| 1. |
- Florin, Ann-Britt, et al.
(författare)
-
Uppföljning av fredningsområdet vid Gotska Sandön 2006-2010
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I mars 2006 infördes ett 360 km2 stort fiskefritt område kring Gotska Sandön, i syfte att utvärdera effekterna av fiskeförbud på fiskbestånd. Ett uppföljningsprogram utarbetades för att studera bestånden i försöksområdet och två referensområden, ett öster om Gotland, där fisketrycket är högt, och ett vid det delvis fredade Hoburgs bank. Gotska Sandön hade ett lägre fisketryck än referensområdena redan innan det fiskefria området infördes, vilket möjliggjorde en utvärdering av effekterna på fiskbestånd med ett kortvarigt uppföljningsprogram. Uppföljningsprogrammet inkluderade nätprovfisken, märkning av plattfisk samt modellering av larvspridning. En översikt av resultaten visas i sammanfattningstabellen (sidan 8–9). Sammantaget visar resultaten en tydlig positiveffekt av det fiskefria området på piggvar(Scoph–thalmus maximus), med högre tätheter vid Gotska Sandön jämfört med Gotland och även högre tätheter efter fredningen jämfört med före. Detta i kombination med en högre reproduktiv potential och en potentiell larvexport från Gotska Sandön till Gotland, visar att fredningsområdet kan vara viktigt för att långsiktigt upprätthålla ett livskraftigt piggvarsbestånd vid Gotland. För skrubbskädda (Platichthys flesus)är effekten av fredningsområdet inte lika tydlig, men även här är tätheten högre vid Gotska Sandön än i referensområdena och det finns potential för larvexport från Gotska Sandön till Gotland. För torsk (Gadus morhua) ses ingen effekt av reservatet, vilket var ett förväntat resultat. Torsken har inte, till skillnad från plattfisken, lokala bestånd runt Gotland utan utgör en periferdel av det stora ostliga beståndet av torsk i Östersjön och styrs därför mer av vad som händer i resten av beståndet än vad som händer vid Gotska Sandön. Förutom att fungera som ett viktigtreproduktionsområde för plattfisk utgör fredningsområdet, som ligger i ett marintnaturreservat, även ett viktigt referensområde för forskning, eftersom det är ett av få områden i Östersjön som inte är starktpåverkat av mänsklig aktivitet. För att säkerställa dessa viktiga funktioner bör området därför fortsättningsvis vara stängt för fiske.
|
|
| 2. |
- Ljunggren, Lars, et al.
(författare)
-
Rekryteringsproblem hos Östersjöns kustfiskbestånd
- 2005
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Acidification of lakes exposed to acid deposition is generally accompanied by a severe decrease in production (oligotrophication). In this study, we examined sediment from Lakes Gårdsjön and Härsvatten, Sweden, to determine whether sediment phosphorus (P) retention increased during the years corresponding to lake acidification. Sediment from both lakes had increases in aluminum (Al) in the upper 10 cm, and dating of Lake Gårdsjön sediment revealed that the Al increase occurred from 1950 to 2001 in this lake. The increase in Al input caused an increase inAl-bound P (Al–P) formation and overall sediment total phosphorus retention during the same period. Lake Gårdsjön received an additional 12.9 g·m–2 of Al, above preacidification background levels, that bound 1.1 g·m–2 of P and removed it from the in-lake P cycle from 1950 to 2001. A substantial portion (up to 76%) of the total external P load eventually was converted to Al–P and buried in the sediment over this period. The increase in sediment P burial due to increased formation of Al–P in systems similar to Lake Gårdsjön may have detrimental effects on nutrient cycling, and as a result, on productivity within the lake, leading to acido-oligotrophication.
|
|
| 3. |
- Beier, Ulrika, et al.
