| 1. |
|
|
| 2. |
- Andersson, Frida, et al.
(författare)
-
Brottsutvecklingen i Skåne, en introduktion
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport är den första i ett samarbetsprojekt mellan polismyndigheten i Skåne och Malmö Högskola/Hälsa & Samhälle. Projektets övergripande syfte är att fördjupa kunskapen om brottslighet och otrygghet i lokalområden och på så vis effektivisera det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet i de sammanhang där polisen är enskild aktör och i samverkan med andra organisationer. Samarbetsprojektet innehåller både forskning, tillämpning av forskning i polisiär verksamhet och föreläsningsserier. Förhoppningsvis ska projektet bidra till att höja kunskapsnivån kring brottspreventiva frågor inom polismyndigheten i Skåne. I forskningspropositionen 2004/05:80 framhålls att en väl utvecklad kriminalvetenskaplig forskning är en förutsättning för en kunskapsbaserad kriminalpolitik. Det framhålls också att det finns ett stort behov av relevant forskningsbaserad kunskap inom rättsväsendets två största myndighetssfärer: polisen och kriminalvården, samt att beställare- och mottagarkompetensen hos myndigheterna måste öka. Vår förhoppning är att detta samarbetsprojekt ska komma att fylla en del av detta kunskapsbehov.
|
|
| 3. |
- Andersson, Frida, et al.
(författare)
-
Processutvärdering av Trygga gatan. Ett projekt för minskad brottslighet och ökad trygghet i nöjeslivsmiljö
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport är den fjärde i ett samarbetsprojekt mellan polismyndigheten i Skåne och Malmö Högskola/Hälsa och Samhälle. Projektets övergripande syfte är att fördjupa kunskapen om brottslighet och otrygghet i lokalområden. Med hjälp av den fördjupade kunskapen ska det brottsförebyggande och trygghets¬skapande arbetet effektiviseras, både i de sammanhang där polisen är enskild aktör och i samverkan med andra organisationer. Ett ledord för dagens polisarbete är att det ska vara evidensbaserat. Att arbeta evidensbaserat innebär att tidigare förvärvad kunskap om vad som fungerar bra respektive mindre bra tas tillvara. Viktiga instrument som underlag för detta är uppföljning och utvärdering. I föreliggande rapport presenteras en processutvärdering av projektet Trygga gatan, ett projekt som bedrevs i polisområde Malmö mellan den 27 april och 30 september 2007. I rapporten presenteras en målanalys, en mål/medelanalys samt en genomförandeanalys. Genomgående i rapporten presenterar författarna rekommendationer inför kommande projekt av den här karaktären. Utvärderingsrapporten riktar sig i första hand till verksamma inom Polismyndigheten med förhoppningen att kunna användas som kunskapsunderlag vid utformandet av nya projekt.
|
|
| 4. |
- Andersson, Frida, et al.
(författare)
-
Våldsbrottsligheten - ökande, minskande eller konstant? Ett diskussionsunderlag
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- ”Kan man lita på att brottsstatistiken ger en korrekt bild av den faktiska brottsligheten?” Denna fråga är mycket omdiskuterad och svaret är allt annat än enkelt. Det råder dock konsensus kring att tillförlitligheten varierar beroende på vilken brottstyp som studeras, samt att man måste använda sig av kompletterande källor för att få en mer korrekt bild av verkligheten. Vid bland annat Polismyndigheten i Skåne har sedan ett antal år tillbaka Trygghetsmätningen varit en sådan kompletterande källa. Avseende våldsbrottslighetens utveckling i Skåne uppstod i början av året ett dilemma då den officiella statistiken visade en uppgång, medan resultaten från polisens årliga trygghetsmätning istället visade en konstant nivå av utsatthet för brott. Frågan blir då vilken källa man skall lita på (och i vilken utsträckning)? Med anledning av detta har föreliggande underlag arbetats fram. Resonemanget som följer baseras på tidigare forskning och debatt inom området, och syftar till att ge en lägesbeskrivning av den kunskap som finns idag. Underlaget har tidigare under året diskuterats i olika forum inom polismyndigheten, och ska genom denna tryckta version kunna användas även vid polisens fortsatta interna diskussioner, samt som stöd vid kontakt med media.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Andersson, Mika, et al.
