| 1. |
- Dahl, Marianne, 1954-
(författare)
-
Pedagogisk handledning, utmaning eller bekräftelse : en studie kring handledningssamtalet
- 2005
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med föreliggande studie är att undersöka handledningssamtalet utifrån ett lärande perspektiv i två utvalda handledningsgrupper på en förskola. Frågeställningarna behandlar vilka förutsättningar som finns för ett lärande samtal med dialog och symetri, på vilket sätt samtalet växlar mellan egna erfarenheter, teoretiska kunskaper och värderingar, vilken kunskap som utvecklas i samtalet, vilken form av reflektion som förekommer i samtalet, samt på vilket sätt handledaren blir en medskapare till det lärande samtalet. Data består av observation med bandupptagning, enkät och loggboksanteckningar. Studiens reslutat visar att en rad grundförutsättningar, som krävs för att ett lärande samtal ska bli möjligt är tillgodosedda, på den arbetsplats som ingår i undersökningen. Handledningssamtalet tar sin utgångspunkt i en praktisk handling, man kopplar i en del fall till läroplan, men det förekommer ingen hänvisning till vedertagna teorier. Handledningsdeltagarna framhåller att de använder "egna teorier". Kunskap utvecklas i samtalet och ger förutsättningar för ett kollektivt lärande då man lyssnar på varandras berättelser och gemensamma idéer skapas. Den form av reflektion som förekommer i samtalet är när deltagarna uttrycker sig språkligt om erfarenheter och i vissa fall sker även systematiska reflektioner. Någon fördjupad form av reflektion eller självreflektion förekommer inte i samtalet. Handledaren blir en medskapare till det lärande samtalet genom att utgå ifrån ett barnperspektiv och skapa en trygg atmosfär och ett tillåtande samtalsklimat. Huruvida handledaren utmanar, ger motstånd, och konfronterar i samtalet är mer tveksamt.
|
|
| 2. |
- Elmeroth, Elisabeth, 1947-, et al.
(författare)
-
Tid för fostran : delutvärdering av kvalitetsarbete i försöksverksamhet med utbildning utan timplan i grundskolan
- 2003
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med denna utvärdering är att beskriva, analysera och värdera skolornas kvalitetsarbete i förhållande till de övergripande nationella strävansmålen om Normer och värden, Kunskaper samt Ansvar och inflytande. Resultaten i denna delrapport bygger på data från elva skolors dokumentation samt enkäter till de lärare som undervisar på de aktuella skolorna. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att de skolor som deltar i försöksverksamheten utan timplan dokumenterar sitt kvalitetsarbete kvantitativt i något högre grad och kvalitativt något bättre än de studerade referensskolorna. Ett konstaterande i samma riktning kan göras beträffande lärarnas upplevelse av kvalitet. Försöksverksamheten har för de deltagande skolorna medfört att förutsättningarna för att nå målen förbättrats genom att föreskrifterna om antalet timmar för ämnen och ämnesgrupper inte behöver tillämpas. Referensskolornas lärare upplever inte i lika hög grad samma positiva utveckling.Utvärderingen visar tydligt att lärarna på försöksskolorna inte upplevt att försöket med utbildning utan timplanen medfört någon kvalitetsförsämring med avseende på måluppfyllelse. Snarare lyfter lärarna i allmänhet fram många positiva effekter. Det är emellertid viktigt att fortsättningsvis närmare utvärdera bakomliggande faktorers betydelse för olika lärargruppers inställningar till att arbeta utan timplan.
|
|
| 3. |
- Elmeroth, Elisabeth, 1947-, et al.
(författare)
-
Tid för kunskap : delutvärdering av kvalitetsarbete i försöksverksamhet med utbildning utan timplan i grundskolan
- 2004
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med denna utvärdering är att beskriva, analysera och värdera skolornas kvalitetsarbete, med avseende på elevernas kunskaper i olika ämnen. Resultaten bygger dels på skriftliga berättelser från elever och lärare på åtta försöksskolor, dels på fokusdiskussioner med elever från en försöksskola och lärare från såväl försöks- som referensskolor. I utvärderingen ingår också data från den nationella utvärderingen från 2003.Utvärderingen visar att försöket inte har påverkat kunskaperna generellt sett. Däremot tycks försöket ha lett till att elevgrupper, som ofta anses ha sämre förutsättningar för skolframgång gynnas. Förklaringar till detta skulle kunna vara de stödstrukturer som har utvecklats på försöksskolorna.Försöket har inneburit en rad förändringar, framför allt i de senare grundskoleåren. Arbetet med att styra mot målen har inletts. Ett medel för detta arbete är den nya organisationen av skoldagen, som indelats i ämnestid, gemensam och individuell tid. Den individuella tiden ger nya möjligheter till individualisering och elevinflytande, men skapar också osäkerhet om elevens respektive lärarens roller. Det frirum som har skapats genom försöket utnyttjas emellertid endast delvis av skolorna.
|
|
| 4. |
- Elmeroth, Elisabeth, 1947-, et al.