(författare)
-
Bedömningsgrunder för fiskfaunans status i rinnande vatten : utveckling och tillämpning av VIX
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ett nytt index för bedömning av ekologisk status med hjälp av fisk i rinnande vatten har utvecklats. VIX (VattendragsIndeX) kräver standardiserat elfiske. Omgivningsvariabler som också behövs är avrinningsområdesstorlek, andel sjö i avrinningsområdet, minsta avstånd till närmaste sjö uppströms eller nedströms, höjd över havet, lutning, medeltemperatur för helår respektive juli, vattendragets bredd och provtagen area. Dessutom används bedömning av ursprunglig populationstyp av öring (strömlevande, sjövandrande eller havsvandrande) för att kunna anpassa indexet utefter detta.Potentiella indikatorer som testades var de som ingick de gamla bedömningsgrunderna (FIX), europeiskt fiskindex (EFI) och dessutom sex indikatorer som testats vid utveckling av en bedömningsmodell för laxfisk i kustvattendrag (HÖL). De sex indikatorer som till slut kvarstod i indexet för bedömning av generell påverkan var sammanlagd täthet av öring och lax, andel toleranta individer, andel lithofila individer, andel toleranta arter, andel intoleranta arter och andel laxfiskarter som reproducerar sig. Separata sidoindex kunde också räknas ut för att tydligare påvisa olika typer av påverkan, det vill säga surhet, övergödning, morfologisk och hydrologisk påverkan. Där ingick bland andra en sjunde indikator, Simpsons diversitet, för hydrologisk påverkan.Fokus var inställt på att kunna finna en så tydlig separation som möjligt av påverkade lokaler (klass 3, 4, 5; måttlig, otillfredsställande respektive dålig) och opåverkade lokaler (klass 1 och 2; hög respektive god). Det färdiga indexet VIX kunde klassa 66 % av lokalerna korrekt till påverkad/opåverkad i det dataset som användes i indexutvecklingen. Då indexet tillämpades på ett oberoende dataset var andelen korrekt klassade lokaler 73 %.Indexet kan påvisa generell påverkan, surhet, övergödning och med sidoindex även morfologisk och hydrologisk påverkan. Däremot saknas i indexet fortfarande ett tydligt påvisande av påverkan på konnektivitet för fisk i vattendrag.
|
|
| 4. |
- Forsgren Johansson, Gunilla, et al.
(författare)
-
Samordnad kustfiskövervakning i Östersjön – övervakningsstrategi
- 2005
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kustfiskprojektet är ett specialprojekt inom den nationella miljöövervakningen och har finansierats av Naturvårdsverket, Fiskeriverket samt länsstyrelserna. Deltagare i projektet sedan starten 2002 har varit länsstyrelserna i Norrbottens, Västerbottens, Västernorrlands, Gävleborgs, Uppsala, Stockholms och Södermanlands län, Fiskeriverkets Kustlaboratorium i Öregrund, Fiskeriverkets Utredningskontor i Luleå och Härnösand samt Umeå Marina Forskningscentrum. Föreliggande rapport tillsammans med undersökningstyp i Naturvårdsverkets Handbok för Miljöövervakning och områdesvisa resultatblad tillgängliga på Fiskeriverkets hemsida utgör slutredovisning av projektet.SMHI:s indelning i kustvattentyper (Håkansson och Hansson 2003) har legat till grund för ett förslag till dimensionering av ett samordnat övervakningsprogram av kustfisk. För att möjliggöra uppföljning av förändringar på havsbassängnivå har projektet dimensionerat ett övervakningsprogram med minst ett referensområde per kustvattentyp av inre- och mellantyp, alternativt minst två områden per havsbassäng, vilket ger elva referensområden i Östersjön. I den föreslagna dimensioneringen har inte ett eventuellt behov av regional förtätning av provfiskeområden i Egentliga Östersjöns kustvatten (söder om Södermanlands läns kustvatten) beaktats. Referensområdena är utvalda enligt de kriterier som tagits fram inom projektet. Så långt möjligt har urvalet av nya områden gjorts så att både inneslutna kustmiljöer och mer exponerade kuststräckor är representerade.Den reviderade provtagningsstrategi och metodik, Djupstratifierat provfiske med Nordiska kustöversiktsnät, som har testats inom kustfiskprojektet har visats bättre kunna skatta kustfiskbestånden i ett provfiskeområde samt bättre kunna följa förändringar i biologisk mångfald och rekryteringsframgång än tidigare provtagningsmetodik. Provfiskemetodiken är inriktad mot varmvattenarter så som abborre, gers, gös, gädda och de flesta karpfiskar som mört, braxen etc. Abborre fungerar som modellart, vilket innebär att programmet är fördjupat för den arten med beskrivning av köns- och åldersfördelning. Projektet rekommenderar att den färdigställda undersökningstypen tillämpas vid provfiske i kustvatten där syftet är att följa förändringar i fisksamhället.Projektet lämnar förslag till indikatorer för uppföljning av förändringar i kustfisksamhället. Indikatorer har valts inom olika indikatorgrupper; Fisksamhällets