| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Athanassiadis, Dimitris, et al.
(author)
-
Framgångsfaktorer för större skogsbränsleterminaler
- 2013
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Terminaler används inom skogsbränslehanteringen för att jämna ut säsongsvariationer i efterfrågan och för att fungera som säkerhet i ett system med många osäkra faktorer. De kan också ge möjlighet till effektivare sönderdelning och transport. De senaste åren har terminaler för skogsbränslehantering blivit en viktig del i verksamheten för många skogsföretag med flera nyetableringar som följd. Med allt fler stora kunder på marknaden efterfrågas kostnadseffektivare logistiklösningar för järnvägstransporter och terminalhantering. Det finns betydande skillnader i transportkostnad beroende på förädlingsgraden på det skogsbränsle som transporteras, vilket kan motivera hantering över terminal. Målet med studien är att beskriva förutsättningarna för en lyckad terminalsatsning utifrån de skogsägande företagen, de fristående logistikföretagen och energiföretagens perspektiv, samt att peka ut möjliga områden för nyetableringar. En litteraturstudie kring terminaler, etableringar och tredjepartslösningar genomfördes för att placera projektets frågeställningar i ett sammanhang. Kvalitativa intervjuer genomfördes sedan med representanter för aktörsgrupperna; logistikföretag, skogsföretag/skogsägarföreningar och energiföretag. Gruppen som består av både skogsföretag och skogsägarföreningar benämns fortsättningsvis endast som skogsföretag. De tre viktigaste faktorerna som lyftes fram i intervjuerna var läget, anslutningar till järnväg, större vägar o.s.v. att foga över och behålla kompetent terminalpersonal samt att erbjuda inmätningsmöjligheter av leveranser och förråd. De fristående terminalföretagen lyfter även kundorientering och flexibilitet högt. Skogsföretagen nämner ordningen på terminalen som en viktig faktor för att driften ska bli effektiv. Att själva lastningen och lossningen till tåg är beroende av ordningen på terminalen är känt sedan tidigare. Energiföretagen lyfter aspekten med sammanblandning och inlåsning av olika bränslekvaliteter på terminaler. Man påpekar att det är viktigt att hålla isär material med hög fukthalt från material med låg fukthalt av brandtekniska skäl. Den främsta fördel med egenägd terminal, som nämns av alla respondentgrupper, är de konkurrensfördelar som en egen terminal kan medföra. Med öppna terminaler, d.v.s. en terminal som välkomnar alla kunder och normalt drivs av en fristående aktör, är fördelarna ökad kostnadseffektivitet genom exempelvis samordningsvinster, returer och samlastning samt minskad riskexponering för varuägaren då företaget snabbt kan avsluta verksamheten vid ändrade förhållanden.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Djupström, Line, et al.
(author)
-
Nyttan av naturhänsyn för marksvampar : resultat fem år efter avverkning
- 2022
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Vardagshänsyn är ett viktigt verktyg inom skogsbruket som kan hjälpa många arter att överleva hyggesfasen. Det gäller inte minst den artrika gruppen mykorrhizasvampar med omkring 2000 arter i Sverige, som för sin energiförsörjning är beroende av att leva i symbios med levande träd. Trakthygge resulterar oundvikligen i att merparten av mykorrhizasvamparna dör ut lokalt och behöver återetableras när ny skog växer upp. Knappt 200 av Sveriges mykorrhizasvampar är rödlistade på grund av att de huvudsakligen förekommer i äldre skog eller är ovanliga på grund av speciella miljökrav. Många mykorrhizabildande svamparter, inklusive de rödlistade, har svårt att återetablera sig och missgynnas av trakthyggesbruk. Samtidigt är mykorrhizasvamparnas mycel långlivade och kan leva vidare under många decennier och förmodligen betydligt längre, om det kontinuerligt finns träd på platsen. Enstaka, eller grupper av, hänsynsträd är ett sätt att möjliggöra för rödlistade- och andra mykorrhizasvampar att överleva hyggesfasen och finnas med i det uppväxande beståndet. Senare tids forskning pekar också på att hyggesfasens markeutrofiering selekterar för andra mykorrhizasvampar än de som