| 1. |
- Dahl, Christoffer
(författare)
-
Ett annorlunda BRUS : ett läromedels litteraturförmedling i spänningsfältet mellan tradition och förnyelse
- 2010
-
Doktorsavhandling (populärvet., debatt m.m.)abstract
- This thesis discusses different challenges of mediating literature in textbooks. The study is based on a critical analysis of the textbook BRUS as well as other textbooks. BRUS displays evident and pas- tichelike influences from postmodern culture, features that are still unusual in textbooks. In my research therefore I ask: Which innovative as well as traditional features can be discerned in the BRUS material, and how can they be explained? Which notions of literature are represented by BRUS? What pedagogical challenges are expressed in BRUS? The result indicates several nontraditional features. For examplehow BRUS introduces literature to the reader through a postmodern discourse in which high culture and low culture are mixed. The selection of genres in BRUS contains a relatively high proportion of nonfiction literature, and literature that is considered as low culture. BRUS uses a significant large number of writing assignments which demand different creative performances. The purpose is presumably to engage the students in the process of constructing literary meaning by presenting contemporary literature that actually matters to young people. However, the intellectual operations lack analytical depth and are focused on describing contextual features which sometimes are tenuously connected to the literature. My conclusion is that BRUS initiates a variation of fruitful literary ideas in a pedagogical context. The problem is the lack of a critical filter and pedagogical metadiscussions in which BRUS for instance discusses what functions the study of literature might fill in today’s media landscape. In my opinion, such questions shouldbe in focus in a postmodern textbook.
|
|
| 2. |
- Alkhede, Maria, 1961-
(författare)
-
Aritmetik i förskolan : en studie av taluppfattningens betydelse för matematikundervisningen
- 2021
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kunskapsområdet matematik blir alltmer fokuserat även i förskolan, med mål av vilket kunnande barnen förväntas utveckla. Därav finns det behov av att förstå vad barn faktiskt erbjuds lära och vad de utvecklar för förmågor innan de börjar skolan. Studiens övergripande syfte är att beskriva på vilket sätt förskollärare utvecklar och iscensätter aktiviteter om tal och räknande, och vilket kunnande som blir möjligt för barnen att utveckla. Studien har fokuserat på förskollärarnas lärande samt iscensättande av aktiviteter med matematiskt innehåll (aritmetik, taluppfattning och räknefärdigheter). Den första delstudien beskriver processen kring förskollärares kollektiva lärande. Genom att reflektera och diskutera egna dokumentationer utvecklas de i sin profession avseende lärandet av tal och räknande i aktiviteter med barn. Den andra delstudien beskriver hur förskollärare planerar och iscensätter en aktivitet med fokus tal och räknande, och hur detta påverkade barnens möjligheter till lärande. Studien utgår från ett variationsteoriskt perspektiv (Marton, 2015) samt Chi’s (2009) taxonomi, avseende i vilken form aktiviteterna iscensätts (aktiv - konstruktiv - interaktiv). Studiens resultat visar att förskollärarnas lärande om ämnesinnehåll är en komplex process, där förskollärarnas delade erfarenheter gör det möjligt för dem att över tid urskilja nya aspekter av tal och räknande och därmed också hantera innehållet i aktiviteter på ett förändrat sätt. Studiens resultat visar även skillnader mellan hur lärarna valde att iscensätta aktiviteterna och att detta resulterade i olika möjligheter för barnen att lära.
