| 1. |
- Ahrne, Göran, et al.
(författare)
-
Flawed Globalization : Why Traditional Political Organizations Have Problems Forming Transnational Meta- Organizations
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Departing from an organizational perspective and using the cases of Socialist International and four European trade unions, this paper illustrates why political parties and trade unions have difficulty acting globally. The analysis shows that international or transnational organizations for national parties or trade unions are established as meta-organizations, and herein lies the key to explaining their problems in becoming global actors. The national embeddedness of their members results in broad agendas and quests for national solutions, which divides and weakens leadership. Comparing these meta-organizations to a more successful global political organization, Amnesty International, reveals that its organization is quite the opposite: a centralized leadership, a narrow agenda, not working for the immediate interests of its members or finding solutions to the issues it raises. The paper concludes that if this form of organization is necessary in global politics then there is little room for political parties and unions on a global arena.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Alexius, Susanna, et al.
(författare)
-
Att organisera lite eller mycket, för en kväll eller för alltid? En organisationsteoretisk belysning av integrationsinitiativ
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här studien syftar till en fördjupad förståelse för integration av nyanlända genom en sociologisk och organisationsteoretisk analys av utvalda integrationsinitiativ i Flens kommun. Två dimensioner graden av organisation (teori om partiell organisation) och typen av temporalitet (kronologisk respektive kvalitativ tidsuppfattning), har varit huvudspår i analysen av tre initiativ: Språkvän, Flen Världsorkester och Fester. De empiriska redogörelser som presenteras för att illustrera våra teoretiska resonemang vilar på insikter från intervjuer, dokumentstudier samt informella samtal i samband med studiebesök och deltagande observationer i Flen under hösten 2017- hösten 2018. Alla sätt att organisera har sina fördelar och nackdelar. Att sträva efter långsiktig och höggradig organisation har sina fördelar – men också sina nackdelar. Vår främsta slutsats är att det idag verkar finnas för lite insikt och diskussion om detta och om möjligheten att medvetet och strategiskt uppmuntra till en ”portfölj” av initiativ med varierande grader av organisation och temporalitet. Rapporten berör också förutsättningar för integrationsstrateger, integrationssamordnare och andra liknande formella positioner i offentlig sektor. Särskilt intresse riktas mot dessa gräsrotsbyråkraters förutsättningar att vara de ”möjliggörande byråkrater” som civilsamhällets ”eldsjälar” lovordar.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Alexius, Susanna, et al.
(författare)
-
Profit-Making for Mutual Benefit : The Case of Folksam 1945–2015
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The contribution of this paper centers on organizational conditions and mechanisms for long-term justification and survival of constitutional hybrids—organizations that not only integrate various institutional logics, but also integrate structural elements, ideal-typical of different types of organizations and societal spheres. Responding to calls for studies that relate macro-, meso-and micro-level analyses, we draw on Boltanski and Thévenot’s theory of justification and a 70-year mixed-method case study of the mutually owned Swedish insurance firm, Folksam. We describe how this mutually owned enterprise went from justifying its profitmaking during the social-democratic regime to justifying its principle of mutual benefit in the decades following amarket turn in the 1980s. Our multi-level, longitudinal analysis suggests that constitutional hybrids like Folksam may survive and avoid isomorphism by making flexible use of their two-sided “Janus face”of civic and market logics of justification.
|
|
| 7. |
- Andersson, Catrin, et al.