normalt dominerar i äldre skog. Till exempel verkar vissa skinnsvampar, med sämre förmåga att mobilisera näring från markens organiska material, gynnas på bekostnad av främst spindelskivlingar, som är särskilt effektiva på att frigöra organiskt bundna näringsämnen under fattiga förhållanden.Syftet med studien var att undersöka betydelsen av att lämna olika många hänsynsträd vid avverkning i äldre tallskog för överlevnaden av mykorrhizasvampar, med eller utan kompletterande naturvårdsbränning. Det är en naturvårdsfråga av stor praktisk betydelse, och det är viktigt att kvantifiera vilken effekt olika nivåer och utförande av naturhänsyn kan ha för mängden och artsammansättningen av mykorrhizasvampar på kort och lång sikt, särskilt för naturvårdsintressanta arter.Studien utfördes på Effaråsen, ett storskaligt långtidsexperiment som finns tre mil väster om Mora. Här finns hela skogsbestånd som bränts och/eller avverkats, där den totala nivån av naturhänsyn varierar i en gradient av skötselmetoder som sträcker sig från en allmänt praktiserad nivå till en hög nivå av naturhänsyn. Designen för hänsynen omfattar både lämnade levande träd och skapad död ved, men endast de levande träden, det vill säga intakta träd och katade träd, är av intresse för denna studie.I undersökningen har vi samlat in markprover från varje provyta längs transekter. Den första provtagningen ägde rum 2012 innan avverkning med olika nivåer av naturhänsyn och naturvårdsbränningar genomfördes. Fem år senare, 2017, gjordes en uppföljande undersökning. Markprovernas innehåll av specifika DNA-markörer sekvenserades, identifierades och analyserades med fokus på mykorrhizasvampar. Vi undersökte artsammansättningen, andelen mykorrhizasvamp i det totala svampsamhället samt artantalet i förhållande till avståndet till närmaste träd. Vi lät också utföra en kompletterande studie av fruktkroppsförekomster under hösten 2021, för att bättre kunna undersöka tesen att mycel av rödlistade mykorrhizasvampar och signalarter kan överleva i närheten av hänsynsträd precis som vanligare mykorrhizasvamparter.I markprovsundersökningen identifierades 141 olika arter av mykorrhizasvampar varav fyra rödlistade. Resultaten visar ett starkt samband mellan förekomst av mykorrhiza och närhet till träd. Parallellt med att genomsnittsavståndet till träden på ytorna ökade från i genomsnitt tre meter på kontrollytor utan avverkning till 14 meter vid tre procent naturhänsyn minskade successivt andelen mykorrhizasvamp i förhållande till det totala svampsamhället i marken från 11 procent till 2–4 procent och artantalet av mykorrhizasvampar halverades. Samtidigt förändrades artsammansättningen; förekomster av spindelskivlingar och sandsopp minskade successivt med avtagande hänsyn, medan en speciell skinnsvampsart (Piloderma sphaerosporum, saknar svenskt namn), som sedan tidigare är känd för att dominera svampsamhällen i ungskogar som genomgått en hyggesfas, var mindre påverkad.Överlevnad och förekomst av mykorrhizasvampar efter avverkning är direkt kopplad till mängden rötter i marken och den rumsliga fördelningen av levande rotsystem. Fler kvarlämnade hänsynsträd ledde till högre överlevnad. Naturvårdsbränning i kombination med avverkning gav den största förändringen, det vill säga hade störst påverkan på mykorrhizasvamparnas förekomst, artrikedom och artsammansättning. Den främsta anledningen var hög dödlighet hos kvarlämnade träd på grund av den relativt intensiva bränningen. Inventeringen av fruktkroppar kunde påvisa förekomster av ytterligare fem rödlistade svampar och en signalart vid hänsynsträd och längs kanterna till angränsande trädbärande bestånd eller lämnad kantzon mot vatten.Mykorrhizasamhället med den största naturhänsynen (NS-behandlingen), som motsvarade 50 procent lämnade levande hänsynsträd (inklusive katade träd), skilje sig inte tydligt åt från det på kontrollytor utan avverkning. Här var förekomsten av de dominerande mykorrhizasvamparna mer eller mindre intakt. Det är dessa dominerande arter som svarar för merparten av mykorrhizasvamparnas funktionalitet och driver processer i marken. Vid lägre täthet av kvarlämnade hänsynträd minskar de flesta arternas