|
|
| 3. |
- Amhag, Lisbeth
(författare)
-
Potentialen och rösterna i nätbaserade dialoger : Dialogiska och medierande redskap för lärande
- 2009
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under det senaste decenniet har allt fler lärosäten över hela världen arrangerat distansutbildningar eller campusbundna kurser som helt eller delvis är organiserade med hjälp av nätbaserade lärmiljöer. Nätbaserade kurser har därmed blivit vanliga och viktiga mediala arenor inom högre utbildning, såväl i distansutbildningar som i campusbundna kursmoment. Datorstödet har också medfört ett nytt sätt att undervisa på och lära sig med. Men det råder brist på kunskap om hur nätbaserade dialoger bidrar till individuellt och kollektivt lärande. Syftet med studien var att utifrån Bakhtins teoretiska ramverk om dialoger och sociokulturell teori undersöka hur 40 studenter använder skriftliga, asynkrona dialoger (N=1567) för att kunna urskilja hur mening utvecklas individuellt och kollektivt under tre högskolekurser (60 veckor, halvfart distans). Avgränsningen omfattades av att undersöka på vilket sätt och i vilken grad studenterna använder dialogens potential och röster som medierande redskap för sitt och andras lärande i samspel med andra studenter. I resultatet från den grundligare analysen av 265 inlägg framstår att studenterna i olika grad successivt utvecklat en förmåga att använda sig av meningsinnehållet i de skriftliga, asynkrona dialogerna som ett aktivt redskap för att utveckla ny förståelse och nya perspektiv. Det som också synliggjordes var att det är en aktiv lärprocess som utvecklades över tid, när studenterna använde sina erfarenheter tillsammans med andra, mot nya sätt att tänka och handla. Potentialen och de olika rösterna i dialogerna tydliggör att det kollektiva samspelet inte sker eller utvecklas på egen hand, utan måste stimuleras och utmanas under utbildningen av lärare, men också av och mellan studenter. Studiens tillämpning är ett analysredskap och en dialogmodell som utvecklades under analysen för att kunna urskilja hur mening utvecklas individuellt och kollektivt. De kan i förlängningen fungera som pedagogiska redskap för att studenter och lärare ska få insikt i att förstå och utveckla meningsfulla dialoger i samspel med andra på nätet och därmed höja kvalitén i nätbaserad undervisning.
|
|
| 4. |
- Andersson, Helena
(författare)
-
En bro mellan högstadiet och gymnasieskolans nationella program : elever med erfarenheter av det individuella programmet berättar
- 2013
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Allt fler elever lämnar grundskolan utan att ha nått de kunskapsmål som krävs för att bli antagna till ett nationellt program på gymnasieskolan. Ett alternativ som i dessa sammanhang erbjudits elever är det individuella programmet, numera de fem introduktionsprogrammen. Syftet med uppsatsen är att bidra med kunskap om elevers upplevelser av tiden på högstadiet, året på det individuella programmet och under tiden på nationellt program på gymnasieskolan. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt utgörs av olika specialpedagogiska perspektiv och med ett intresse för hur elever i behov av särskilt stöd kan förstås. Tidigare forskning ger en bild av det individuella programmet som en verksamhet avskild från resten av gymnasieskolan. Vidare visar tidigare forskning att goda relationer mellan elever och lärare på det individuella programmet har stor betydelse för elevers förutsättningar för antagning till ett nationellt program. Den vetenskapsteoretiska utgångspunkten är konstruktionistisk och i föreliggande studie har data konstruerats genom livsberättelser. Tio elever har deltagit i vardera två samtal för att berätta om sina skolerfarenheter. Eleverna har det gemensamt att de efter avslutad grundskola studerat ett år på individuellt program och därefter antagits till ett nationellt program på gymnasieskolan. Fokus i analysen har både riktats mot att förstå elevernas erfarenheter av sin skoltid och mot att förstå hur skolor hanterar elevers olikheter. Resultaten kan sägas ge en förståelse för att livet i skolan, framför allt under högstadietiden, för elever i behov av särskilt stöd är präglat av utsatthet. Studiens resultat ger en bild av det individuella programmet som en utbildning där kvaliteter som delaktighet, tillhörighet och gemenskap samt skapande av meningsfulla relationer framträder. Till skillnad från grundskolan synes det individuella programmet ge eleverna i studien möjlighet att nå kunskapsmålen för att antas till nationellt program vid gymnasieskolan.
