| 1. |
- Aronsson, Peter, 1959-, et al.
(författare)
-
Kulturarvens dynamik : det institutionaliserade kulturarvets förändringar
- 2005
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I augusti 2004 arrangerade Tema Kultur och Samhälle (Tema Q) en nationell konferens under rubriken Kulturarvens dynamik: Det institutionaliserade kulturarvets förändringar. Konferensen syftade i främsta rummet till att lägga grunden för en nationell forskningsöversikt över ett växande akademiskt fält: forskning om kulturarv och historiebruk. Medan en sådan översikt i 1990-talets början inte hade tagit lång tid i anspråk är situationen en bit in på det nya seklet en annan. Idag är många forskare inom skilda discipliner eller tvärvetenskapliga miljöer sysselsatta med frågeställningar som kretsar kring den sammanvävda relationen mellan konstruktionen och användningen av historia. Föreliggande antologi innehåller artiklar skrivna av konferensens deltagare. Vår förhoppning är att den kan fungera dels som en introduktion till den nationella kulturarvs- och historiebruksforskningen, dels som en utgångspunkt för diskussioner om vilka viktiga frågor som ännu inte har blivit ställda.Konferensen Kulturarvens dynamik: Det institutionaliserade kulturarvets förändringar arrangerades i samråd med Museivetenskapliga rådet och finansierades av Riksbankens Jubileumsfond. Härmed fångade den också upp viktiga initiativ som tagits för att utveckla och fördjupa forskningen kring kulturarv och historiebruk. Vid Linköpings universitet har tematisk och tvärvetenskaplig forskning om kulturarv bedrivits sedan ett femtontal år, bland annat inom det av Forskningsrådsnämnden finansierade projektet ”Modernisering och kulturarv”. Tillkomsten av Tema Kultur och samhälle (Tema Q) har inneburit att kulturarvsforskningen vid Linköpings universitet har förstärkts. Museivetenskapliga rådet har under en lång tid strävat efter att få till stånd en bred institutionshistorik över museerna, och på andra sätt försökt stimulera museivetenskaplig forskning. Riksbankens Jubileumsfond, slutligen, har på olika sätt försökt främja forskning om kulturarv och museer, bland annat genom konferensen Kulturarvet, museerna och forskningen, som genomfördes i samarbete med Forskningsrådsnämnden och Tema Teknik och social förändring 1997.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Bödker-Pedersen, Monica, et al.
(författare)
-
Bibliografi för Tema Q 2002 - 2010
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna bibliografi redovisar publikationer av personer vid Tema Q under åren 2002 – 2010. Huvudsyftet är att bidra till att ge en samlad bild av verksamheten vid temat genom de texter som skrivits där.Sammanställningen ingår i en rad projekt som Tema Q genomför i samband med jubileumssymposiet den 19 – 20 januari 2012. Symposiet firar temats tioårsdag genom en bred diskussion om temats utveckling och framtid. I diskussionsunderlaget ingår boken Kulturaliseringens samhälle: Problemorienterad kulturvetenskaplig forskning vid Tema Q 2002 - 2012, en reguljär utvärdering av forskningsmiljön som genomförs av tre framstående externa forskare, en bibliometrisk granskning och ett omfattande programarbete som engagerat medarbetarna under 2011.Underlaget för denna bibliografi består av de publikationslistor som medarbetarna angivit i temats årsberättelser. Den första avser år 2002, det år som gäller för Tema Q:s ”riktiga” startår, då de tre nytillsatta professorerna, de ursprungliga 11 doktoranderna och en egen administratör fanns på plats. Årsberättelsen för 2011 föreligger inte ännu och under de två första åren av temats existens, 2000 – 2001, utgavs inga sådana. Någon närmare redaktionell granskning eller standardisering av posterna har inte skett. Poster som avser skrifter under publicering, eller som inte föreligger som publikt tillgänglig text, eller som eljest saknar tillräcklig bibliografisk identifikation har strukits. Även om formatmallen för medarbetarnas redovisning av publikationer i årsberättelserna varit den samma under hela perioden förekommer en del avvikelser och inkonsekvenser. I början av perioden, när det allmänna akademiska publiceringstrycket var lägre, var sannolikt även redovisningsdisciplinen sämre. För enskilda författare finns utförlig redovisning av publikaitoner i universitetets databas DIVA. www.ep.liu.se.Bibliografin är ordnad årsvis 2010 – 2002 och alfabetiskt efter författarens namn. Undertecknade har svarat för framställningen.