förekomst successivt med tydligast negativ inverkan på sandsopp och spindelskivlingar, som tros spela en viktig roll för trädens näringsupptag från organiska förråd i måren. En mindre tydlig effekt sågs på skinnsvampar, som tros ha lägre förmåga att mobilisera organiskt bunden näring.Det är oklart vilken betydelse denna förskjutning i dominerande arter kan ha över tid för mykorrhizasvamparnas funktion. Det är också oklart i vilken omfattning återetablering av olika arter sker i brukad skog och om artsammansättningen hinner närma sig den som kännetecknar äldre skogar under en omloppstid. Tidigare undersökningar har visat att tydliga förändringar i svampdiversitet kvarstår minst 50 år efter avverkning av tallskog. Högre nivåer av hänsynsträd är ett sätt att minska effekterna av avverkning på diversiteten av mykorrhizasvampar och troligen också snabba på återgången till ett artrikare samhälle med bevarad funktionalitet.Förmodligen kan de allra flesta rödlistade arter och signalarter av mykorrhizasvampar överleva en avverkning med hjälp av hänsynsträd. Utmaningen är att placera hänsynsträden där naturvårdsintressanta svampar växer. Deras förekomster är oftast inte kända när en skog avverkas och om dom finns i beståndet är deras utbredning väldigt lokal, som regel bara med någon eller några få kvadratmeter stora mycel.Vi bedömer att nyttan blir större för både naturvårdsintressanta och funktionellt mer betydelsefulla arter om hänsynsträd sprids över hygget snarare än att de aggregeras på något sätt eller ställs i grupper. På så sätt bör sannolikheten att hänsynsträdens rotsystem överlappar med mycel från ovanligare arter öka samtidigt som funktionellt viktiga arter, som spindelskivlingar, effektivare kan fortleva och spridas i det uppväxande beståndet.Fler hänsynsträd resulterar otvetydigt i att en större del av det gamla beståndets mykorrhizasvampar kommer att överleva en avverkning och fortleva in i det uppväxande beståndet. Undersökningens fortsättning syftar till att kvantifiera effekterna av olika nivåer av hänsyn som underlag för att bättre kunna göra välgrundade avvägningar mellan produktionsintressen och olika naturvårdsintressen.
|
|
| 6. |
- Eriksson, Anders
(author)
-
Systemkostnader, logistik och kvalitetsaspekter för sju försörjningskedjor för stubbränslen : System costs, logistics and quality aspects relating to seven supply chains for stump fuel
- 2015
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- The system chains used in association with stump harvest have so far been largely based on experiences from logging residues and roundwood. No analyses have been carried out of whether these systems are actually appropriate. In this study, we compiled data taken from a number of different studies and created a total of seven possible system chains for grinding and transport of stump fuel. We used a simulation tool that considers the random effects that arise in a system chain during the course of one year. The systems tested involved grinding with three different alternatives, and each grinding alternative had two transport alternatives. In the seventh (reference) system, loose stump parts were transported to the recipient where comminution took place. The results show that the reference system quickly loses fi nancial viability as transport distance increases, and should therefore not be used when the distance to the recipient is longer than approximately 50 km. The most cost-effective system involved grinding the stumps at the landing and storing the ground material in piles without sieving. This material is later collected in chip trucks equipped with a knuckle boom loader. This system requires a good availability of chip trucks, particularly if transport distances are long. Grinding and seiving at the landing increases the energy content by reducing the proportion of contaminants in the chips, but the system requires more machines at the landing. For these systems too, chipping on the ground for later collection with chip trucks equipped with a knuckle boom loader is generally more cost-effective than chipping directly into container trucks.
|
|
| 7. |
- Fredriksson, Emelie, et al.