(författare)
-
Att förändra genom organisation och idéer : Parallella processer i planeringen av Nya Karolinska Solnas verksamhet åren 2012-2017
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I den här rapporten analyseras förändringsarbetet i Nya Karolinska Solna (NKS) under åren 2012 till 2017. Syftet med studien är att skapa förståelse för och förklara vad som formade beslutsprocessen om det nya sjukhusets verksamhet efter att ansvaret för projektet flyttades från en särskild förvaltning till Karolinska Universitetssjukhuset (Karolinska). Omorganiseringen av ansvaret till Karolinska innebar att delar av projektgenomförandet flyttades från NKS-förvaltningen, som var nära knuten till politiken, till sjukhusets ledning och styrelse. Två olika förändringsprocesser är i fokus. Den första handlar om vad som skulle flytta in i det nya huset (verksamhetsinnehållet) och var ett arbete som hade lämnat den visionära fasen och nu på allvar mötte faktiska behov och förutsättningar på sjukhuset och i vårdsystemet i regionen. Den andra förändringsprocessen handlar om hur arbetet på det nya sjukhuset skulle organiseras i termer av hur det skulle utföras, styras och utvärderas (verksamhetsmodellen). Rapporten baseras på dokumentanalys samt intervjuer med centrala personer i NKS-projektet.Studien fokuserar på den betydelse organisation och idéer har för politikers och tjänstepersoners försök att planera och styra de två förändringsprocesserna. Olika typer av organisatoriska arrangemang i kombination med starka idéer utgör mekanismer som strukturerar och sorterar beslutsprocesserna i megaprojektet NKS. Olika arrangemang har haft betydelse för förändringsprocessen – som den politiska styrningen av Karolinska samt de parallella processer som uppstod både på sjukhuset och i dess relation till Stockholms läns landstings arbete med framtidens hälso- och sjukvård i länet (Framtidsplanen). Två idéer som har varit särskilt betydelsefulla för NKS-projektet är idén om den högspecialiserade vården, som har format beslutsprocessen om verksamhetsinnehållet, och idén om den värdebaserade vården, som kom att bli en central del av verksamhetsmodellen.I linje med tidigare studier visar vi att starka idéer lätt kan bli bräckliga – de är starkt beroende av inte bara ett aktörskap och att kunna presenteras som lösningar på problem, utan också av tid och rum (att vara del av ett sammanhang). Idéer kan därför utgöra stark drivkraft till att initiera, och därigenom att sätta riktning och ramar för ett förändringsarbete, men kan – om de inte aktivt översätts och anpassas till den lokala praktiken – senare i förändringsarbetet bli problematiska. Vår analys visar att de organisatoriska arrangemangen i kombination med starka idéer både har möjliggjort och samtidigt begränsat förändringsarbetet med NKS. Genom att de organisatoriska arrangemangen både inkluderar och exkluderar aktörer och idéer kan de på så sätt osynliggöra – genom att skapa avstånd i tid och rum – meningsskiljaktigheter, motstridiga analyser och till med och direkta konflikter. Dessa arrangemang är därför centrala styrverktyg i förändringsprojekt som NKS och måste hanteras med stor varsamhet av politiker och andra beslutsfattare. De kan skydda och stärka, men också åsidosätta, demokratiska värden om öppenhet, transparens och delaktighet i politiska besluts- och förändringsprocesser.
|
|
| 8. |
- Andersson, Catrin, et al.
(författare)
-
Att styra genom organisation : Exkludering, inkludering och villkorat deltagande i Nya Karolinska Solna
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I den här rapporten analyserar vi hur ansvariga för Nya Karolinska Solna (NKS) behövde balansera mellan behoven av att å ena sidan driva förändringsprocessen framåt (effektivitet) och å andra sidan förankra projektet hos berörda aktörer för att värna demokratiska värden och sätta in NKS i ett större regionalt sammanhang (legitimitet). Genom att inrätta en särskild organisation – NKS-förvaltningen – för projektet åren 2008-2012 betonade projektansvariga effektiviteten i processen. För att kunna realisera visionen om det nya sjukhuset ansågs vissa aktörer, som uppfattades som motsträviga och förändringsobenägna, behöva hållas på avstånd. Vår analys visar att detta över tid ledde till en växande legitimitetsproblematik: centrala aktörer ansåg sig utestängda från arbetet och uppfattade att de saknade insyn och möjligheter att påverka, trots att de ansåg sig sitta inne med behövliga kunskaper och perspektiv. Därigenom växte också ett allt större missnöje med den särorganisatoriska lösningen. I slutändan, vid årsskiftet 2011/2012, lades NKS-förvaltningen ned och ansvaret för projektets olika delar omorganiserades till andra aktörer. Rapporten har fokus på åren 2008-2012 och baseras på dokumentanalys samt intervjuer med nyckelpersoner.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