(författare)
-
Studenters utsatthet och upplevelser av hatbrott
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I den här rapporten presenteras den första större kartläggningen av utsatthet och upplevelser av hatbrott bland studenter i Sverige. Undersökningen har genomförts inom projektet Utsatthet och upplevelser av hatbrott. Under 2013/14 genomfördes en enkätundersökning bland studenter vid Malmö högskola. Ungefär var femte av de nästan 3000 studenter som besvarade enkäten har någon gång utsatts för brott med koppling till sin bakgrund, religion, sexualitet, funktionsnedsättning, kön eller könsidentitet. Själva händelsen är ofta i fokus för diskussioner om hatbrott. Detta gäller diskussionen i media såväl som i offentlig statistik. Men själva händelsen utgör inte ensam fenomenet hatbrott. I rapporten läggs även fokus på det som händer efter händelsen; hur individen påverkas, bearbetar upplevelsen och hanterar den genom att anmäla, eller söka hjälp och stöd.
|
|
| 7. |
- Andersson, Oscar
(författare)
-
Hållplats 8. En social intervention för unga kriminella i stadsdelen Rosengård, Malmö stad
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Oscar Andersson redogör i denna rapport om öppenvårdsprogrammet Hållplats 8 på ett ingående sätt hur individ- och familjeomsorgen i stadsdelen Rosengård försöker förebygga och motverka att ungdomsbrottsligheten blir etablerad i stadsdelen. Det är dock ännu allt för tidigt att dra några långtgående slutsatser om hur väl öppenvårdsprogrammet har lyckats med denna grannlaga uppgift sedan starten i januari 2005. Samtidigt finns det tendenser som tyder på att ungdomar som har varit inskrivna vid Hållplats 8 har påbörjat en livsstilsförändring. Från att tidigare ha varit ungdomar som enbart varit upptagna med att umgås med sina kriminella kamrater börjar de successivt efter inskrivningen att allt mer tänka på hur deras normbrytande beteende påverkar deras familj och framtidsutsikter. Oscar Andersson lyfter även fram frågor som går bortom interventionens omedelbara inverkan på ungdomarnas kriminella beteende och tänkande. Han pekar bl.a. på betydelsen av att placera in socialtjänstens insatser i ett övergripande socialpolitiskt sammanhang, där grundläggande välfärdsfrågor om fritid, skola, sysselsättning och trångboddhet diskuteras. Centrala teman i rapporten är interventioner för kriminella barn och ungdomar, förhållandet mellan sluten- och öppenvård, socialt nätverksarbete, evidensbaserad praktik, manualbaserade metoder, verksamhetsutveckling och inte minst ungdomarnas egna berättelser.
|
|
| 8. |
- Appelgren, Marie
(författare)
-
Caring for people with intellectual and developmental disabilities : how can it be experienced and percieved by registered nurses?
- 2021
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Registered nurses [RNs] are within the frontline of professional nursing and are expected to provide a diverse range of health care services to a varied and heterogenic group of patients. They are bound by a code of ethics that mandates that nurses respect all human rights regardless of the patient’s abilities or functional status. However, research implies that RNs do not feel adequately prepared to support patients with intellectual and developmental disabilities [IDD], and that patients with IDD are often misinterpreted and misunderstood in care. Gaining in-depth knowledge about how RNs can experience nursing for this group of patients is therefore of great importance. The overall aim of this thesis was to describe, appraise, integrate and synthesise knowledge concerning nursing for patients with IDD. A further aim was to explore and describe Swedish RNs’ perceptions of providing care for patients with IDD within a home health care setting. This thesis consisted of two studies designed to investigate various aspects of nursing and caring for patients with IDD. Paper I was a systematic review using a meta-ethnographic approach, and Paper II was an interview study using a qualitative descriptive, interpretive design. Data was collected by systematic data base searches (Paper I), and by individual interviews (Paper II). The systematic review comprised 202 RNs (Paper I) and the qualitative descriptive study comprised 20 RNs. In the systematic review, data was analysed by a Line of Argument Synthesis [LOAs] as described by Noblit and Hare (1988), while the data in Paper II was analysed by content analysis. Nurses’ experiences and perceptions of nursing patients with an IDD could be understood from 14 LOAs. Six of these were interpreted to reflect a tentatively more distinctive and unique conceptualisation of RNs’ experience of nursing for this group