| 1. |
|
|
| 2. |
- Larsson, Stefan
(author)
-
DATAEKONOMIER : Om plattformar, tredjepartsaktörer och behovet av transparens på digitala marknader
- 2020
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Mycket av den digitala datainsamlingen av personers information sker utan att konsumenterna är medvetna om det eller ens har någon praktisk möjlighet att påverka. Detta får direkta konsekvenser för konkurrensens förutsättningar, men aktualiserar också frågan om hur dataskydd, konkurrens och det bredare konsumentskyddet förhåller sig till varandra och, i förlängningen hur de olika tillsynsmyndigheterna kunde bättre positionera sig.I ljuset av pågående regleringsdiskussioner i både Europa och USA kring digitala plattformars konkurrenspåverkan syftar denna studie till att öka kunskapen om vilken roll individers data – inklusive personuppgifter – spelar på digitala och digitaliserade marknader.Studien inkluderar en begreppsdiskussion baserad på en genomgång av både mångfacetterad och kritisk litteratur om hur man kan förstå de dataekonomier som involverar digitala plattformar. Plattformarna och den marknadslogik de representerar kan förstås på flera sätt, och i denna rapport diskuteras begrepp som datafiering, skalbarhet, artificiell intelligens (AI), digitala ekosystem och transparensfrågor.Utöver begreppsdiskussionerna redovisas två empiriska studier, som även kompletteras av en bibliometrisk analys över områdets forskningslitteratur:1.) en kartläggning av närvarande tredjepartsspårare, det vill säga så kallade kakor (eller cookies), på ett urval av för den svenska marknaden relevanta hemsidor inom fem sektorer (mediehus, handel/retail, bank/försäkring, offentlig sektor, vård/hälsa);2.) resultat från webbspårningsstudien användes i intervjuer med fyra digitala fokusgrupper om 10–12 deltagare i varje. Rapporten rekommenderar att tredjepartsproblematiken och datahandlande marknader bör ägnas mer uppmärksamhet eftersom det både från ett individ- och företagsperspektiv är en icke-transparent praktik. Dvs., det finns ett behöva av att stimulera transparens i dataekonomierna. Mycket talar för att dataekonomier och kommersiella plattformsaktörers dominans föranleder ett ökat samverkansbehov mellan tillsynsmyndigheter som Datainspektionen, Konsumentverket och Konkurrensverket.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Åge, Lars-Johan, 1966-
(author)
-
Affärsbaxning - ett ramverk för den goda affären
- 2015
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Denna rapport vänder sig till offentlig inköpare med syfte att tillhandahålla ett ramverk som beskriver förutsättningarna för en effektiv offentlig upphandlingsprocess, en s.k. ‛god affär‛. Utgångspunkten är en doktors-avhandling som lades fram på Handelshögskolan i Stockholm 2009 som presenterade en vetenskaplig modell för ett modernt affärsmannaskap. Den innehöll fyra principer: affärsstandardisering, affärskamratisering, personalisering och rationell affärsprövning. Denna rapport översätter dessa fyra principer till offentligainköpssammanhang och visar hur dessa kan balanseras i enlighet med ‛affärsbaxningsmodellen‛ och därigenom skapa maximalt effektiva offentliga upphandlingsprocesser.När det gäller principen om affärsstandardisering betonar den vikten av att de standardiserade och administrativa processerna är ändamålsenliga och anpassningsbara. Det är också viktigt att dessa processer även omfattar kunskapsöverföring i organisationen och att det finns ett stödjande strukturkapital. Principen om affärkamratisering betonar vikten av interna och externa samarbeten. Det handlar om att ha arbetsmetoder och processer för att omhänderta leverantörerna både före, under och efter en upphandling. Här betonas ävenvikten av samsyn, inte bara om det som ska upphandlas, utan ävenom de långsiktiga målen och strategierna. Principen om personalisering fokuserar på individnivån i affären och här betonas vikten av att de inblandade personerna har en grundläggande kompetens i att skapa långsiktiga relationer både internt och externt, få tillgång till väsentlig information, tillvarata organisationen