diversitet, fisksamhällets kvantitet och struktur, fisksamhällets funktion samt individdata för abborre.Förekomst av rekryteringsområden i provfiskeområdets närhet är ett av de kriterier som ligger till grund för val av referensområden för kustfiskövervakning. Inom projektet har potentiellt intressanta områden för fiskrekrytering i kustmiljö identifierats för samtliga provfiskeområden i det samordnade programmet. Projektet förordar att vattentemperatur ska följas i en representativ grund miljö i området samt att fysisk påverkan bör kartläggas och följas upp regelbundet i provfiskeområdets närhet.Projektet föreslår en organisation och ansvarsfördelning som ska säkerställa driften av det samordnade programmet på lång sikt. Kustlaboratoriet i Öregrund ansvarar för samordningen av det nationella/regionala programmet för kustfiskövervakning i Östersjön. Det regionala och nationella nätverk som har byggts upp under projektets gång skapar förutsättningar för bättre samordning av den regionala och nationella marina miljöövervakningen. De Marina Forskningscentra bör vara naturliga intressenter i den kustsamverkan som utvecklas i Östersjön.Det är kustfiskprojektets förhoppning att erfarenheter och strategier som tagits fram inom projektet ska kunna användas som modell för nationell/regional samverkan avseende övervakning av kustfisk i andra kustområden i Östersjön och för annan typ av övervakning i marina ekosystem än kustfisk. Samordning av resurser, metoder och strategier mellan nationell och regional tidsserieövervakning är en förutsättning för att på lång sikt kunna upprätthålla en hög kvalitet på kustfiskövervakning i Östersjön.
|
|
| 5. |
- Holmgren, Kerstin, et al.
(författare)
-
Bedömningsgrunder för fiskfaunans status i sjöar : Utveckling och tillämpning av EQR8
- 2003
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta arbete är en vidareutveckling av de bedömningsgrunder för miljökvalitet, som togs fram 1999 på uppdrag av Naturvårdsverket. Det är föranlett av att EU år 2000 tog beslut om införande av ett ramdirektiv för vatten. Målet är att uppnå en god ekologisk status senast 2015, och måluppfyllelsen ska bland annat bedömas utifrån fisksamhällets struktur. Den ekologiska kvalitetskvot som föreslås nu (EQR8, baserad på åtta fiskindikatorer) har många likheter med det tidigare svenska fiskindexet (FIX). Bedömningen är baserad på ett antal fiskindikatorer som kan beräknas via fångster i standardiserade provfisken med Nordiska översiktsnät. Grundläggande indikatorer, som antal inhemska fiskarter, relativt antal individer och biomassa, är gemensamma i EQR8 och FIX. Båda metoder tar hänsyn till naturlig variation i indikatorvärdena beroende på sjöns geografiska läge, area och djup. Värdena från ett provfiske jämförs med ett beräknat, objektspecifikt referensvärde.Den viktigaste skillnaden ligger i urvalet av sjöar för uppskattning av indikatorernas referensvärden. Tidigare användes alla tillgängliga provfiskedata för att uppskatta typiska indikatorvärden. Nu användes bara det senaste provfisket i varje sjö, och urvalet begränsades till sjöar med låg påverkan av surhet (pH > 6), närsalter (totalfosforhalter < 20 μg/l) och markanvändning (jordbruk och öppen mark < 25 % och tätort och bebyggelse < 1 % av avrinningsområdets area). Även kalkade sjöar uteslöts ur referensmaterialet, som avsågs representera sjöar med hög och god status enligt ramdirektivets definitioner. Många av sjöarna har provfiskats inom regionala program, där data för påverkansklassning saknas. Länsstyrelserna bidrog till att öka dataunderlaget, och totalt klassades 508 av 1 157 sjöar som referenser eller påverkade. Referensmaterialet bestod av 116 okalkade sjöar. Resten fördelade sig mellan 168 påverkade sjöar och 224 kalkade sjöar med i övrigt uppfyllda referenskriterier.Uppdelningen av data i referenser och påverkade sjöar gav möjlighet att testa 16 fiskindikatorers respons på de utvalda typerna av påverkan. Även de kalkade sjöarna utmärkte sig genom att flera fiskindikatorer avvek i samma riktning som i sura sjöar. Resultatet användes som kriterium för att välja indikatorer till ett sammanvägt index. Skillnader mellan referenser och påverkade sjöar i både gamla och nya index undersöktes. Både FIX och EQR8 var bättre på att separera sura, jämfört med eutrofa sjöar, från referensförhållanden. EQR8 var bättre än FIX på att urskilja eutrofa sjöar.De nya bedömningsgrunderna kan förbättras ytterligare. Ett viktigt steg är att öka dataunderlaget för att klassa provfiskade sjöar som referenser eller påverkade. På sikt bör även andra typer av påverkan ingå i referenskriterierna. Det är nödvändigt för att studera effekter av till exempel klimatförändring, reglering av vattennivåer, skogsbruk, fiske och introduktion av främmande arter.
