| 1. |
- Holmquist, Sofie, 1987-
(författare)
-
Analyzing self-report data : assessing basic psychological needs in education and at work
- 2022
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The overall aims of this thesis were 1) to investigate how to measure and model basic psychological needs in higher education and work contexts, specifically in Swedish-speaking populations, and 2) to analyze the psychometric properties of basic psychological needs self-report instruments.The thesis consists of four studies and a summary. The main concepts studied were the basic psychological needs for autonomy, competence, and relatedness, as conceptualized in the Self- Determination Theory (SDT).The first study identified subgroups of early career psychologists characterized by their ratings on self- efficacy, psychological flexibility, and basic psychological need satisfaction. The results show that the groups differed in self-rated health, well-being, and intention to leave their profession. Higher basic psychological need satisfaction, self-efficacy, and psychological flexibility were associated with better self-rated health and well-being.The second study was an extensive psychometric evaluation of the need satisfaction and frustration scale (NSFS) in a large sample of Swedish workers. The analyses supported measurement invariance longitudinally and for gender, as well as the nomological validity of the scale. The dimensionality analyses supported a six-dimensional structure of the NSFS that takes small cross-loadings into account in an exploratory structural equation modeling representation. However, poor discrimination between need satisfaction and need frustration was present for some items.The third study translated a revised Swedish version of the NSFS, adapted to the educational domain, and validated it in a sample of Swedish university students. Dimensionality analyses supported using the NSFS as a three-dimensional measure of students' need for autonomy, need for competence, and need for relatedness. In support of nomological validity, each need uniquely contributed to predicting perceived stress and academic burnout. However, unexpectedly, autonomy did not provide incremental value beyond competence and relatedness in predicting life satisfaction and academic engagement.The fourth study translated and adapted the basic psychological need satisfaction and frustration scale (BPNSFS) to Swedish and the educational domain (BPNSFS-ED). This study also investigated the coherence between the BPNSFS-ED and the NSFS. Factor analyses showed support for using the scale as a six- dimensional measure of students' needs satisfaction and need frustration. The coherence between the BPNSFS-ED and the NSFS was moderate, and the BPNSFS-ED appears to be a more SDT coherent measure of students’ basic psychological needs.The main contribution of this thesis was providing researchers with a validated self-report instrument to assess basic psychological needs in Swedish education. The results also highlight challenges with measuring and modeling basic psychological needs and question whether items from well-used basic needs self-rating scales properly tap into the concept of need frustration. Finally, the results show that the need for autonomy seems to differ between basic psychological needs instruments which calls for mindfulness when choosing an instrument to measure basic psychological needs, and when comparing results across studies. Based on the results of this thesis, the BPNSFS-ED self-report instrument appears to be a good choice for researchers interested in assessing basic psychological needs in Swedish education.
|
|
| 2. |
- Alger, Susanne, 1967-, et al.
(författare)
-
Beskrivning av data om det praktiska förarprovet 1998-2005 och analys av tillförlitligheten
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med denna rapport var att undersöka tillförlitlighet för körprovsdata 1998-2005 och göra en översiktlig presentation av data för dessa år. För att förbättra datakvaliteten togs prov som inte verkar ha genomförts, samt omotiverade dubbletter bort. Efter rensning och omkodning är data att betraktas som tillförlitliga. Av den översiktliga presentationen i denna rapport framgår att det finns vissa skillnader mellan grupper under den här tidsperioden. Provtagare under 20 års ålder, som utgjorde ungefär hälften av provtagarna, godkändes i högre grad än äldre provtagare. Det var fler män än kvinnor som genomförde körprovet och en större andel av kvinnorna anmäldes via trafikskola. Provtagare som anmälts via trafikskola godkändes i högre grad än privatanmälda och hade även färre anmärkningar i genomsnitt än de som anmälts privat. Om man delar upp efter kön och anmälningssätt var det något större andel av männen som godkändes på förarprovet. När det gäller genomsnittligt antal anmärkningar är det inga större könsskillnader förutom för området manövrering. När det gäller provets innehåll visar det sig att uppmärksamhet och trafikuppträdande är de områden där det genomsnittliga antalet anmärkningar är störst. Säkerhetskontroll, gatukorsning och körning mot mål är de vanligaste områdena att pröva medan effektiv bromsning sällan förekommer. Om man studerar innehållet i provet på huvudort respektive mottagningsort kan man konstatera att prövning av motorväg, körfält, signalkorsning och cirkulationsplats är vanligare förekommande på huvudorter än mottagningsorter, medan förhållandet är det omvända för smal och bred väg, vändning samt sväng till vänster eller höger. Beträffande förändringar över tid kan man utläsa att andelen anmälda via trafikskola har minskat under perioden, liksom andelen godkända, såväl totalt och andelen som godkändes vid första försöket. Andelen godkända bland privatanmälda har sjunkit, medan de som anmälts via trafikskola inte uppvisar någon tydlig nedåtgående trend under perioden. Effektiv bromsning har blivit ännu mer sällsynt.