|
|
| 5. |
-
Demokratiskt kulturarv? : Nationella institutioner, universella värden, lokala praktiker
- 2006
-
Ingår i: Demokratiskt kulturarv?. - Linköping : Linköping University Electronic Press. - 9197566322 - 9789197566322 ; , s. 1-17
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Frågan om ett demokratiskt kulturarv brukar knytas till 1974 års statligakulturpolitik med sin ambition att sprida kultur till allt bredare grupper. Ivår egen tid lever detta vidare samtidigt som vägarna öppnats för både enmer krävande och aktivistiska demokratisyn och en mindre entydigt negativsyn på kommersiella kulturyttringar. Element som har med representationav allt fler grupper och deras aktiva deltagande i kulturarvsprocesser förs insom både ett rättvisekrav, som en förhoppning om ett mer dynamiskt samhällslivoch som ett försök att fördjupa och förnya den demokratiska politiskakulturen.Begreppet kulturarv var på 1970-talet inget gångbart begrepp. Det är förstkring 1990, med de stora omvälvningarna både inom och utom landet somdetta begrepp hamnar i kulturpolitikens mitt i ett försök att orientera ochmobilisera i en svårmanövrerad samtid.Ska traditionen styra framtiden? Ska medborgarna bestämma över det förflutna?Ska medborgarnas erfarenhet forma kulturarvet? Vems kulturarvoch vilken gemenskap ska odlas med offentliga medel och vad kan lämnasåt privata intressen eller föreningar, rent av med fördel? Vad blir experternasroll?Med stöd av Vetenskapsrådets satsning på Demokratiforskning möjliggjordesen konferens hösten 2004 och denna antologi som försöker ta ett stortgrepp kring frågorna om i vilka meningar man mer precist kan tala om ettdemokratiskt kulturarv.
|
|
| 6. |
- Fornäs, Johan, 1952-, et al.
(författare)
-
Culture Unbound : Dimensions of Culturalisation
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This report discusses ideas of a radical increase in the significance and scope of culture in modern society, where industrialism is said to have been superseded by a society of information, knowledge and experiences. Issues of cultural identity and community are increasingly focal concerns, the virtual worlds of media culture seem omnipotent, and the cultural sector is growing with each of its recurrent redefinitions. Politics and the economy are supposedly aestheticised, culture and design boost regional development, creativity is a core value. The theses of revolutionary -culturalisation- of society and everyday life have a long history through the various cultural turns proclaimed by scholars as well as in society at large. The report scrutinises some main arguments and their implications, pointing at a need to distinguish historical trends, material processes and ideological discourses. A differentiation is made between five main dimensions of the concept of culture that are associated with specific sets of culturalisation ideas and corresponding trans-formations of boundaries around and within the cultural field. This discussion also touches upon the position and role of cultural research itself. Examples are given from five focal areas for these processes: academic work, regional politics, public spaces, history constructions and border struggles.
|
|
| 7. |
- Fornäs, Johan, 1952-
(författare)
-
Reading the €uro : Money as a Medium of Transnational Identification
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Media culture is a main element in the formation of cultural identities, whether of people or of places. Cities, regions, nations and supranational formations like the EU are identified by mediated texts that symbolically give meaning to such geographical sites. The same is true for the individuals and groups who populate or cross them. Such issues were at stake in a team focusing on cultural identities, within the European Science Foundation programme -Changing Media - Changing Europe-, organised by Ib Bondebjerg and Peter Golding, 2000-2004. A series of workshops were held in various -liminal- European cities - places where the intersectional dynamics of personal, urban, national and European identifications were particularly contested or filled with tensions, including Bilbao, Palermo, Istanbul, Berlin and Budapest. We explored and analysed how local monuments, films, television, radio, popular music and the press contributed to establish and transform such identity formation. I had previously done research on popular music, youth culture and media consumption. In this context, my interest became focused in two main directions. On one hand, I started investigating popular song lyrics of identity in these cities. I hope to be able to complete that study in a not too distant future. My other project concerned euro money as a medium of identification for Europe and its nations. This study is presented here. The following study owes much to feedback from the ESF team mentioned above. Among them were Karin Becker, Jérome Bourdon, Daniel Dayan, Kirsten Drotner, Rob Kroes, Sonia Livingstone, Sabina Mihelj, Giuliana Muscio, Roger Odin, Kevin Robins, Maria Rovisco and Philip Schlesinger. Strong support was offered by the team leader William Uricchio, who edits a collection of essays where limited parts of this euro text is to be published as -Meanings of Money: The Euro as Sign of Value and of Cultural Identity- (in William Uricchio (ed.): We Europeans? Media, Representation, Identities, Bristol: Intellect Press). A Portuguese anthology about the euro in the media has published another version as -Leituras do Euro- (in Maria João Silveirinha & Cristina Ponte (eds): Moeda e Comunicação. A representação mediática do Euro, Lisboa: Livros Horizonte). The study also derived impetus from the extraordinary interdisciplinary Department of Culture Studies (Tema Q) at Linköping University, where parts of it have been presented at seminars. Also, the Passages project - a collective ethnographic study of media consumption in and around a Swedish shopping centre - was a valuable source of inspiration for ideas on how economy, culture and media interact in late modernity, inspired by Walter Benjamin-s Arcades Project (see our English volume, published May 2007 as Fornäs et al.: Consuming media: Communication, shopping and everyday life, Oxford/New York: Berg). This printing has been made possible through a grant from the Swedish foundation Magn. Bergvalls Stiftelse.