|
|
| 5. |
- Bardenstam, Malin
(författare)
-
Att bygga läsning-om byggelevers förhållningssätt till läsning i svenskämnet på gymnasiet
- 2012
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This licentitate thesis is a study of Upper-Secondary School stu-dents’ approach towards reading fiction in the school subject of Swedish from a socio-cultural perspective. Furthermore, the social context and its importance for the students’ reading situation has been mapped. The students participating in the study are all first-graders and boys, studying the Construction Programme. The empirical material consists primarily of oral statements made by the students concerning their perception of how to read fiction in school. Using the construct of Pierre Bourdieu and with the reception model of Kathleen McCormick as a point of departure, the repertoirs of the students are described and analyzed. This study shows that the students bring different representa-tions of their group belonging, which effect their approach to rea-ding fiction. It also shows that the students’ idea of what a reader is and their own reading ability create their approach to reading. Ad-ditionally, the students have problems to see the actual purpose of reading fiction in a school situation. The results of the study show that in order to read fiction success-fully in a classroom situation, the school has to discuss and chal-lenge the students’ views of group belonging. Furthermore the school must improve when it comes to illustrating the more precise purpose and meaning of reading fiction in the school subject of Swedish. The study shows that because of the students’ different approa-ches to reading fiction, they tend to do two types of reading, one in-dividual and one for the school . In the latter, the students are incli-ned to limit their reading potential. And this is the real challenge for the subject of Swedish, but also ultimately the school, to challenge the students to use their full reading potential. Finally, the results of the study is discussed in relation to the new curriculum of the subject of Swedish, as it is presented in the sylla-bus ”Gy 11”. ”Gy 11” has been implemented since the autumn of 2011. Additionally, the consequences of the decreased number of hours for the subject of Swedish is considered. There are, however, stil good possibilities for the Swedish school to enable the students to reach their full reading potential in a class-room sitution.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Bringéus, Eva
(författare)
-
När känslorna får styra : om litteraturläsning i en mångkulturell gymnasieklass
- 2011
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This licentiate thesis, When emotions are allowed to rule, a study on reading literature in a multicultural classroom in upper secondary school, attempts from a didactic perspective to understand literature reading in the school subject Swedish in the light of a multicultural and changing society. From a socio-cultural perspective, the study illustrates the teacher's choice of literature, the teacher's and the students' attitudes to literature, and the ways of reading that are being negotiated in the common reading and what opportunities for understanding and meaning making that are made available. The analyses are based on reception theories and have an underlying intercultural perspective. The study has been conducted in a class represented by students with many different mother tongues in the school subject Swedish during the first year at the natural science programme at an upper secondary school. The main methods are recordings of literature discussions, which have been documented by video and digital voice recorder, qualitative interviews with students and teacher, log books, and the students' novel reading logs. The empirical material is presented in two chapters. The first chapter, The conditions of the reading, focuses on the teacher's and the students' attitudes to literature and literature reading while the second chapter, The actual reading, brings forward the ways of reading that are being negotiated in the common reading of two novels in the class. The results show that there are several factors that are of importance to the understanding and the meaning making that are made possible in the teaching of literature. The students speak about experience oriented attitudes focusing on life experiences and cultural meetings. This differs from the teacher's attitude which is focused on providing the students with language skills and literary history education. The study shows how the reading of the novel Herakles (Kallifatides 2006) results in ethic ways of reading and a rejection of the text while the reading of the optional novel leads to a subjective reading and a common interpretation from ways of reading of enjoyment. The study discusses the importance of safeguarding the students' knowledge, experiences, and emotions and of making explicit their different ways of reading as well as the different readings of the teaching. Discussed further is the need for a teaching that catches and challenges the students' general and literary repertoires from various perspectives in order to provide context and contribute to an active meaning making. The study suggests a caring way of reading, which is characterised by interpretive communities focused on openness to the foreign and different view and a reading that strives towards a cognitive, moral, and emotional understanding.
|
|
| 8. |
- Brännström, Maria
(författare)
-
Bedömning av det muntliga nationella provet : en bedömning för metaspråk om muntligheten
- 2011
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The starting point in this licentiate thesis is the fact that students are to do a national test in Swedish, Course B, in upper secondary school, and that their oral presentations are to be assessed by the teacher. Since the assessment of orality must be equal according to the curriculum and irrespective of the teaching preceding the assessment, questions on teacher training in orality are highlighted. This is a general didactic problem in all subjects, but it might appear more acute in oral work, depending on a number of factors. The transience of speech makes an accurate assessment of the oral presentation difficult. The complexity of the oral situation might cause uncertainty as to what is to be assessed. Consequently, the point of departure in this thesis is a practical problem, which also has theoretical relevance.This study has a didactic perspective and rests on sociocultural theory, which emphasizes that learning and development are situated, mediated, and, as a result, dependent on linguistic and intellectual tools. Rhetoric and reception theory are the theoretical perspectives that contribute analytical tools to make visible the teacher’s preparation, realization, and assessment of the oral national test and the students’ understanding of this. The assessment is both formative and summative.The purpose of this study is to examine how the tools for metacommunication in the area of orality, tools supplied by rhetoric as a resource for concepts, are implemented and conveyed by a teacher in a class, before and in the assessment of the national test.Data were collected from a Natural Science Programme class. The national test in Swedish, Course B, takes place in the autumn term in year three.The results show the importance of the teachers and students, as well as the steering documents, having a common language for orality to support assessment and learning respectively. Orality has no such base, which is obvious in the steering material in Swedish accompanying the national test.The study shows how a rhetorically trained teacher can help develop a metalanguage, as well as didactic instruments to make the work with the preparations, the carrying through, and the assessment of oral presentations work smoothly. The result, however, shows how orality is given less scope in general and before the national test in particular, despite the high ambitions of the teacher. This is apparent in a more everyday and vague metalanguage, at the same time, as the didactic instruments are inadequate. The students’ ability of reception runs the risk of getting more limited.In the same way as writing, orality requires time for practice (techné), as well as distinct instructions in comments to the test material and steering documents concerning metalanguage, genre, and copia. By using the rhetorical work process as a tool, the teachers and students obtain a working instrument for producing speech that is supported by the theory of rhetoric. It can also be used when assessing an oral presentation, which gives the students and the teachers the same instrument for both speech production and its assessment. The study points to the fact that the distinctive characteristics of orality, memoria and actio, are not considered and problematized by the teacher to the same extent, as are other steps in the rhetoric work process. Teachers’ and students’ ability of reception runs the risk of becoming too restricted, which might jeopardize the equality of the assessment.