|
|
| 3. |
- Alger, Susanne, 1967-, et al.
(författare)
-
Beskrivning av data om det praktiska förarprovet 2007-2008 och analys av tillförlitligheten
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med denna rapport var att studera tillförlitlighet hos data som samlats in från körprov behörighet B genomförda 2007 och 2008 och beskriva resultaten, provtagarna och proven utifrån analyser av dessa data. Datakvaliteten förbättrades genom att ta bort prov som inte verkar ha genomförts, samt omotiverade dubbletter. Två stora förändringar har genomförts under perioden. Den ena var att i december 2007 infördes ett nytt körprov och ett nytt protokoll som registrerades med hjälp av en digital penna. Tidigare hade protokollen scannats in. Arbetet med de nya formerna för datainsamling innebar att data för 2007 inte kontrollerades på sedvanligt sätt, vilket ledde till att dessa inte höll samma kvalitet som tidigare år. Introduktionen av den digitala pennan medförde att problem orsakade av scanningen försvann. Däremot visade det sig att oavsiktliga markeringar på körprovsprotokollet kunde leda till att dubbletter registrerades. Den andra stora förändringen var att sammanhållet prov infördes i september 2008. Därmed var det inte bara de som godkänts på kunskapsprovet som genomförde körprov, vilket man måste ha i åtanke vid statistiska jämförelser med tidigare år. Av den översiktliga presentationen i denna rapport framgår att det finns vissa skillnader mellan grupper i likhet med de som konstaterats under tidigare år (Alger & Sundström, 2011b). Provtagare under 20 års ålder godkändes i högre grad än äldre provtagare. Det var fler män än kvinnor som genomförde körprovet och en större andel av kvinnorna anmäldes via trafikskola. Provtagare som anmälts via trafikskola godkändes i högre grad än privatanmälda. Om man delar upp efter kön och anmälningssätt var det något större andel av männen som godkändes på körprovet. När det gäller genomsnittligt antal anmärkningar bland dem som underkändes på körprovet är det inga större könsskillnader förutom för området manövrering. Om man studerar innehållet i provet på huvudort respektive mottagningsort kan man konstatera att prövning av motorväg, körfält, signalkorsning och cirkulationsplats är vanligare förekommande på huvudorter än mottagningsorter, medan förhållandet är det omvända för smal och bred väg/landsväg, vändning samt sväng till vänster eller höger/sväng från landsväg/infartkörning. Beträffande förändringar över tid kan man utläsa att säkerhetskontroll/ körställning, som tidigare genomförts vid nästan alla prov, har blivit något mindre vanligt 2008, medan backning prövats väldigt ofta. Andelen anmälda via trafikskola har minskat under perioden, liksom andelen godkända. Dock bör man därvid ha i åtanke att systemet förändrats.
|
|
| 4. |
- Alger, Susanne, 1967-, et al.
(författare)
-
Det praktiska körprovet 2009-2011 : analys av datas tillförlitlighet samt provresultat och trender
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The aim of this report is to examine the reliability of data from the practical driving test for category B 2009-2011 and study the composition of the group of test-takers and results and changes in pass rates over time during the period. Based on the data checks done it can be concluded that data is reliable. Data from 2011 does not comprise the entire year, but when data for the equivalent period previous years is compared with the year as a whole the differences are negligible.There are certain differences between groups as to the proportion of passed tests. A larger proportion of test-takers below the age of 20 pass the test compared to older test-takers. A larger proportion of test-takers who were registered by a driving school passed than those who registered themselves. If you divide the test-takers by gender and type of registration a somewhat larger percentage of the men passed the driving test. As for average number of mistakes there are no major differences between the sexes except for manoeuvring.As for the content of the test, the most common areas to test are street crossing, driving towards a goal and reversing. Motorway, lanes, roundabouts and signalled crossings are more commonly tested at the main offices, while narrow winding roads, railway crossing and turning off a main road are more common in the other places. Street crossing, lanes and motorway are the situations where the largest percentage of test-takers fails. The percentage of fails for each curricular module are fairly similar for main offices and other offices, but the proportion of fails is higher for roundabouts, driving towards a goal and railway crossings at the main offices. The requirement for attention and identifying risks is the hardest for test-takers to fulfil.When comparing the results with previous years we find that the group differences are fairly similar, but the percentage of tests registered via a driving school continues to decrease. It is more common to include reversing in the test. Even though test-takers who has failed the theory tests are now allowed to take the practical driving test the percentage of passed tests remains on the same level for tests registered via driving schools and has only decreased by a couple of percentage points for the remaining tests.
