| 1. |
- Alvén, Fredrik
(författare)
-
Tänka rätt och tycka lämpligt : historieämnet i skärningspunkten mellan att fostra kulturbärare och förbereda kulturbyggare
- 2017
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This doctoral thesis describes the subject of history as being filled with suspense. On the one hand, that is, in the syllabus and the teaching plan, the subject of history seeks to create students who affirm a certain culture and a certain way of understanding the past. On the other hand, students are supposed to learn to think independently and critically. This tension has consequences for the way in which students use history in school, and the way in which history teachers interpret their assignment. Students have difficulties in distancing themselves from their own approach to culture, and to comprehend that history consists of interpretations and constructions. Instead, they perceive historical narratives as either true or false. This makes it difficult to deal with questions regarding the past that challenge their view on history and are difficult to handle ethically. The dissertation also shows that the students’ use of history is limited to that which is called the school’s value system, and a view of the past that results from this value system. In those cases in which historical narratives correspond with the students’ own views and opinions, often in harmony with those voiced by the school, they tend to believe in and affirm them. In those cases in which the narratives do not correspond with the students’ views, they do not believe in them and reject them. At the same time, teachers have difficulties with handling students’ use of history in those cases in which it differs from the value system’s premises, as well as from a version of history that can be regarded as established at the school in question. This became apparent in the teachers’ evaluations, in which they systematically gave student responses that were located outside of this framework poorer evaluations and tougher scrutiny. The findings of this thesis can be considered as important from a number of different perspectives. The instructions for teaching and learning history in school are inconsistent and therefore difficult to understand for both teachers and students. To be sure, this applies primarily to those who find themselves outside of the life-world defined within the framework of the school in question. Assessing the use of history in school, in particular in a formative way, may therefore become difficult for teachers. How are teachers, who dismiss certain uses of history based on ethical reasons that can be found in the value system, but not in the knowledge requirements, supposed to be able to argue for their dismissal based on the knowledge claims of the syllabus? Students whose work is dismissed based on invisible criteria can perceive themselves as misunderstood and unwelcome in discussions regarding history at school. They can also come to perceive that their historical narratives are not allowed to exist in this context. Therefore, this dissertation suggests the creation of evaluation criteria for the subject of history that take into account ethical aspects in regard to students’ use of history. With the syllabus as starting point, this can serve to provide a basis for more precise evaluations and more equal conversations between students and teachers. A fertile ground for a vibrant democracy, in which students are taught to take responsibility for their use of history.
|
|
| 2. |
- Ammert, Niklas, 1968-, et al.
(författare)
-
Externa historieprov : En studie av validitetsfrågor
- 2019
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Dåvarande Malmö högskola fick 2011 Skolverkets uppdrag att utarbeta och utforma det nationella ämnesprovet i historia för årskurs 9 i grundskolan. Malmö universitet även utarbetat kursprov i historia för gymnasieskolans kurser 1a1 och 1b. Ett syfte med denna studie är att analysera externa prov i historia i ett longitudinellt perspektiv. Det ger möjligheter att se och problematisera såväl förändringar som kontinuitet när det gäller proven, hur de har uppfattats samt deras resultat.
|
|
| 3. |
- Bauer, Peter, 1992-
(författare)
-
När slutar invandrarna vandra? : Integrationsfrågan i statlig, kommunal och skolpolitisk diskurs 1967–2000
- 2023
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- During the last three decades of the 20th century Swedish immigrant policy went through a profound change. In the late 1960s immigrant policy were based on assimilation but during the 1970’s and 1980’s this policy was exchanged to multicultural guidelines. These multicultural guidelines were however abandoned in the late 1990s when integration became a key word in the debate about immigrants. This thesis investigates how these changes were made possible by a shifting understanding of immigrants in state and local discourse (the last represented by Malmö municipality) by operationalizing Carol Lee Bacchis What’s the problem represented to be analysis. Previous research has shown that the social category of immigrants during the first six decades of the 20th century understood immigrants as a threat towards the Swedish race and later the welfare state. From this perspective immigrant policy can be seen as the result of the creation of a problematized immigrant subject, a tendency that is also the case for later decades. The investigation shows that immigrants in the early 1970’s were mainly understood from a class and welfare perspective. During this period immigrants were seen as a threat towards the social cohesion of the welfare state as well as the social democratic ambitions of a raised standard of living for the working class. This understanding led to the development of a multicultural policy where immigrant culture was supported within state and local politics and by structural changes in the education system, aiming to include the category in civic life and improve their living conditions. In the years between 1976 and 1985 the understanding of immigrants however changed. During this period immigrants became increasingly problematized for their lack of employment and a cultural difference. During the end of this period the multicultural policy changed from an emphasis on culture as a resource for social inclusion to that some parts of of a Swedish identity were not subject of choice. Furthermore, this period also lead to increased efforts at the individual level, were the policy aimed to give individual immigrants increased chances at the labor market. During the last fifteen years the 20th century immigrant policy became increasingly politicized, and immigrants became understood as radically culturally different from swedes. In this period immigrant culture were constructed as oppressive towards women and outdated when compared to the modern Swedish culture. Furthermore, the notion of immigrants as unemployed from previous decades continued to play an important part and immigrants were also conceived as living segregated. This view resulted in the creation of integration policies aiming to not handle immigrants as a from the general population different group. Instead, immigrants should become integrated in Swedish society through the general welfare with an emphasis that not all parts of a Swedish identity were choose able.The result of the investigation show that European culture became increasingly normative in the development of Swedish migrant policy, thus excluding European immigrants from the problematized immigrant subject. Thereby the globalization of migration towards Sweden led to a development were immigrant policy shifted focus from class to cultural perspectives.