(author)
-
Produktionsnedsättning i törskateangripen gallringsskog : En ekonomisk analys i Heureka
- 2023
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- I syfte att belysa de ekonomiska konsekvenser som en enskild skogsägare kan drabbas av vid omfattande törskateangrepp startade Skogforsk 2022 en riktad studie i sju gallringsbestånd i Norr- och Västerbotten. Genom att utnyttja delar av redan etablerade försökslokaler i det pågående projektet ”Demoförsök Törskate” kunde lämpliga gallringsbestånd snabbt lokaliseras och inkluderas i studien. Under hösten 2022 inventerades törskateangrepp på samtliga huvud- och bistammar i försökslokalerna. För att få en heltäckande bild av skadeläget inkluderades även liggande och stående törskatedödade stammar i inventeringen. Dessa inventeringsdata användes sedan för att modellera de ekonomiska konsekvenserna av törskateangrepp fram till slutavverkning i simuleringsverktyget Heureka. I simuleringarna testades olika scenarier för avgång och hantering av törskateinfekterade tallar samt för olika klassningar av de infekterade stammarnas ekonomiska värde. Projektet finansierades av Skogsstyrelsen.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Häggström, Carola
(author)
-
Utvärdering av VR-glasögon i skogsmaskinsimulatorer : en del av projektet ”Skogen i VR”
- 2022
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Oryx simulations AB har utvecklat möjligheten att använda VR-glasögon med sina skogsmaskinsimulatorer. Den här studien är en utvärdering av hur olika användare upplever användningen av VR-glasögon jämfört med att använda traditionella dator- eller TV-skärmar. Tre olika användargrupper identifierades och intervjuades: primäranvändare är förare som använder simulatorn som till exempel studenter, sekundäranvändare som lärare och forskare samt sidoanvändare som observatörer vid demotillfällen.I den här studien intervjuades studenter på skogsbruksskolor, deras lärare, en forskare och demo-organisatörer.Nästan alla primär-och sekundäranvändare var eniga om att det fungerar bättre att använda maskinen med VR-glasögon än med traditionella skärmar. Djupseendet innebär bättre hantering av kranen, bättre hantering av terrängen och en mer verklighetstrogen känsla, vilket leder till ett bättre utförande av uppgiften.Ett annat intryck från intervjuerna med lärarna och studenter är att åksjuka är ett allvarligare problem med VR-glasögon än med skärmar och hindrar en del användare från att använda dem mer. En strategi som nämns är att inledningsvis använda VRglasögonen korta perioder, men alla användare är inte motiverade att gå igenom obehaget som processen innebär. En fördel med VR-glasögonen är att eleverna verkar vara mer fokuserade på uppgiften I simulatorn och mindre distraherade av annat som pågår i rummet.Lärare tyckte att de behöver förklara uppgifterna mer noggrant när de instruerar elever med VR-glasögon. Eftersom Komatsu-simulatorer samtidigt använder en konventionell skärm kan lärarna be eleverna att ta av glasögonen för att diskutera uppgiften, peka och förklara för studenten.Forskaren förutspådde att VR-glasögonen kommer att vara förstahandsvalet i framtida simulatorstudier, men på grund av risken för åksjuka, kommer studierna om möjligt utformas så att de även går att genomföra med konventionella skärmar. Forskarens erfarenhet är att ojämn terräng ökar risken för åksjuka och kommer därför att planera för att begränsa sådant i framtiden.Användning av VR-glasögonen vid demotillfällen rapporterades väcka nyfikenhet och en vilja att uppleva hur det är från förarperspektivet. De flesta besökarna på demotillfällena hade inte prövat VR-glasögon förut. Demo-organisatörerna rekommenderade också att ha en konventionell skärm för att ge observatörer en översikt av simuleringen.35 procent av simulatoranvändarna skulle rekommendera användning av VR-glasögon till Komatsus simulator och sågs som ambassadörer för teknologin, 30 procent var passiva och 35 procent var kritiker som inte skulle rekommendera teknologin till andra användare.
|
|
| 10. |
- Johansson, Tord, et al.