|
|
| 5. |
- Alger, Susanne, 1967-, et al.
(författare)
-
Provtagares uppfattning om förarprovet : Enkätundersökning före och efter införandet av sammanhållet förarprov
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den första september 2008 infördes en ny provmodell, ”sammanhållet förarprov”, för körkort behörighet B. Detta innebar att kunskapsprovet och körprovet bokas samtidigt och genomförs samma dag eller nära i tid. Provtagarna börjar med att genomföra kunskapsprovet och oavsett resultat på kunskapsprovet genomför de därefter körprovet. Provtagarna måste få godkänt på båda proven inom en tvåmånadersperiod från det första godkända provet för att få körkort. I annat fall får de göra om båda proven och betala nya provavgifter. Denna studie hade som syfte att undersöka om införandet av sammanhållet förarprov påverkat hur provtagarna ser på provet och hur de förbereder sig. En enkät skickades ut till ett slumpmässigt urval bestående av 500 provtagare som genomfört kunskapsprovet före förändringen (augusti 2008) och 500 provtagare som genomfört det efter förändringen (augusti 2010). Urvalsgrupperna utgjordes till hälften av provtagare som fått godkänt och till hälften av provtagare som fått underkänt. Det som den nya provmodellen fört med sig är att fler anmäls via trafikskola och något färre väljer att först läsa teori och sedan övningsköra. Inställningen till reglerna kring provet har också förändrats och de nya reglerna har vunnit större acceptans än när de först infördes. I övrigt är det, utifrån de påståenden som prövades i enkäten, inga större skillnader.
|
|
| 6. |
- Alger, Susanne, 1967-, et al.
(författare)
-
Sammanhållet prov : Utvärdering av effekter av ett sammanhållet teoretiskt och praktiskt förarprov
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den första september 2008 infördes en ny provmodell, ”sammanhållet prov”, för körkort behörighet B. Införandet av sammanhållet prov innebar att kunskapsprovet och körprovet bokas samtidigt och genomförs samma dag eller nära i tid. Provtagarna börjar med att genomföra kunskapsprovet och oavsett resultat på kunskapsprovet genomför de därefter körprovet. Provtagarna måste få godkänt på båda proven inom en tvåmånadersperiod från det första godkända provet för att få körkort. I annat fall får de göra om båda proven och betala nya provavgifter. Denna studie hade som syfte att undersöka om införandet av sammanhållet prov medfört att godkännandefrekvensen på provets två delar ‑ kunskapsprovet respektive körprovet ‑ förändrats, samt om integrationen mellan proven förbättrats. För att jämföra provtagarnas resultat på kunskapsprovet och körprovet före och efter införandet av sammanhållet prov togs stickprov från registerdata från perioden före och efter införandet av sammanhållet prov. Provtagarnas resultat på kunskapsprovet undersöktes genom att jämföra resultatet på de kunskapsprov som genomfördes vecka 50 2007 med kunskapsprov som genomfördes motsvarande vecka 2008. Resultatet visar att andelen godkända prov har ökat från 51 till 62 procent. Genomsnittspoängen för provet har ökat och ligger i stickprovet från 2008 ovanför gränsen för godkänt, 52 poäng (52,6 jämfört med tidigare 50,4 poäng). Resultaten av de körprov som genomförts från december 2008 fram till sista februari 2009 jämfördes med resultatet på de körprov som genomförts under motsvarande period ett år innan. För att få jämförbara grupper ingick endast provtagare som klarat kunskapsprovet i jämförelsen. Analyserna visade att andelen godkända körprov ökat från 59 till 66 procent. Analyserna visade också att det fanns ett samband mellan resultat på kunskapsprovet och körprovet då provtagare med högre poäng på kunskapsprovet hade högre sannolikhet att bli godkända på körprovet. Slutsatserna från studien är att såväl resultaten på kunskapsprovet som körprovet har förbättrats efter införandet av sammanhållet prov och att sambandet mellan kunskapsprovet och körprovet blivit starkare.
|
|
| 7. |
- Bergqvist, Ewa, 1971-, et al.