situationsspecifika intressen, säkerställa värdeskapande möten och att förstå vilka utrymmen det finns för förhandling och dialog. Principen om rationell affärsprövning beskriver vikten av att rationella överväganden präglar den offentliga inköpsprocessen. Det handlar om ett göra korrekta och effektiva behovsanalyser baserat på den upphandlande myndighetens verksamhet och budget, men även att uttrycka dessa krav på ett korrekt, reellt och ändamålsenligt sätt.Rapportens budskap är att receptet på den ‛goda affären‛ är att dessa fyra principer måste vara på plats, var och en för sig, och ‛i rätt dos vid rätt tillfälle‛. Hur stor plats och vikt de tar är beroende av var i upphandlingsfasen man befinner sig och vilken affär som för tillfället ska hanteras. Alla affärsmän och affärskvinnor som är inblandade i offentlig upphandling bör ‛baxa‛ dessa olika affärsmässiga principer, lite olika varje gång, för att kunna åstadkomma den goda affären.Denna rapport ger ett ramverk, eller en karta, som kan fungera som ett ‛flygfoto‛ över dessa affärsprocesser och som kan användas för att hitta fram till den goda affären. Det finns ävenchecklistor för varje princip för att underlätta navigeringen i dessa komplexa situationsspecifika processer för att vägen till en god affär ska bli möjlig i varje offentlig upphandlingsprocess.
|
|
| 7. |
- Alalehto, Tage, 1956-, et al.
(author)
-
Kartellbrottslighetens moraliska ekonomi
- 2020
-
Reports (peer-reviewed)abstract
- Denna rapport undersöker hur gränslinjen mellan legalt/illegalt och moraliskt/-omoraliskt, återspeglar sig hos allmänheten gällande kartellbrottslighet. Utöver denna frågeställning undersöks hur allmänheten ser på påföljdssystemets hårdhets-grad (för sträng –för slapp) och verkansgrad (effektiv –ineffektiv). Den kartellbrot-tslighet som avses är horisontella karteller. Utgångspunkten är att gränslinjen mellan legalt/illegalt och moraliskt/omoraliskt går mellan ”male in se” och ”mala prohibita”. Den grundläggande frågan i detta fall blir vilken moralisk värdering allmänheten har av ett beteende som formellt är olagligt, det vill säga ifall man har väldigt liten förståelse för ett brott och anser att beteendet är förkastligt (till exempelvåldtäkt) eller ifall man har en större förståelse för brottet även om den är formellt sett är förbjuden (exempelvis skattebrott). I det första fallet är beteendet oförståelig, moraliskt sett, medan den i det andra fallet kan vara förståeligt.Litteraturgenomgången pekar på att denna fråga kan ses utifrån ett politiskt pers-pektiv. Forskare med ett vänsterperspektiv har menat att kartellbrottslighet är ett ”male in se” eftersom den påstås dränera arbetarklassens välfärdsresurser. Ett resonemang som konservativt inriktade forskare delar i det att kartell är ett norm-brott mot den etablerade traditionen av fri konkurrens mellan företag och ett brott mot fysisk person (konsument, företagare, myndighetsperson) som försöker leva upp till den reglering som finns inom området). Mot detta har liberalt sinnade forskare istället hävdat en mjukare linje av ”mala prohibita”. Utifrån sitt försvar av marknadens valfrihet har man generellt avvisat lagföringsvägen,istället har man föreslagit att samverka och informera mellan myndighet, individ/företag/bransch och på det sättet hoppas på en självreglerande effekt av kartellbrottsligheten.Utifrån litteraturöversikten om kartellbrottslighet har fyra hypoteser härletts:H 1: Allmänheten har mycket låg till ingen egen erfarenhet av kartellbrotts-lighet, i motsats till lågprofilerade ekobrott såsom bedrägeri, förskingring, skattebrott, beroende på att allmänheten får sin information om kartellbrotts-lighet genom media.H2: Allmänheten kommer att uppfatta kartellbrottslighet som ett oärligt och skadligt beteende, men långt ifrån alltid ett brottsligt beteende. Och under vissa omständigheter som ett moraliskt behjärtansvärt beteende även om det är principiellt olagligt.H 3: Allmänheten kommer att uppfatta kartellbrottslighet som något som bör bestraffas med skam såsom offentlig publicering av namn och företag eller administrativt förlagda