|
|
| 6. |
- Söderberg, Kerstin, et al.
(författare)
-
Samordnat program för övervakning av kustfisk i Bottniska viken och Stockholms skärgård – utveckling av undersökningstyp och indikatorer
- 2004
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Här har utvärderingen skett utifrån de indikatorer som HELCOM MONAS under våren 2004 föreslagit som relevanta indikatorer baserade på kustfisk. Indikatorerna har delats in i fisksamhällsnivå, populationsnivå samt individnivå och i denna rapport presenteras ett flertal exempel på indikatorer från respektive grupp. Projektet syftar till att utarbeta en strategi för ett samordnat program för övervakning av kustfisk i Bottniska viken och Svealands kustvatten och är inne på sitt andra år. Projektet är ett samarbete mellan Länsstyrelserna i Norrbottens, Västerbottens, Västernorrlands,Gävleborgs, Uppsala och Stockholms län, Fiskeriverket, Umeå Marina Forskningscentrum och Naturvårdsverket. Med tyngdpunkt i Bottniska viken och med en geografisk spridning längs hela Sveriges ostkust redovisas resultat från provfisken i fem områden där provfiske genomförts med Kustöversiktsnät enligt HELCOM guidelines,parallellt med provfiske med djupstratifierat/randomiserat provfiske med översiktsnät av typen Norden. Ytterligare fem områden har dessutom provfiskats med enbart översiktsnät av typen Norden. Provtagningstrategin har undersökts för att analysera effekter av provfiskeinsatsens storlek på antalet fångade arter och antalet fångade individer. Resultaten visar att djupstratifierat/randomiserat provfiske med översiktsnät av typen Norden på mellan 30 till 50 stationer per område i första hand ger en kvantitativ bild av abborrens abundans ner till 10 m djup. I ett flertal provfiskeområden kan även abundansen av mört och gers övervakas kvantitativt. För andra förekommande arter blir övervakningen av mer kvalitativ natur. När avståndet mellan nätstationer inom ett provfiskeområde analyserades visade det sig att i hälften av provfiskeområdena är närbelägna stationer mer likartade med avseende på fångst av abborre och mört än stationer med större inbördes avstånd. Vid jämförelse av betydelsen om samma provfiskestationer används upprepat år efter år eller om nya stationer slumpas ut varje år, antyder resultaten att mellanårsvariationen är större än den variation som beror av att nya provfiskestationer utslumpats. Sammanfattningsvis kan sägas att med reservation för något ökad risk för förlust i representativitet kan det vara fördelaktigt att fiska samma stationer år efter år i denna typ av övervakning av kustfisk. Det förslag till typindelning av kustvatten som SMHI har tagit fram med anledning av genomförandet av Ramdirektivet för vatten föreslås i denna rapport vara en grund för dimensioneringen av ett program för övervakning av kustfisk. Den tidigare geografiska spridningen av provfiskeområden har gjort att Kustfiskprojektet har valt att under år 2004 utöka programmet med två nya provfiskeområden.Resultat från provfisken under projektperioden 2002–2004 och den samlade kompetensen och erfarenheten inom projektet kommer att ligga till grund för den slutliga programstrategi som ska tas fram under år 2004/2005.
|
|