of patients. The remaining eight LOAs were interpreted to reflect a conceptualisation of nursing per se that is a universal experience regardless of context or patient group (Paper I). In Paper II, the nurse’s perceptions were interpreted to be reflected by three overarching categories: Nursing held hostage in the context of care, Care dependant on intuition and proven experience and Contending for the patient’s right to adequate care. Absence of understanding and knowledge about IDD might be an explanation for the “otherness” that still appears to surround this group of patients. Concentrating on the person behind the disabilities label as well as on abilities instead of disabilities could be a reasonable approach in nursing care for patients with IDD. Thus, implementing nursing models focusing on person-centred care could support RNs to moderate the health and care inequalities that are still present among patients with IDD (Paper I). As a result of the home health care context and its organisation, the RNs perceived themselves as unable to provide care in accordance with their professional values. Not mastering the available augmentative and alternative communication tool additionally meant having to provide care based on second-hand information from support staff. The RNs also perceived that caring for this group of patients involved a daily battle for the patient’s rights to receive the right care at the right place and time and by the right person (Paper II). Hence, a broad base of evidence on what actually works best in clinical practice for this group of patients, particularly in the home care context, is still needed.
|
|
| 9. |
- Arvidsson, Per
(författare)
-
Från policy till praktik : en studie om organisering inom LSS-området
- 2019
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The aim of this study is to explore what happens when the Swedish disability policy (LSS) is translated into practice. The study focuses on the organizing that takes place at a local, municipal level. It uses a qualitative approach with a mix of qualitative methods and is actively involving practitioners in the co-‐ production of empirical data. Drawing on Actor-‐network theory (ANT) as a conceptual framework, the analysis focuses on how actors and actants are assembled in networks. A detailed map is developed, comprising relations, formations and tensions that emerges from the efforts of translating policy into practice, Results identify the function of front-‐line managers as a central and overloaded hub. It shows how unforeseen, unintended and undesirable effects arise as a result of both planned action programs and recurrent, not anticipated events. An ongoing professionalization, is described as a result of internal organizational conditions, rather than policy implementation or the self-‐ interest of professions. The study illustrates the complexity and challenges of welfare organizations and the results can be used for further organizational studies as well as serve as a roadmap for organizational development within disability services.
|
|
| 10. |
- Bengtsson, Mariette, et al.
(författare)
-
Införande av portfoliometodik för professionell utveckling mot yrkesrollen som sjuksköterska
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Författarna Mariette Bengtsson och Christine Wann-Hansson fick år 2007 i uppdrag av dåvarande enhetschef Marianne Ahlner-Elmqvist Omvårdnad, Hälsa och samhälle, Malmö högskola och chefssjuksköterska Else-Maj Rosenlöf Universitetssjukhuset MAS, Malmö att undersöka möjligheterna att införa portfoliometodik i sjuksköterskeutbildningen på Malmö högskola och skapa en modell för detta. Syftet var att säkra progressionen och kvalitén i utbildningen och då framförallt i den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU). Även om styrdokument och andra verktyg fanns behövde studentens kunskapsutveckling under den 3-åriga utbildningen ytterliggare synliggöras och konkretiseras. Arbetet med att skapa en portfolio anpassad för sjuksköterskeprogrammet på Malmö högskola har gjorts i fyra faser utifrån Sand-ströms och Ekholms (1984) utvecklingsmodell; Förberedande fas, Accepterande fas, Tillämpad fas och Spridningsfas. De tre första faserna genomfördes 2007-2009 (Bengtsson & Wann-Hansson, 2008) och den fjärde fasen genomfördes 2010. Implementeringen under 2010 fokuserades på hur VFU i termin 2 och 6 kunde kopplas till portfoliometodiken. Rapporten beskriver arbetsprocessen och de aktiviteter i VFU som kopplats till portfolion. Projektet i sin helhet kommer att utvärderas efter höstterminen 2012 och under hela processen följas upp kontinuerligt och ytterligare utvecklas.
|
|
