| 1. |
- Andersson, Fredrik, 1973-, et al.
(författare)
-
The vision thing : Actors, decision-making and lock-in effects in Swedish road safety policy since the 1990s
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This paper investigates the introduction of and consequences of the “Vision Zero” (Nollvisionen) that was part of a law passed in 1997 and called for a radical reduction of deaths caused by road traffic. We try to answer the question why the Vision Zero has failed to reach its goals for the last ten years. The introduction of the Vision Zero can be explained with a combination of changes in traffic policy and welfare policy, together with a reorganization of the transport sector that created new opportunities for old interest groups. Our main conclusion is that the strong idealistic and visionary political goals in the Vision Zero are in line with a Swedish tradition of over-arching visionary national goals for the transport sector in general. Idealistic goals suppressed critical objections, but at the same time there were insufficient resources for investments and lack of approval for the policy from actors within the sector, which can create lock-in effects and actually prevent effective policies from being implemented. This might explain the relative ineffectiveness of the policy, and the slim chances of the Vision Zero to ever being achieved.
|
|
| 2. |
- Arnberg, Klara, 1979-
(författare)
-
Nationalräkenskapernas produktionsgräns och prostitutionen: En jämförelse mellan Nederländerna och Sverige
- 2006
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Both Statistics Netherlands and Statistics Sweden have estimated value added in the illegal economy. According to the System of National Accounts 1993 all economic activities that are made by willingly engagement of buyers and sellers should be included in the national accounts. This paper provides a comparison between the two estimations of prostitution. By addressing theories on sexuality and prostitution the production boundary is discussed in relation to prostitution and unpaid household production and the question is raised if prostitution could be included in the historical national accounts.
|
|
| 3. |
- Bergquist, Ann-Kristin, 1972-, et al.
(författare)
-
Energiomställning och teknisk omvandling i svensk massa- och pappersindustri 1970-1990
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This research report examines the driving forces and strategies in the Swedish pulp and paper industry to phase-out of oil and accomplishing energy savings in the 1970s - and '80s. The purpose of this report is to provide an overview of development and contribute to a further understanding of the knowledge building that took shape in the Swedish pulp and paper industry on the energy area in the awake of the oil crises. During the investigated period, the use of fossil fuels dropped with more than 70 per cent, and this was mainly achieved by substituting oil by internal biofuels. This transition started as response to the first oil crisis in 1973, but was further reinforced by the energy policy, which expanded from the mid 1970s and onwards. The replacement of oil was achieved trough short-term measures to improve the energy efficiency and to increase the use of biofuels, while the use of external electricity played a minor role. It was soon recognized that also long-term investments in R&D was needed. Collaborations between companies through trade associations and committees came to be a characteristic strategy employed by the industry to advance knowledge and new technology on the energy area. This report demonstrates the central role that the changing prices of oil had on the pulp and paper industry to explore the possibilities of a more efficient use of internal biofuels, which previously not had been utilised. In this sense, the oil crisis forced the industry sector into a more sustainable path. It also demonstrates the central role that the government played, and can play, to support and enhance the development of new technological development paths. As for the oil crises, a big part of the energy policy objectives i.e. to phase out oil from the Swedish energy system, coincided with the industry’s needs to lower the costs and risks from being dependent on oil.
|
|
| 4. |
- Bergquist, Ann-Kristin, 1972-, et al.
(författare)
-
Förutsättningar och hinder för att nå nollutsläpp : Empirisk kartläggning av koldioxidutvecklingen inom olika sektorer och betydelsen av ekonomiska och politiska drivkrafter 2009–2019 samt en forskningsöversikt om betydelsen av populism och högerextrema värderingar för klimatpolitiken ur ett längre tidsperspektiv
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- UppdragetFöljande rapport är författad av docent Ann-Kristin Bergquist och professor Magnus Lindmark, ekonomisk historia, Umeå Universitet. Uppdraget för rapporten har varit att dels försöka gruppera drivkrafter bakom utsläppens faktiska utveckling i olika kategorier, med avseende på ekonomiska, tekniska och politiska förändringar, dels att undersöka betydelsen av populistiska och nationalistiska strömningar (värderingar) för utsläppsutvecklingen och klimatpolitiken. Önskemålet från Klimatrådet har varit att få utrett om det går det att säga något om betydelsen av dessa strömningar ur ett längre tidsperspektiv.Den första delen av rapporten (Del I) bygger dels på en kvantitativ kartläggning som syftar till att undersöka utsläppsförändringar fördelade efter olika ekonomiska aktiviteter på produktionssidan av ekonomin, dels på att med utgångspunkt i denna kvantitativa kartläggning diskutera centrala drivkrafter (ekonomiska, politiska, tekniska) bakom den kvantitativa förändringen. Fokus har enligt uppdraget riktats mot den icke handlande sektorn. Det specifika