| 1. |
|
|
| 2. |
- Alexandersson, Mikael, et al.
(författare)
-
Textflytt och sökslump : informationssökning via skolbibliotek
- 2004
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En forskningsrapport från LÄSK-projektet inom Helvetesgapet/Språkrum. I skolnära skildringar beskrivs och analyseras elevers arbete med informationssökning. Mikael Alexandersson och Louise Limberg visar på viktiga utvecklingsområden som handlar om samtal, metodik och delvis nya kompetenser i samarbetet med skolbibliotekarier, lärare och elever. Sammanfattning: Kraven på skolornas förändrade arbetssätt har tillsammans med lokala och nationella satsningar på IKT aktualiserat frågor om textanalys och problemlösning, liksom frågor om informationshantering och källkritik. Att sovra och värdera information utgör en allt viktigare komponent i lärandet. I detta sammanhang framstår skolbibliotekets pedagogiska roll som en förutsättning för elevernas mångsidiga språk- och kunskapsutveckling I denna rapport Textflytt och sökslump visar forskarna Mikael Alexandersson och Louise Limberg tillsammans med Annika Lantz-Andersson, Mimmi Kylemark och Lena Folkesson på viktiga utvecklingsområden som handlar om samtal, metodik och delvis nya kompetenser i samarbetet med bibliotekarier och i utvecklandet av skolbiblioteket som lärande rum. I skolnära skildringar kan vi följa hur forskande arbetssätt förvandlas till ensamma, förenklade situationer med textflytt och sökslumpar. I en skolvärld av obelysta metoder för informationssökning och kritiskt granskande av källor lämnas elever ensamma i samtalet med sina texter och skoluppgifter. Man får en alltför vid ingång till sökningen, satsar på att lösa och redovisa uppgiften och signalerar verksamhet och levererar snygga produkter. Men vad förstår eleverna? Vad lär eleverna?
|
|
| 3. |
- Bagga-Gupta, Sangeeta, 1962-
(författare)
-
Literacies and deaf education : a theoretical analysis of international and Swedish literature
- 2004
-
Bok (refereegranskat)abstract
- I föreliggande text redovisas ett metaforskningsprojekt där begreppsmässig analys av litteraturen har fokuserat språk och lärande i såväl formella utbildningssammanhang för Döva, som i vardagskontexter inom och utanför skolan. Följande typer av spörsmål har fokuserats: Vilka typer av texter ingår i den akademiska litteraturen? Vilka teoretiska och metodologiska mönster kan urskiljas? Vilka teman kan upptäckas i litteraturen? Vilkas röster kan höras och ges uppmärksamhet inom området?På ett övergripande plan kan sägas att humanistiska, socialvetenskapliga, naturvetenskapliga och teknologiska discipliner finns representerade ilitteraturen inom området “literacy och Dövpedagogik”. En ytterligare dominerande bild som urskiljts antyder att forskare och professionella inom området har fokuserat kommunikations former i försöket att kunna (implicit eller explicit) beskriva ”vad språket är”. Den orala-manuella-totalkommunikativa-tvåspråkiga debatten är tydlig i Dövpedagogikens historia. Dessa diskussioner utformar också nutidsförståelsen kring läsning och skrivning samt tvåspråkighet när det gäller döv utbildningssammanhang.Den analyserade litteraturen har kategoriserats i följande, övergripande teman: (i) litteratur som på ett eller annat sätt förespråkar bättre modeller eller praktik i skolvärlden; (ii) demografisk forskning; (iii) tvärkulturella studier; (iv) forskning kring ljud/talförstärknings-teknologier och/eller literacy-teknologier; och (v) tvåspråkighetsforskning. Teman som framträder i analys av litteraturen från senaste tiden kan förstås i termer av (vi) forskning om kommunikativa praktiker som utgör det sjätte temat.I boken urskiljs även perspektiv och frågor i den svenska litteraturen mot bakgrund av tendenser som har identifierats i den internationella litteraturen. Medan ett handikapp och medicinskt perspektiv har dominerat forskningsdagordningen i Sverige under förra seklet, har under de senaste 30 åren lingvistiska, psykologiska och sociologiska perspektiv blivit mer synliga. Utbildningsideologiska strömningar under hela denna period – från ett ”parallellfokus på olika modaliteter” till den ”orala” och senare den ”totalkommunikativa” och nu till den ”tvåspråkiga” modellen – verkar ha skett i frånvaro av kritiskt tänkande som tar pedagogiskt forskningsperspektiv som utgångspunkt. Utöver identifiering av framtida forskningsinriktningar i den svenska kontexten, uppmärksammas också frånvaro av inhemska eller emic röster i litteraturen.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Colnerud, Gunnel, 1947-, et al.