(författare)
-
Tid för målstyrning : utvärdering av kvalitetsarbete i försöksverksamheten med utbildning utan timplan i grundskolan
- 2005
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I rapporten diskuteras och värderas resultaten från två tidigare utvärderingar av försöket med utbildning utan timplan, "Tid för fostran" och "Tid för kunskap". Båda utvärderingarna genomfördes på uppdrag av Timplanedelegationen i syfte att studera skolornas kvalitetsarbete i förhållande till de nationella målen.Utvärderingarna visar att försöksskolorna har genomfört förändringar som syftar till att öka måluppfyllelsen. Försöket har haft positiv inverkan på arbetet mot läroplanens fostransmål och för vissa grupper har måluppfyllelsen med avseende på kunskaper ökat. Stödstrukurer i form av ökad kommunikation och uppföljningssystem har skapats runt eleverna och deras arbete mot målen.Det återstår mycket utvecklingsarbete med avseende på dokumentationsprocessen. På försöksskolorna pågår intensiva diskussioner om målstyrningens olika möjligheter och problem. Det finns emellertid fortfarande en stor utvecklingspotential.Såväl elever som lärare har fått nya roller och behoven av genomtänkt stöd för fortsatta diskussioner, kompetensutveckling och tid till reflektion är stora.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Magnusson, Maria, 1960-
(författare)
-
Skriftspråkliga situationer i klassrummet
- 2004
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Att medverka till att skapa lustfyllda förutsättningar för barns möte med skriftspråket är den bakomliggande tanken i denna studie. Syftet med undersökningen är att identifiera klassrumssituationer som är gynsamma för barns lust och motivation att skriva samt vad som utmärker dessa klassrumssituationer. Genom fältstudier har undersökningen genomförts i denna vardagliga kontext i klassrummet i år 1 med tolv elever. Centrala begrepp för studien är lust och motivation då de initialt fungerar som en vägledning i sökandet efter att identifiera ovanstående situationer. Forskningsansatsen är etnografisk vilken har till uppgift att studera en grupp eller en kultur. Huvuddelen av datamaterialet har således samlats in med hjälp av deltagande observationer. För insamling av data har även intervjuer, enkäter och artefakter använts. Studien innehåller såväl en fortlöpande som en avslutande analys.Trots att det för barnen är svårt att formulera sig skriftligt i början utkristalliserar sig vid analysen ett antal olika teman för dessa situationer där lusten och motivaionen tog överhand. Studien visar att det utmärkande för klassrumssituationerna är att interaktionen står i centrum. I studien framstår barnen som deltagare i ett socialt sammanhang där kommunikationen är i fokus och lärandet att skriva är en underordnad process. Reslutet stöder tidigare forskning inom det socialinteraktionistiska perspektivet. I klassrumssituationerna, som utmärks av handlingar tillsammans med andra, hamnar fokus på eleven som delaktig i skapandet av sin egen utveckling snarare än som mottagare av förmedlad kunskap. Till resultatet kopplas teorier om handlingsgemenskap (community of practise) och guidat deltagande (guided participation). Viktiga slutsatser i studien är att skriftspråket på ett framgångsrikt sätt kan växa fram och utvecklas genom handlingar tillsammans med redan skrivkunniga. Studien pekar därmed på betydelsen av att rikta strålkastarljuset mot såväl individer som relationer och miljö. Denna studies bidrag är att visa vad lust och motivation kan vara och hur gynnsamma lärandesituationer kan skapas för lusten och motivationen att lära att skriva. Studien bídrar även till att synliggöra och framhålla hur etnografiska redskap kan användas av lärare för att distansera sig till sin undervisning och sig själva.