(författare)
-
Är det svårare att dela med fyra än med två när man läser matte C? : En jämförelse av svårighetsgrad mellan olika versioner av matematikuppgifter i Nationella kursprov
- 2005
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Våren 2004 infördes på försök två olika versioner av de nationella kursproven i matematik på kurserna B, C och D. På varje kurs skilde sig de båda versionerna åt i några av de ingående uppgifterna, medan övriga uppgifter var identiska. Syftet med denna studie är att undersöka om, hur och varför dessa förändringar i matematikuppgifterna påverkar uppgifternas svårighetsgrad. Resultaten visar att en förändring av de i uppgifterna ingående talen endast i ett fåtal fall påverkat uppgifternas svårighetsgrad i någon större utsträckning. Dessa fåtal fall studeras vart och ett för sig. När två uppgifters sammanhang och formulering skiljer sig åt, även om det matematiska innehållet är i stort sett identiskt, visar ett exempel på att skillnaden i svårighetsgrad kan vara mycket stor.
|
|
| 8. |
- Eriksson, Niklas
(författare)
-
Prestationsskillnader mellan flickor och pojkar i NO : En studie av uppgiftsformatets betydelse i TIMSS 2003
- 2005
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Resultaten från Trends in International Mathematics and Science Study (TIMSS) 2003 visar på en markant nedgång i resultaten från 1995 för svenska elever i årskurs 8 i både matematik och naturorienterade ämnen (NO). Inom NO har pojkar bättre resultat än flickor medan det i matematik inte finns någon könsskillnad i resultaten. Utifrån detta undersöktes i denna studie uppgiftsformatets och ämnesinnehållets betydelse för prestationsskillnader mellan flickor och pojkar inom NO, i Sverige, och i jämförelse med andra länders resultat. Lösningsproportioner och en IRT-baserad DIF-metod användes för att studera detta. Resultaten är entydiga, flickor presterar relativt sett bättre på uppgifter där de ska skriva ner ett svar och pojkar presterar bättre på uppgifter där det finns färdiga svarsalternativ. Sverige är tillsammans med Moldavien och Bahrain de länder där uppgiftsformatet har störst betydelse för prestationsskillnadermellan flickor och pojkar. I biologi, som setts som ett ämne till flickornas fördel, är prestationsskillnaden mellan uppgiftsformaten så stor att pojkar presterar lika bra som flickor om endast flervalsuppgifter beaktas. I fysik, som setts som ett ämne till pojkars fördel, presterar flickor lika bra om endast uppgifter där deska skriva ner ett svar tas hänsyn till.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Näsström, Gunilla, et al.
(författare)
-
Samstämmighet mellan kursplan och prov : En studie av kunskapsprovet för körkortsbehörighet AM
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En ny körkortsbehörighet infördes 1 oktober 2009 för moped klass I, behörighet AM för att öka trafiksäkerheten. För att få denna körkortsbehörighet krävs en obligatorisk förarutbildning med övningskörning och ett godkänt kunskapsprov. Det svenska förarutbildningssystemet är målrelaterat och består av tre delar - kursplan med mål, förarutbildning och förarprov. För att detta system ska fungera krävs att de tre delarna är samstämmiga. Syftet med studien var att analysera kursplanen för förarutbildning för behörighet AM med avseende på dess innehåll och struktur samt undersöka samstämmigheten mellan kursplanens mål och kunskapsprovets innehåll. Sex bedömare har dels analyserat kursplanen, dels ett kunskapsprov med Blooms reviderade taxonomi som analysverktyg. Eftersom vissa mål i kursplanen är mer omfattande viktades dessa upp för att ge en mer rättvisande bild vilket resulterade i en acceptabel samstämmighet mellan kursplanen och kunskapsprovet. Vissa delar av kursplanens mål förväntas uppnås under den obligatoriska förarutbildningen och därför kan inte samstämmigheten mellan kursplanen och kunskapsprovet förväntas vara fullständig.
|
|
