| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Lindgren, Monica, 1958-
(författare)
-
Hälsopedagogikens innehåll och form : en diskursanalytisk studie av begreppet "Upplevelsebaserad pedagogik"
- 2007
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Föreliggande rapport har tillkommit utifrån ett uppdrag till Högskolan Väst från Hälsoäventyret Oasen Vara. Uppdraget innebar att ”klargöra teoribasen bakom upplevelsebaserad pedagogik” och som en del av detta uppdrag gjordes en diskursanalytisk studie på Hälsoäventyrets egen skriftliga presentation, vilken här presenteras. Datamaterialet är hämtat dels från verksamhetens egen webbsida och dels från dess tryckta publikationer. Syftet med rapporten är att ge en överskådlig bild av vilka diskurser samt hur dessa diskurser formerar sig i texterna. Vidare är syftet att problematisera dessa diskurser samt öppna upp för eventuella alternativa synsätt, vilka skulle kunna ses om relevanta för området. Analysen inriktas på att lyfta upp meningsskapande processer, vilka ibland kan vara motsägelsefulla, för att på så sätt klargöra vilka idéer och föreställningar som är privilegierande och tilldelas status som sanningar. Vilka gränsdragningar görs i samband med presentationen av upplevelsebaserad pedagogik och vilka effekter och konsekvenser skapas med utgångspunkt i de skilda diskursiva konstruktionerna? Tre centrala diskurser framträder i texterna: Upplevelsebaserad pedagogik som lärande, upplevelsebaserad pedagogik som fostran samt upplevelsebaserad pedagogik som terapi. De tre diskurserna kan ses som innehållande en inbyggd motsättning men med vissa gemensamma beröringspunkter. I rapporten diskuteras hur förståelsen och tolkningen av pedagogiska praktiker med hjälp av fostrande och/eller terapeutiska inslag kan ses som problematiskt utifrån synen på lärande respektive synen på barn och unga. Vidare diskuteras hur lärandediskursens inriktning mot det estetiska området kan förstås och problematiseras. En alternativ diskurs, skapad utifrån såväl innehåll (hälsoaspekter) som form (estetiskt- konstnärliga uttryck), framställs som fruktbar för den fortsatta utvecklingen av begreppet ”upplevelsebaserad pedagogik”.
|
|
| 4. |
- Nielsen, Cecilia, 1944-, et al.
(författare)
-
Hur balanserar lärare mellan ansvaret för hela gruppen och för varje enskilt barn? : arbetsrapport från en pilotstudie, maj 2007 – oktober 2008
- 2009
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Rapporten innehåller två delar. Den första utgörs av rapporteringen av det arbete som utförts inom projektet under de första 18 månaderna, den andra av det konferenspaper till NFPFs/NERA’s1 kongress i Köpenhamn i mars 2008, där projektet först presenterades för en vidare krets. Den forskningsfråga som undersöks är: Hur balanserar lärare i verksamheten mellan ansvaret för hela gruppen och för varje enskilt barn? Dataproduktionen har skett med hjälp av studenter, som i sin verksamhetsförlagda utbildning (VFU) har gjort observationer och intervjuer med sina lärarutbildare i verksamheten (LUV). De texter som blivit resultatet av dessa observationer och intervjuer har sedan analyserats, dels av studenterna själva i seminarier, dels av projektgruppen. I det senare fallet har analysen inriktat sig mot vad studenterna har valt att observera och vad de har kunnat se, både med tanke på vilka instruktioner de fått och med utgångspunkt i vilka förutsättningar utbildningen gett dem att se vad som händer i verksamheten. Projektet står alltså på tre ben:1. En vetenskaplig undersökning av en allmändidaktisk forskningsfråga.2. Studentmedverkan i såväl dataproduktion som analys, vilket ingår i studenternas vetenskapliga skolning.3. En utvärdering av undervisningen och kurslitteraturen vid lärarprogrammet med avseende på vilka förhållanden studenterna givits förutsättningar att upptäcka i verksamheten.Pilotstudien har tydligt bekräftat hur komplex forskningsfrågan är och hur komplicerad situationen på verksamhetsgolvet är. De resultat studien gett antyder också att undervisningen vid högskolan i hög grad styr vad studenterna kan se i verksamheten, och att deras texter ofta är normativa. Projektet har visat sig synnerligen generativt. Intressanta och viktiga frågor för fortsatt forskning inom projektet har utkristalliserats, liksom avgörande problemområden som lärarutbildningen behöver ge sig i kast med.
|
|