|
|
| 7. |
- Ackesjö, Helena, 1973-
(författare)
-
Det är ju ingenting vi bett om... : En studie av en integrationsprocess mellan förskoleklass och skola, med fokus på personal i förändring
- 2006
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det övergripande syftet med rapporten är att följa en integration mellan förskoleklass och grundskola på en enhet under ett läsår. Undersökningen fokuseras på lärarnas och skolledningens uppfattningar om verksamheten i samband med förändringsprocessen både före, under och efter den fysiska integrationen. Tyngdpunkten läggs på att se vad olika grupper och kulturer samt läraryrkenas historiska och traditionella bakgrund spelar för roll i deras uppfattningar. I undersökningen har aktionsforskning använts. Metoden är tillåtande för triangulering, och vid datainsamlingen har samtal, observation/dagbok samt enkäter använts. Resultaten visar att förändringprocessen påverkades av att grundskollärarna så småningom underordnade sig samverkansreformen. Förskollärarna däremot balkaniserade sig och skapade ett friutrymme. Förändringsprocessen påverkades därför av en tyst maktkamp mellan lärarna, avseende inbördes traditionell och historisk rangordning, samt en kamp om pedagogiska metoder. Genom att underordna sig tog grundskollärarna makten över samverkan. Ingen spontan samverkan etablerades under det första verksamhetsåret.
|
|
| 8. |
- Benzein, Eva, 1951-, et al.
(författare)
-
Utvärdering av PRIVO:s verksamhet : slutrapport 2004-05-20
- 2004
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I Sverige finns idag ett stort antal palliativa rådgivningsteam. En av deras huvudsakliga uppgifter är att genom råd, stöd och utbildning höja kompetensen hos de primära vårdgivarna avseende förhållningssätt och behandling inom palliativ vård. Med denna målsättning startade år 1998 det palliativa rådgivningsteamet i Västervik, Vimmerby och Oskarshamn (PRIVO), i form av ett projekt, som sedan permanentades. Syftet med denna rapport är att utvärdera PRIVO:s verksamhet, som en uppföljning av tidigare utvärdering år 2000. Datainsamlingen omfattar statistiska data, enkäter till primära vårdgivare inom landstingets öppen- och slutenvård, privat öppenvård samt kommuner. Intervjuer har genomförts med patienter och familjemedlemmar, samt PRIVO:s medlemmar. Enkäten, som skickades ut till 89 arbetslag, efterfrågar kommunikationsvägar, teamets tillgänglighet och service, genomförande och effekter av teamets insatser, samt synpunkter om förbättringar av teamets fortsatta verksamhet. Enkäten besvarades tillsammans i arbetslagen med så många yrkeskategorier som möjligt närvarande. Svar inkom från 71 arbetslag (80 %), vilket omfattar totalt 291 personer. Beräkningar har gjorts med dataprogrammet SPSS. Familjeintervjuerna var semistrukturerade och omfattade patienternas (n=8) och familjemedlemmarnas (n=12) upplevelser av den erhållna vården, samt PRIVO:s insatser. Intervjuerna med teamets medlemmar omfattade arbetssätt, kvalitetssäkring och målsättning, intern funktion, kompetensutveckling, marknadsföring, extern samverkan, utbildning samt dokumentation och informationsöverföring. Samtliga intervjuer bandades, skrevs ut ordagrant och analyserades genom att sortera och gruppera dess innehåll. Från och med september år 2003 arbetar samtliga teammedlemmar heltid; en läkare och tre sjuksköterskor. Utbildning till de primära vårdgivarna har omfattat 470 timmar och totalt inkluderat 3585 vårdpersonal under tiden 2001 - 2003. Antal personer och utbildningstillfällen har successivt minskat under perioden. Totalt gjordes 718 nyinskrivningar vid PRIVO under åren 2001 - 2003 och under samma period avled totalt 598 patienter. Av de med känd önskan att dö hemma var det 72% som faktiskt dog i hemmet. Antalet besök gjorda av teamets läkare och sjuksköterska tillsammans har ökat markant från 110 besök år 2001, till 275 besök år 2003. Ökningen består av flera besök på vårdavdelningar (från 45 till 117) och i eget boende (från 49 till 152), medan besöken i de särskilda boendena minskat från 16 till sex. Resultatet av enkäten påvisade en klar förbättring, avseende hur de primära vårdgivarna uppfattar PRIVO:s verksamhet, jämfört med utvärderingen år 2000. Den största förbättringen