(author)
-
Orienterande studie om ett svenskt forskningsprogram för poppel
- 2011
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Hybridasp och poppel är snabbväxande trädslag som har möjlighet att bidra till att öka tillgången på förnyelsebara råvaror för energiändamål. Den potentiella klimatnyttan omfattar även möjligheterna att substituera fossila bränslen, att binda kol i mark och gröda, samt att lagra kol i träprodukter. Trädslagen har kort omloppstid jämfört med konventionella skogsträd, vilket gör odlingarna mindre känsliga för negativa effekter av hastiga klimatförändringar. Bestånd av poppel och hybridasp utgör, vid sidan av konventionella jordbruksgrödor och skogsträd, också en möjlighet för jordbruk och skogsbruk att sprida risker vid odling. Avsikten med den här rapporten har varit att utreda möjligheter till storskalig odling av hybridasp och poppel i Sverige. Den lyfter fram de delar av odlingskedjan där vi ser utvecklingsmöjligheter och där det finns problem som behöver lösas. Vi kan konstatera att de insatser som behövs består av en blandning av forskning, utveckling, information och praktiska lösningar. De viktigaste FoU-insatserna listas. För att FoU-insatserna ska bli effektiva behövs en viss struktur och samordning av insatserna. Intresset för snabbväxande lövträd har ökat, både hos odlare och hos FoU-organisationer. Detta har resulterat i att forsknings- och utvecklingsarbetet ökat inom området. För att effektivisera FoU-insatserna bör vi sträva efter att samordna forskningen inom olika områden för att få maximal utdelning på insatta medel. Ett övergripande forskningsprogram för Populus skulle skapa en sammanhållande kraft och på ett naturligt sätt bli en gemensam träffpunkt för verksamheten. Ett avgörande hinder för att utveckla storskalig odling av Populus är brist på rådgivning och att den kunskap som finns inte är lätt tillgänglig. Det bör således avsättas medel för att utveckla kommunikationen mellan forskare, beslutsfattare, konsulter och inte minst markägare. Viktiga instrument i denna satsning är demonstrationsförsök och engagemang från lokala nätverk. Vi har i utredningen funnit att bl.a. nedanstående FoU-insatser är viktiga för att framgångsrikt utveckla odling av hybridasp och poppel i Sverige: • Kortsiktig förädling genom selektion och testning av kloner i befintliga svenska och nordeuropeiska försök med syfte att snabbt öka utbudet av kommersiella kloner med genetiska egenskaper som gynnar god avkastning i södra Sverige, samt skapa ett material med hög avkastningspotential i Svealand och Norrland; • Långsiktig förädling genom uppbyggnad av förädlingspopulationer med bred genetisk bas för olika poppelarter, vilka utgör stommen för framtida förädlingsinsatser; • Utveckling av kostnadseffektiva föryngringar av Populus-odlingar. Detta innefattar att odla fram bra och billiga plantor, att optimera markprepareringen på olika ståndorter, och att utreda behovet av samt utveckla billigare hägn; • Utveckling av skötselsystem som styr mot olika slutprodukter såsom flis, energived, massaved och timmer. Det är väsentligt att ta reda på systemens optimala rotationsperioder, produktionsnivåer av olika trädfraktioner (stam, grenar, stubbe), samt lönsamhet vid olika räntesatser; • Studier av de vegetativt föryngrade bestånden i nästa generation, exempelvis produktionsnivåer, skötselmodeller, effekt av avverkningstidpunkt av föregående generation samt stabilitet; • Teknisk utveckling för röjning, gallring och skörd av täta och av skottföryngrade bestånd, där även teknik för stubbskörd samt transport av olika sortiment ingår; • Anpassning av virkesegenskaper för olika ändamål. Arbetet sker såväl inom förädling som skötsel med åtgärder som gallring, stamkvistning etc.; • Utredning av tillgänglig odlingsareal för Populus på jordbruks respektive skogsmark. Olika krav från olika intresseområden gör att bilden för närvarande är oklar; • Uppföljning av odlingssystemens potentiella klimatnytta såsom energibalanser, möjlighet till kollagring och substitution av fossila bränslen, samt potentiella miljörisker såsom negativa effekter av storskalig odling på biologisk mångfald och grundvatten; • Utveckling av beslutsstrukturer hos myndigheter för att i planeringsprocessen implementera befintlig kunskap om hur odlingar av poppel och hybridasp bör utformas och skötas för att maximera de miljövärden som betonas i arbetet med miljökvalitetsmålen; • Undersökningar av allmänhetens uppfattning och sociala aspekter av snabbväxande poppel- och hybridaspodlingar, som bör föregå en storskalig plantering. I eventuellt kommande forskningsinsatser om släktet Populus bör de universitet, högskolor och institut ingå som har relevant kompetens för de olika frågeställningarna. Vi ser också gärna ett deltagande av olika organisationer inom jord och skogsbruk och även att olika myndigheter bidrar med sin kompetens inom området. Avslutningsvis föreslås ett inledande "forskningspaket" med syfte att snabbt kunna öka arealen för Populus-odlingar så att dessa på ett betydelsefullt sätt kan börja bidra till landets energiförsörjning och ökad virkestillgång. Paketet innehåller klontester, plant- och föryngringsforskning, utveckling av skötselmodeller, miljöeffekter av storskalig odling och en ständigt pågående kommunikationsinsats till markägare, myndigheter och allmänhet. I ett initialt skede anser vi också att en satsning på Populus bör innefatta både hybridasp och poppel
|
|
