| 3. |
- Jablonska, B, et al.
(författare)
-
Smärta och sociala förhållanden bland kvinnor
- 2003
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Bakgrund: År 2002 fick Enheten för Psykisk Hälsa vid Samhällsmedicini uppdrag av Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) och sjukvårdsområdenaatt undersöka kvinnors situation i Stockholm med avseendepå bland annat förekomst av smärta. I uppdraget betonades också attkvinnornas situation skulle jämföras med en grupp män. Dennaundersökning ingår i en serie rapporter om kvinnors hälsa.Syftenmed undersökningen var att: (i) kartlägga och beskriva smärtupplevelserbland kvinnor och män; (ii) jämföra kvinnor och män medeller utan smärta med avseende på sociodemografisk och ekonomisksituation; och (iii) identifiera riskfaktorer för smärta bland alla deltagare.Metod: 3616 slumpmässigt utvalda kvinnor mellan 18-64 år boende iStockholm (2276 med smärta och 1340 utan smärta) och en jämförelsegruppav 520 slumpmässigt utvalda män (293 med smärta och 227 utansmärta) deltog i undersökningen. Deltagarna besvarade en enkät sommätte sådana områden som ekonomisk situation och smärtupplevelser.Studien var av tvärsnittsdesign och data insamlades under åttakonsekutiva veckor.Resultat: De univariata analyserna visade att kvinnor med smärta ijämförelse med andra deltagare oftare var invandrare, frånskilda ochanställda inom sådana yrken som inte sällan innebär höga psykiskaoch/eller fysiska påfrestningar (t.ex. hälso- och sjukvård). Vidareförsörjde de sig i större utsträckning genom sjukbidrag, hade merekonomiska problem och hade oftare varit sjukskrivna året innanundersökningen. Män med smärta å andra sidan var oftare ingenjörer/arkitekter/jurister, industriarbetare eller anställda inom olika tjänsteyrken(t.ex. städare). Männen generellt hade haft längre perioder avarbetslöshet under sin yrkeskarriär och försörjde sig i större utsträckninggenom arbetslöshetsersättning. Personer med smärta var signifikantäldre än smärtfria deltagare.Kvinnor med smärta i jämförelse med män med smärta hade oftare onti hela kroppen, ont i huvudet, i nacken/skuldrorna, i övre extremiteterna,i magen och i höfterna. Vidare upplevde de smärtan som mer intensiv,komplex och både djup och ytlig. De led också i större utsträckningän män av smärtan nästan varje dag, hade större smärtrelaterad funktionsnedsättningoch använde oftare smärtstillande och antidepressivaläkemedel samt naturläkemedel. Män med smärta rapporterade å andrasidan oftare smärta i bröstkorgen och beskrev smärtans sensation somdjup.Smärta, enligt logistisk regressionsanalys, var inte associerade med könutan med ökande ålder, låg utbildningsnivå, sjukskrivning, ekonomiskbelastning och att vara anställd inom industri-/tjänste-/utbildningsochsjukvårdssektorn.Slutsats: Kvinnor med smärta hade generellt en sämre socioekonomisksituation än andra deltagare. Kvinnor med smärta i jämförelse med mänmed smärta tenderade att konsumera mer mediciner, i synnerhet antiinflammatoriskaoch antidepressiva läkemedel, och i flera avseendenrapporterade en allvarligare smärtproblematik. Sambandet mellan attvara kvinna och ha smärta har inte påvisats. Förekomst av smärta varrelaterad till bland annat sådana faktorer som sjukskrivning ochekonomisk belastning.Föreliggande rapport tyder på att smärta är ett betydande problem. Debehandlingsstrategier som ofta används för att hantera smärtproblem(t.ex. sjukgymnastik) upplevdes inte vara effektiva. Andra metoder(t.ex. beteendeorienterade terapier) borde utprövas och övriga underliggandefaktorer som kan bidra till ohälsan (t.ex. ekonomiska problem)måste beaktas.
|
|