avser hur snabbt personalen får det stöd de efterfrågar och att PRIVO är lättillgängliga. De primära vårdgivarna anser att patienterna fått bättre vård och behandling sedan PRIVO kopplats in, främst när det gäller symtomlindring. En stor majoritet ansåg att teamet även i fortsättningen ska arbeta konsultativt, även om undantag kan göras i speciella situationer. Så gott som samtliga arbetslag ansåg att PRIVO ska fortsätta sin verksamhet och de efterfrågade fortsatt kontinuerlig utbildning. Enligt de primära vårdgivarna är det bästa sättet att utveckla den palliativa vården att höja kompetensnivån hos all personal med generella utbildningsinsatser och genom att utbilda palliativa ombud. Familjerna upplevde att vården i stort fungerade bra vad det gäller det fysiska omhändertagandet, men ansåg att det psykosociala och existentiella stödet var bristfälligt. PRIVO utgjorde en stor trygghet för familjerna då de var lättillgängliga och vården ansågs förbättrad efter att teamet kopplats in, framför allt vad det gäller smärtlindring. De patienter som hade en så kallad morfinpump, ansåg systemet som sårbart och upplevde otrygghet, då de primära vårdgivarna inte har kunskap om hur de ska skötas. Familjerna hade svårt att fullt ut förstå PRIVO:s roll och samverkan med andra vårdgivare. Familjemedlemmarna beskrev att de inte blev 'sedda', varken av vården i stort eller av PRIVO:s medlemmar, avseende deras välbefinnande och behov av stöd. Familjerna var i allmänhet osäkra på om de kunnat påverka den egna vården och de ansåg att de saknade information om sjukdomen och om tillgängliga resurser. PRIVO:s medlemmar gav uttryck för en stor arbetsbelastning och svårigheter att dra gränser för hur mycket de ska 'ta på sig'. Det konsultativa arbetssättet är visserligen mer inarbetat nu än vid utvärderingen år 2000, men inte ovillkorligt självklart för alla medlemmar i teamet. De olika geografiska förutsättningarna var, enligt teammedlemmarna, en orsak till att de inte arbetar helt lika. Samtliga trivdes med sitt arbete, som upplevdes intressant och utvecklande, men krävande. Samtliga ansåg att kompetensen hos de primära vårdgivarna ökat samtidigt som utbildningsbehovet aldrig sinar. Patienternas valfrihet av vårdnivå ansågs begränsad med anledning av för liten eller undanhållen information och otillräckliga resurser. Utvärderingen visar att de flesta rekommendationer från föregående utvärderingstillfälle är mer eller mindre uppfyllda. PRIVO utför ett mycket gott arbete och är uppskattade av patienter, familjemedlemmar och primära vårdgivare, oavsett vårdverksamhet. För framtida verksamhet är det dock viktigt att PRIVO skapar enighet i teamet om deras roll och arbetssätt och gör detta tydligt, så att adekvat information kan ges framför allt till familjerna. Idag kan flera av teamets medlemmar nås utanför dagtid/vardagar, vilket å ena sidan är till gagn för primära vårdgivare och familjer,men som å andra sidan måste ifrågasätts. En orsak till den ökade tillgängligheten är att primära vårdgivare och familjer inte klarar av de så kallade morfinpumparna, om något 'krånglar'. Det är stor risk att teamet hamnar i en negativ spiral; ju mer tillgängliga teamet är, desto mer krav på ytterligare tillgänglighet kommer att krävas av primära vårdgivare, patienter och deras familjemedlemmar. Det kan till och med ifrågasättas om avancerad teknisk utrustning ska användas så länge de primära vårdgivarna inte har den kunskap som behövs för att kunna sköta den. Ett sätt att förhindra den negativa spiralen är att teamet intensifierar utbildningen för primära vårdgivare i medicinsk teknik, så att sårbarheten i vården minskas när PRIVO:s medlemmar ej är tillgängliga. Det är uppenbart att teamet behöver prioritera kunskaper avseende psykosociala och existentiella frågor samt uppmärksamma familjemedlemmars behov för att kunna genomföra steg två i utbildningspaketet till de primära vårdgivarna. Teamets kvalitetssäkring måste systematiskt utvecklas och PRIVO:s dokumentation bli mer fokuserad, tillgänglig och användarvänlig. Med dessa åtgärder kan PRIVO:s fortsatta verksamhet vara till stor gagn för både primära vårdgivare, patienter och familjemedlemmar.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