|
|
| 8. |
- Grip, Björn, 1947-
(författare)
-
Samhällsförändring och det ömtåliga hjärtat : En analys av samhälle, ohälsa och hjärtdödlighet i Linköping och Norrköping från 1950-tal till 2000-tal
- 2012
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The study Social Change and the Fragile Heart is an analysis of contemporary history in two neighboring Swedish cities, Linköping and Norrköping. The analysis has been made from a special perspective: the changes in deaths due to heart disease in the age group 50-74 years.The differences in mortality between the two cities is a measurable way to study how well a society functions and is governed. These cities in the county of Östergötland differ historically and socially. This has led to clear differences in socio-economic conditions and even variations in health and mortality that have been to Norrköping’s disadvantage.There is an exception, the 1970’s, when the rise in the numbers of deaths due to heart disease was broken in Norrköping, while the figures continued to increase in the neighboring city, especially among men. Uneasiness about the future and opportunities to make a living grew. This may have influenced health negatively, especially among middle-aged men who feared their jobs were threatened. In Norrköping the textile industry had definitely died in the beginning of the 1970’s. The closing of this industry meant at the same time that poor working conditions and low-paid work were phased out. The earlier rising trend in deaths due to heart diseases was broken, and instead a noticeable decline occurred that was especially clear among women.Deaths due to heart disease in ages 50–74 began to decline generally in the 1980’s and sank significantly in the following decade. The difference between the cities, however, grew from the relatively equal situation of the 1970’s. These are the years during which economic and political power shifted from Norrköping to Linköping. As the regional center and a relatively new university town, Linköping survived the recession of the 1990’s rather well. Simultaneously, Norrköping suffered from what might be called a “social exhaustion depression.” During the last decade of the 20th century long-term unemployment and illness affected far more people than in Linköping. The great transformation from an industrial to a post-industrial society left its mark on Norrköping in the form of increased differences between the cities in the case of premature deaths due to heart disease.
|
|
| 9. |
- Gunnarsson, Andreas, 1978-
(författare)
-
Genetik i fiktion
- 2006
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This licentiate’s thesis is concerned with how genetics is depicted and used in fictional stories. From a perspective that combines science and technology studies with cultural studies, it analyses narratives that deal with, or contain images of, genetics and gene technology. The empirical material consists of four narratives, two movies and two novels: Andrew Niccol’s film Gattaca (1997), Ang Lee’s film Hulk (2003), Margaret Atwood’s novel Oryx and Crake (2003), and P.C. Jersild’s Swedish novel Geniernas återkomst ("Return of the Geniuses", 1987). The thesis has two main parts, where the first part introduces theories and perspectives on biology and narrative, whereas the second part presents the four analyses of fictional narratives. The first part is divided into two sections. Section one is concerned with biology (primarily molecular biology), ideals of objectivity, and the relation¬ship between science and technology. I argue for a perspective where science and technology are intimately interwoven, especially in the case of the “new biology”. This section defines the concepts of genetics and gene technology, a definition that relies more on how the concept of gene is used in the analysed narratives than the scientific discipline of genetics. Then follows in the second section a discussion of narration and fiction, two cen¬tral concepts in this thesis. With the aid of structuralist literary studies, the process of narrative production and meaning making is described, and an argument is made for viewing fiction as a quality of narratives rather than a genre of its own. Part two is also made up of two main sections. In the first of these, the four narratives are analysed separately. The narratives are viewed as examples of different perspectives on fictitious genetics: Gattaca is analysed as an exam¬ple of a genetically governed society, Hulk as a genetically manipulated individual, Oryx and Crake exemplifies the genetic apocalypse, and Genier¬nas återkomst depicts a future society where genetics has been out¬dated, banned and expelled. The second part analyses genetics and gene technology as narrative devices. Here, the four narratives are no longer separated. In¬stead, they are compared and used to exemplify a number of sometimes contradictory narrative uses of genetics and gene technology. The narratives make use of both public understandings of science and technology and the complexity of modern biology and biotechnology to balance credibility and the fantastic. Six main functions of genetics are identified in the narratives, some of wich are functions of negotiation – like the negotiations between the credible and the incredible, between threat and opportunity, between control and the loss of control, between micro and macro, and between nature and technology. Other functions are based upon genetics and gene technology being described – and understood – as both new and having potentially pro¬found consequences for society and human¬kind. In the end, genetics in fic¬tion turns out to have very little to do with genetics and gene technology as scientific discourses. Instead these sciences seem to be used because of their complexity and aura of both “cutting-edge” sciences and “code of life”, in order to negotiate a number of narrative problems and oppositions.
|
|
| 10. |
|
|
