö. The report’s main ambition is not to highlight the process of establishing a daycentre itself. We rather focus on the questions such a process may raise and what implications it may have. Furthermore the report focuses the issue of the low representation of migrants within Swedish eldercare and the issue of language may be one of its causes. The idea of ethnically based solutions in Swedish eldercare can be seen from different angles. According to tradition the welfare society has dealt with the needs of aged citizens. The emergence of hitherto new groups within the care comes as a challenge. Individuals with habits and most of all: speaking different languages are now standing on the doorstep of the care apparatus and sometimes feeling that they are not let in. However the findings of the reports show that some of the old migrants by different reasons choose to place themselves outside the care system. Taking into account the findings of the texts in the report one can state that daycentres are important and in many cases they satisfy the social needs and demands of many old migrants. A daycentre offers the possibility of meeting others and thereby breaking negative social isolation. Another and perhaps most important part of our findings is the complexity of ethnic care solutions which sometimes tends to be neglected. Ethnic care solutions touch upon the issue of democracy, necessary care based priorities, the integration of non-Swedes as well as the crucial connection between care and communication and language.
|
|
| 5. |
- Pädam, Sirje, et al.
(författare)
-
Samhällsekonomisk analys av fjärrvärme : Fjärrvärmens samhällsekonomiska nytta i energisystemet idag och i framtiden
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet har varit att analysera och kvantifiera effekter av att producera och använda fjärrrvärme för att ge en uppfattning om fjärrvärmens bidrag till samhället, bl.a. i termer av resursanvändning och sysselsättning. Fjärrvärmen utgör idag en viktig länk mellan flera näringsgrenar, vilket gör att det krävs ett helhetsperspektiv. I de diskussioner som förs kring framtidens energisystem hänvisas ofta till samhällsekonomi för att analysera och utforma relevanta styrmedel, något som för närvarande är aktuellt vad gäller bl.a. energieffektivisering. I projektet används resultat från energisystemmodellkörningar och även från regionalekonomiska modellberäkningar som ligger till grund för samhällsekonommiska resonemang om effekterna av ett energisystem utan fjärrvärme. Resultaten visar att fjärrvärmen har en betydande roll i dagens och i framtidens energisystem i Sverige. I frånvaro av fjärrvärme ökar den årliga elanvändningen med cirka 5 TWh. Den ökade elanvändningen skulle tillföras från vindkraft, eftersom elcertifikatssystemet gör vindkraft till det mest lönsamma alternativet. Vindkraften ersätter då all biobränslebaserad kraftvärmeproduktion, då kraftvärmen mister sina intäkter från värmeproduktionen. Totalt sett visar resultaten på mellan 6 och 9 TWh mer vindkraft i frånvaro av fjärrvärme, beroende på vilket år som betraktas.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