|
|
| 4. |
- Bergman, Magnus, 1985-
(författare)
-
Att höra det förflutna till : Adlig minneskultur och kollektiv identitet efter ståndssamhällets upplösning, 1869-1976
- 2021
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här avhandlingen utgår från följande problemställning. Hur kunde adeln, en grupp i sådan hög grad påverkad av det äldre samhällets värld avprivilegier, börd och ståndsuppdelning, fortsätta att existera även under ochefter 1800- och 1900-talets moderna genombrott? Detta nya, framväxandesamhälles vägledande principer utgjordes ju snarare av sådant som jämlikhet, personlig förtjänst och tanken om medborgarskap, i mångt och mycket motsatsen till de ideal som tidigare varit förhärskande. I avhandlingenanläggs ett kulturhistoriskt perspektiv för att studera detta historiska problem, med utgångspunkten att det förflutna var av avgörande betydelse för att denadliga identiteten kunde upprätthållas efter ståndssamhällets upplösning. Dess syfte är att undersöka hur den svenska adelns kollektiva identitetupprätthölls och förändrades under perioden från det första adelsmötet, år 1869, till Riddarhusets 350-årsjubileeum, år 1976, genom att analysera denadliga minneskulturen. Källmaterialet som analyseras är huvudsakligenhämtat från adelns kollektiva verksamhet, i form av protokoll från periodensadelsmöten och medlemstidningen Arte et Marte. Avhandlingens teoretiska utgångspunkter är hämtade från memory studies-fältet. Avhandlingen består av tre delar, som studerar varsin aspektav den adliga minneskulturen: den performativa, den kommunikativa,respektive minneskulturens fixpunkter. Genom att analysera en rad olikafenomen relaterade till adeln, under mer än 100 år: statyer, historieböcker, jubileumsfester, privilegier, namnskyddslagar, herrgården och utdöendet avadliga ätter, undersöks gruppens minneskultur och den föränderliga adliga kollektiva identiteten
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
-
Cross-sections : Historical Perspectives from Malmö University
- 2022
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The anthology Cross-Sections: Historical Perspective from Malmö University contains contributions from researchers sharing historical perspectives, but representing different disciplines, such as arts, ethnography, history, literature studies, religion and sports science. The seventeen contributions clearly demonstrate the breadth and diversity of historical research carried out in different departments at Malmö University.
|
|
| 9. |
- Dahlqvist, Hans
(författare)
-
Vem äger tiden? : ett idéhistoriskt perspektiv på arbetstidsfrågan i Sverige 1880-1925
- 2017
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Frågan om att äga sin egen tid är av existentiell karaktär. Det har sin grund i jordelivets förgänglighet. Livet tar slut, och slutet är indi-viduellt. När jag dör är det bara mitt liv som upphör. Jag går ensam i döden. Hur jag förvaltar min levnadstid, och i vilken mån som andra har rätt att göra anspråk på denna tid, ter sig ur mitt enskilda perspektiv vara av monumental betydelse, och så är det rimligtvis också för varje annan människa. Arbetstiden har sedan industrialismens framväxt utgjort den dominerande tiden för lönearbetaren. Det är en tid som löne arbetaren inte själv äger, och det är därigenom också en tid som påverkar den enskildes möjligheter att råda över sitt eget liv. Syftet med föreliggande studie är att belysa arbetarrörelsens kamp för och arbetsgivarintressenas strid mot en förkortad och reglerad arbetstid på en arbetsmarknad som i stort sett saknade regleringar. Undersökningen är idéhistorisk till sin karaktär. Den granskar arbetarrörelsens respektive arbetsgivarintressenas argumentation kring och ideologiska förhållningssätt till normal-/maximalarbetsdagen under perioden 1880-1925. I slutändan kom kampen att handla om införandet av åttatimmarsdagen, där slagordet ”åtta timmars arbete, åtta timmars fritid, åtta timmars vila” i sitt historiska sammanhang utgjorde ett radialt och progressivt krav. Idag har åtta timmars arbete blivit den tillsynes oantastliga normen. Men det ter sig relevant att, som kammarrättsrådet Johan Österberg gjorde i riks-dagen 1919, ställa frågan ”var ligger rättvisan i att just bestämma en 8 timmars arbetsdag? Varför skall rättvisan ligga just i de 8 timmarna, och varför kan man icke bestämma vilken annan tid som helst?” Hans Dahlqvist är filosofie doktor i historia och har tidigare bland annat publicerat avhandlingen Fri att konkurrera och skyldig att producera. En ideologikritisk granskning av SAF 1902-1948 (2003) samt essäerna ”Finns det liv efter lönearbetet? En idéhistorisk framställning om synen på arbetets värde” (2010) samt ”Folkhemsbegreppet: Rudolf Kjellén vs Per Albin Hansson” (2002).
|
|
| 10. |
|
|