böter som överstiger personens/företagets vinst av det brottsliga beteendet.H 4: Denförhandlingsprincip där en av kartellaktörerna samarbetar med myndighet (eftergiftsprogram) i syfte att slippa bestraffning, kommer att få ett lågt stöd hos allmänheten (under 20 procent).Data för undersökningen utgörs av en enkät som skickades ut till 5000 slump-mässigt utvalda svenskar våren 2019. Sammanlagt svarade 1 857 individer på enkäten, vilket ger en svarsfrekvens på 37 procent.Resultaten visar att 80 procent uppfattar kartellbrottslighet som olagligt medan 20 procent inte gör det. Till detta kan läggas att ytterligare 37 procent anser att kartell-brottslighet kan anses vara moraliskt behjärtansvärt. Av denna grupp på samman-lagt 57 procent (20 procent anser att det är lagligt, 37 procent att det är moraliskt behjärtansvärt) så är kvinnor och singlar överrepresenterade. Det finns också en utbildningseffekt. De med grundskola som högsta utbildningsnivå tenderar att se karteller som olagliga men att de kan vara moraliskt behjärtansvärda jämfört med de som har gymnasium eller högskola som högsta utbildningsnivå.När det gäller resultaten kring bestraffning av kartelldrivande företag anser över 60procent att bötesstraff är det mest relevanta straffet. Ungefär 20 procent anser atten varning från till exempel Konkurrensverket borde vara tillräckligt, medan tioprocent anser att stigmatisering är det mest rimliga straffet. I motsats till dessa tycker ca sju procent att de inte förtjänar något straff alls. Reducerar man frågan från företagsnivå till företagsledning så framträder en liknande bild: om företaget straffas med i huvudsak böter så kan ledningen straffas via förbud mot att inneha en ansvarig ställning i företag (drygt 37 procent) och/eller böter för den individ som är ansvarig för kartellen (drygt 33 procent). En mindre andel anser att de ansvariga ska stigmatiseras (drygt 11 procent). Slutligen anser ca 17 procent att ansvariga personer för kartellen ska placeras i fängelse.När det gäller synen på eftergiftsprogram så anser ungefär fem procent att kartell-verksamma företag, som samarbetar med kontrollerande myndighet för att avslöja kartellen, skall frias helt och hållet. Drygt 13 procent finner det skäligt att företaget åtminstone namnges offentligt medan de andra företagen straffas hårdare. Drygt 32procent anser dock att det måste till ett hårdare straff för det samarbetande företaget, medan de andra företagen ska fällas något hårdare. Den största andelen, nästan hälften, anser dock att det inte finns någon skillnad. Brott är brott och måste straffas likvärdigt oavsett om man samarbetar ellerinte.Slutligen kan vi också konstatera att samtliga hypoteser bekräftas i undersökning-en, vilket tyder på att det svenska materialet inte skiljer sig från annat västeuro-peiskt material. Skillnaden i åsikter finns istället inom länderna och baserar sig mer på demografiska faktorer än kontextuella faktorer.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Edquist, Charles
(author)
-
Offentlig upphandling och innovation
- 2014
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Offentliga upphandlingar kan bidra till, och vara en drivande kraft, för innovationer i samhället. För att åstadkomma detta krävs inga lagändringar. Däremot är det nödvändigt att politiker och beslutsfattare ger besked om att det ska genomföras sådana upphandlingar – och samtidigt tar ansvar för dem. I rapporten Offentlig upphandling och innovation framhåller författaren att det bästa sättet att göra reguljära upphandlingar innovationsvänliga är att göra så kallade funktionsupphandlingar. För detta behövs inga lag- eller regeländringar. Funktionsupphandlingar innebär att det i upphandlingsunderlaget ställs krav på funktion i stället för specifika krav på produkterna, varorna eller tjänsterna. Rapportförfattaren föreslår att upphandlingsreglerna ändras så att även tekniska högskolor, medicinska fakulteter, sjukhus eller offentliga forskningsorganisationer också ska tillåtas delta vid så kallad förkommersiell upphandling. Idag är andra än privata företag uteslutna från att delta.
|
|