(författare)
-
Värdepedagogik i internationell belysning
- 2003
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Föreliggande kunskapsöversikt presenterar i första hand empirisk forskning kring värdepedagogiska program från de senaste trettio åren. De större pedagogiska projekt som studerats och rapporterats vetenskapligt är ”Just Community” försöken, efter Kohlbergs idé om sociala och demokratiska formers betydelse för elevernas utveckling av moraliska normer. Andra exempel på interventionsprogram som blivit föremål för empiriska studier är ”Child Development Project”, ”TeachingStudents to be Peacemakers” samt ”Facing History and Ourselves”. I kunskapsöversikten presenteras också ”Domänteorin” och flera studier som ligger till grund för dess utveckling. Kunskapsöversikten presenterar vidare exempel från senare forskning av hurlärare ser på sitt värdepedagogiska uppdrag.Konklusionerna av de refererade studierna är bl a att moralisk påverkan av eleverna kräver skapandet av en gemenskap och ett hårt arbete mot utanförskap, eftersom demokratiska värden inte är individuella projekt. Vidare krävs uthållighet eftersom byggandet av moralisk och demokratisk gemenskap inte går fort och inte utan bakslag.De sociala erfarenheter skolan erbjuder eleverna sätter spår i barns och ungdomars värdemässiga utveckling, men eleverna kan inte förväntas klara samarbetets svårigheter som konkurrens och konflikter utan handledning av sina lärare.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
-
Forskning om lärares arbete i klassrummet
- 2007
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Varje dag går en miljon elever och lärare till arbete i den svenska skolan. De allra flesta arbetar engagerat och når goda resultat. Eleverna lär sig, med stöd från sina lärare, läsa, skriva och räkna. De skaffar sig kunskap om sociala och naturvetenskapliga fenomen. De utvecklar kreativitet och estetisk kompetens. Naturligtvis finns både elever och lärare som upplever svårigheter i detta arbete, men de allra flesta får uppleva att arbetet fortskrider på önskat sätt. Den här boken handlar om elevernas och lärarnas arbete i klassrummet när det gäller skolans primära uppgift; att ge möjlighet till lärande och utveckling. Den handlar om arbetet med grundläggande färdigheter och lärande, om läraren som arbetsledare och ansvarig för val av arbetsformer, läxor, möblering liksom deras arbete med värdefrågor, genusfrågor och konfliktlösning. Den handlar också om lärares inbördes samarbete. Kort sagt en bok som handlar om lärarens breda uppdrag. Boken är skriven av forskare som alla arbetar med lärarutbildning och som själva har erfarenheter från arbete i skolan.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Hällgren, Camilla, 1973-, et al.
(författare)
-
Överallt och ingenstans : Mångkulturella och antirasistiska frågor i svensk skola
- 2006
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Överallt och ingenstans - mångkulturella och antirasistiska frågor i svensk skola är en kunskapsöversikt som tar sin utgångspunkt i svensk invandringshistoria, skolpolitik, styrdokument samt forskning och projekt för att belysa vad vi i idag vet och i viss mån också vad som hittills gjorts inom området mångkultur i skolan. Författarna belyser de mångkulturella och antirasistiska frågorna utifrån ett kritiskt mångkulturellt teoretiskt perspektiv och den bild som växer fram är komplex. Några av översiktens viktigaste resultat är att goda integrationspolitiska intentioner länge funnits med på den politiska agendan men att det lika länge har funnits försvårande omständigheter för realisering av målen. Författarna uppmärksammar också att skolan under lång tid tilldelats nyckelrollen för att realisera samhälleliga integrationsmål samtidigt som resultaten i översikten visar att det finns en uttalad osäkerhet kring hur detta ska genomföras. Lärare lämnas relativt ensamma i arbetet mot rasism och främlingsfientlighet. Ett annat och framträdande resultat är att komplicerade frågor kring rasism, identitet och kultur har fokuserats i långt mindre omfattning än språkfrågan som länge har dominerat rapporter och projekt inom det mångkulturella området.
|
|
| 10. |
- Jenner, Håkan
(författare)
-
Motivation och motivationsarbete i skola och behandling
- 2004
-
Bok (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Vad är ”vilja att lära” och ”vilja till förändring”? Hur kan man motivera ”omotiverade” elever och klienter? I skriften ges en bild av forskning om motivation, med fokus på de frågor som är speciellt viktiga för motivationsarbete i praktiken. Människors förklaringar till framgångar och misslyckanden och förväntningars betydelse ägnas särskilt intresse. En utgångspunkt för resonemangen är att pedagogik handlar om utveckling och förändring, hur människor kan bli delaktiga i sitt eget liv och det omgivande livet. En annan utgångspunkt är att motivation inte är en egenskap hos individen, utan en följd av de erfarenheter man gjort och det bemötande man får. Lärarens och behandlarens intresse och engagemang spelar en avgörande roll. Hur det kan visa sig i det pedagogiska mötet diskuteras i skriften, liksom vikten av att pedagogen har möjlighet att reflektera över sitt arbete i olika avseenden.
|
|