|
|
| 9. |
- Christensen, Jonas
(författare)
-
Företagsekonomi och ekonomiska studier i Litauen : Om ett universitetsämnes konstituering
- 2007
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Studier av omständigheterna kring ett ämnes framväxt och utveckling är en del av pedagogisk forskning. Uppsatsen belyser ekonomisk utbildning i Litauen utifrån de förändringar som frigörelsen från forna Sovjetunionen inneburit och studiens syfte är att ge en bild av hur företagsekonomi som universitetsämne formats i Litauen 1988-1997. Utgångspunkten i studien är individen och individens närkontext. Den teoretiska referensramen utgörs av en modifierad modell av Bronfenbrenners utvecklingsekologi, kompletterad med Bergs nivåmodell. Insamling av data har primärt skett genom intervjusamtal med universitetslärare vid litauiska universitet och högskolor. Utöver dessa intervjusamtal har styrdokument i form av litteraturlistor, kursplaner och centrala dokument insamlats och studerats. Ett av studiens grundläggande antagande är att verkligheten är socialt konstruerad. Fokus i analysen ligger i individens uppfattningar utifrån tre huvudtema; omprogrammering, kursplaner och kurs-litteratur samt attityder och intresse. Studien visar att konstituering av företagsekonomi i Litauen formats av politiska/ideologiska, ekonomiska, institutionella och individuella faktorer. Bakom dessa villkor finns beslut fattade på olika nivåer såväl nationell (makro), lokal/institutionell (exonivå) som kollegial (meso) nivå samt på individ (mikro)-nivå. Internationella influenser har haft stor betydelse, och dessa influenser kan sägas representera en ytterligare nivå – en exmakronivå. En ytterligare faktor utgörs av mötet mellan en tidigare doktrinär, rigid föreställning till en ny sådan, som inte var doktrinär utan istället innebar en akademisk frihetsgrad, ett frirum som tidigare inte fanns, åtminstone inte i retoriken. En tredje faktor utgörs av det som konsekvenser, influenser och frirum fick på det konkreta ämnesinnehållet och undervisningen.
|
|
| 10. |
- Dahl, Jonas, 1970-
(författare)
-
The problem-solving citizen
- 2014
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The present thesis is made up by three articles and in all of these the mathematics curriculum for upper secondary school in Sweden is analysed. The main focus is the citizen and citizenship and the point of departure is problem solving as a competence. Besides an investigation of the connection between citizenship and the curricu- lum or the role the citizen have in the curriculum, questions about what tensions appear when problem solving is recontextualised in- to the curriculum are posed. Following an international trend in (mathematics) education, the mathematics curriculum in Sweden stresses demands made on the students and citizens instead of rights that the students or citizens have. Demands that everyone must become problem-solving citizens. By the use of Bernstein’s theories about the pedagogic device and his division of different knowledge forms into a vertical and a horizontal discourse, I inves- tigate possible effects of these demands. Despite intentions that all should be included, I show that there is a risk for exclusion instead. Bernstein suggested that school reproduces social inequity. In this thesis I discuss how this is done in the curriculum. My conclusion points at a risk of segregation and exclusion of lower socio- economic groups from influence, power and control. Furthermore, the reproduction of social inequity is build more solidly into the system with the new curriculum as although it is unclear whether the purpose of the changes to the curriculum was really to divide groups and exclude some from power.
|
|
