| 1. |
|
|
| 2. |
- Österlind, Eva
(författare)
-
Gymnasieskolans projektarbete ur elevperspektiv
- 2008
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- År 2000 infördes ett projektarbete (100 p) på samtliga gymnasieprogram.Det innebar en tydlig förändring i jämförelse med det tidigare specialarbetet(20 p) på de studieförberedande programmen. Projektarbetet ärinte bara mer omfattande – ett godkänt projektarbete är en förutsättningför att få ett slutbetyg från gymnasieskolan. Projektarbetet kan därförbetraktas som en utmaning för skolans ledning och lärare, och inte minstför eleverna.Hur uppfattas kursen projektarbete av gymnasieeleverna? Hur ser depå arbetsprocessen, handledningen, resultatet och bedömningen? Hurförhåller de sig till uppgiften? Vad väljer de att göra och vilka betyg fårde? För att besvara dessa frågor genomfördes 33 elevintervjuer. Elevernarepresenterar 10 olika program och 12 gymnasieskolor från Skånetill Dalarna. Intervjuerna har kompletterats med uppgifter om elevernasbetyg.Det visar sig att projektarbetet är en stimulerande och lärorik erfarenhetför många elever, men för ca en tredjedel är det problematiskt på olikasätt och en elev av fem misslyckas. Individuella uppsatser tycks varasvårast att genomföra, och elever på Naturvetenskapsprogrammet tycksmöta fler motgångar än elever på övriga program.Rapporten vänder sig till alla som är intresserade av gymnasieskolansprojektarbete och konsekvenserna av undervisning där elever förväntasta ett stort eget ansvar för skolarbetet.
|
|
| 3. |
- Eriksson, Inger, et al.
(författare)
-
Varierande undervisningspraktiker i timplanelösa skolor – likvärdiga förutsättningar för elevers lärande? : slutrapport inom projektet Timplanelösa skolors miljöer för lärande
- 2005
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vad kännetecknar olika klassrumspraktiker i en timplanelös verksamhet? Hur är undervisningen organiserad och hur genomförs den? Vilket erfarande erbjuds eleverna och vilka förmågor kan de utveckla? Vilka blir konsekvenserna för frågor om likvärdighet om någon av undervisningspraktikerna dominerar?Konsekvenserna av försöket med slopad timplan studerades inom projektet Timplanelösa skolors miljöer för lärande. I denna slutrapport fokuseras konsekvenserna för elevernas lärande. Genom att analysera datamaterialet, omfattande drygt 70 dagars klassrumsobservationer i fyra skolor, har sex olika undervisningspraktiker urskiljts. Tre av de kategoriserade undervisningspraktikerna – självregleringen, redovisningen, sammanhanget – är utformade som alternativ till den läroboksstyrda undervisningspraktiken. Den baskunskapstränande undervisningspraktiken berör ett fåtal elever i varje klass/årskurs även om den i någon form förekommer inom alla arbetslag. Demokratifostrande praktiker iscensätts skilt från arbetet med att få eleverna godkända. Elevers eget ansvar för sina studier framträder som en tydlig tendens och elever som inte klarar av vanlig undervisning erbjuds enklare innehåll. Studien visar att olika elever erbjuds deltagande i skilda undervisningspraktiker, vilket medför olika förutsättningar för och möjligheter till lärande.Rapporten vänder sig till alla som är intresserade av tendenser i dagens skola. Den kan användas i lokalt utvecklingsarbete och inom lärarutbildningen.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Hammarström-Lewenhagen, Birgitta, 1951-
(författare)
-
Följ mig bortåt vägen... : om pedagogisk handledning i förskolan
- 2006
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The main issue of this work concerns the meaning of educational supervisionas a tool for collaborative work-related knowledge formation in preschool.The study is based upon and complements the analysis of the phenomenoneducational supervision in a previous study presented in my previousbook Det mångtydiga mötet – ett försök att förstå komplexiteten i pedagogiskhandledning med yrkesverksamma [The many folded encounter – anattempt to understand the complexity in collaborative educational supervision].Supervision dialogues are in the focus as one of several tools for developingthe content of knowledge in preschool, the knowledgebase of the professionals,and their coping with professional issues within their daily work.These two studies together form my licentiate treatise. For studying the phenomenon,two perspectives have been used: a societal and an inter-subjectiveperspective. Educational supervision, as an epistemic culture, is analysed inrelation to an emerging knowledge society.The implementation of a new curriculum for preschool, with its model forparticipatory goal-steering, has been the basis for the analysis of the supervisionprocess as an activity for knowledge formation. The analysis is relatedto curriculum theory. Issues related to power are crucial in contexts for supervision.These are analysed with regards to the participators in the supervisiondialogue on the one hand, and to institutional actors, e.g. the relationshipbetween university and preschool and between the professionals in a localpreschool and the administrative level of the municipality, on the other. Thefundamental premise of the work has been that supervision is to be conductedon the conditions of those being supervised.The study relies on previous experiences of and reflections on supervisionas well as on consultee-centered case consultation. Further material and methodsused for the study are interviews with supervisors and supervised, andtextual analysis of contemporary educational literature on supervision. Thelatter includes both a close and a distanced re-reading of my above mentionedbook. Educational supervision of professionals seems to have developedinto a specific domain within the field of supervision. As a result of the review,supervision was categorised as three approaches with regards to their respectiveoverarching goal.The potentially positive and negative effects of supervision, as well assome pitfalls, have been identified. The conclusions concern criteria for goodsupervision that contribute to a dialogue for knowledge formation within aninter-subjective perspective. An inter-subjective relation, with an object forsupervision that is negotiated with regards to autonomy as well as reciprocalityis emphasized. A narrative strategy for supervision is seen as a possibilityfor developing a professional language and a domain for further investigations.
|
|
| 6. |
-
Innehållet i fokus - kemiundervisning i finlandssvenska klassrum
- 2010
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I flera jämförande internationella studier hamnar de finska eleverna i toppen. I denna forskningsrapport studeras kemiundervisningen i finlandssvenska klassrum utifrån bl.a. klassrumsobservationer. Rapporten består av sex kapitel där författarna bl.a. tar upp följande frågor: Vad kännetecknar undervisningspraktiken i en finlandssvensk klass? Vilka texter används i klassrummet? Vad betraktas som viktig respektive mindre viktig kunskap? I ett av kapitlen analyseras vilka frågor läraren ställer till eleverna och vilken feedback som ges. I studien ingick fyra lärare, och i det avslutande kapitlet analyseras deras provkonstruktion och bedömningsarbete. Texterna vänder sig till alla som är intresserade av bedömningsfrågor, kunskapsfrågor, lärande och undervisning. Forskningsprojektet är finansierat av Vetenskapsrådet.
|
|