syftet med den kvantitativa undersökning har varit att studera de sektorer som bidragit minst respektive mest till utsläppsförändringarna, avgränsat till den icke handlande sektorn. På så sätt är det möjligt att identifiera mer precist var stagnationen har skett och varför. Metoden bygger på en explorativ analys av tidsseriedata, i syfte att identifiera de sektorer som varit ledande bakom utsläppsutvecklingen i Sverige. Med utgångspunkt i resultatet från undersökningen genomförs en kvalitativt baserad analys av drivkrafter.Den andra delen av rapporten (Del II) syftar till att undersöka betydelsen av populistiska och nationalistiska strömningar (värderingar) för utsläppsutvecklingen och klimatpolitiken ur ett längre tidsperspektiv. Det längre tidsperspektivet har en begränsning i att klimatfrågan som politikområdet är ett nytt fenomen, dvs att klimatfrågan utvecklades som ett aktivt politikfält först under 1990-talet. Utsläppsförändringarna av exempelvis koldioxid hade dessförinnan andra drivkrafter än klimatpolitiska, såsom förändrade priser på energi under 1970-talets oljekriser, som resulterade i både energisubstitution och energibesparingar, inte minst i Sverige. Sammanfattning av resultatenDel I. Var har stagnationen av utsläppsreduktioner i den icke-handlande sektorn skett? Rapporten behandlar perioden 2005 till 2017. Startåret motiveras av introduktionen av EU:s system för handel utsläppsrätter och slutåret är det sista året med officiell statistik över utsläpp av växthusgaser vid den tidpunkt rapporten skrevs. Den direkta förklaringen till stagnationen mellan 2014 och 2017 är att sektorer som hade en hög minskningstakt mellan 2005 och 2014 har upplevt avtagande minskningstakter från 2014. Dessa sektorer har främst varit bostäder och lokaler, industri samt el och fjärrvärme. Stagnationen förklaras även av sektorer som inte upplevt några större utsläppsminskningar under hela perioden 2005 till 2017: jordbruk, arbetsmaskiner samt produktanvändning. Detta beror på att dessa sektorer har kommit att utgöra en allt större del av de totala utsläppen från den icke-handlande sektorn. Utsläppen från inrikes transporter har motverkat stagnationen. Följande specifika faktorer förklarar i korthet varför de totala utsläppen stagnerat:· Struktureffekter: Sektorer med minskande utsläpp utgör en allt mindre andel av de totala utsläppen varför bidraget till de totala minskningarna avtar även om minskningstakten är oförändrad eller svagt avtagande. · Konjunktureffekter: Stagnationen har sannolikt även påverkats av konjunktureffekter. Detta beror på ett den ekonomiska tillväxten nästan var dubbelt så hög under perioden 2014 till 2017 i jämförelse med perioden 2005 till 2014. · Fallande reala bränslepriser: De inflationsjusterade bränslepriserna steg 2005 till 2014, men föll mellan 2014 till 2017. Efter 2017 har de reala bränslepriserna stigit något. · Stigande undvikandekostnader på marginalen i historiskt framgångsrika sektorer: Stagnationen i sektorer med hög, men avtagande procentuell minskning har sannolikt påverkats av att de billigaste minskningarna redan skett. Därmed stiger kostnaden för ytterligare reduktioner. Historiska erfarenheter är att spridningen av teknologi sker efter ett S-format mönster. Gäller det även klimatvänlig teknologi leder det till att utsläppen minskar efter en kurva som ser ut som ett spegelvänt S. · Institutionella struktureffekter: Minskningarna i sektorer som avfall beror delvis på att utsläppen flyttas till den handlande sektorn. Detta är att betrakta som en politisk drivkraft. Exakt hur stor effekten är har inte kunnat fastslås.· Det är svårt att avgöra om det politiska omvandlingstrycket ökat eller minskat eller om marginalkostnaderna stigit. Det är också svårt att avgöra hur starkt omvandlingstrycket varit mellan olika sektorer. Styrmedel har tveklöst haft stor betydelse i till exempel transportsektorn men små effekter i jordbruket. · Om omvandlingstrycket är konstant i en sektor och utsläppen minskar, allt annat lika, kan man anta att utsläppsminskningen drivs av teknisk utveckling. Ser vi till historiska erfarenheter av ekonomisk tillväxt är tillväxten i regel långsammare i länder med höga inkomstnivåer. Det beror på att det är dyrare att utveckla ny teknik än vad det är att börja använda befintlig teknik. I den mån Sverige är teknikledande på klimatområdet är det hypotetiskt möjligt att minskningstakten är lägre än i andra länder. Att så kan vara fallet visas av studier av koldioxidkonvergens (att CO2/BNP i olika länder närmar sig varandra över tid).Del II. På vilket sätt kan extrema och populistiska rörelser påverka klimatutsläppen? Vad finns de för historiska lärdomar?Den andra delen av rapporten bygger på en översikt av befintlig forskning. Forskningen är tämligen omfattande om fokus riktas mot sambandet mellan högerkonservatism och klimatförnekelse, framförallt vad gäller utvecklingen i USA där stödet för och attityder till den etablerade klimatforskningen och klimatpolitiken blivit alltmer partipolitiskt polariserad sedan början av 1990-talet. I fråga om ett tidsperspektiv som sträcker sig längre tillbaka än de senaste 40 åren, finns en begränsning i att klimatfrågan som politikområdet är ett nytt fenomen, dvs att det utvecklades som ett aktivt politikfält först under 1990-talet. I korthet drar vi följande slutsatser · Vad gäller frågan om hur högerpopulistiska och nationalistiska strömningar och värderingar påverkat klimatutsläppen historiskt, är det svårt att dra några slutsatser för perioden innan 1990-talet. 1930-talets fascistiska regimer i Europa hade exempelvis inte större klimatutsläpp än demokratier som hade en rik tillgång till fossil energi och med ekonomier på samma teknologiska nivå. Ur historisk synvinkel är det inte en självklarhet att dagens högerpopulistiska rörelser (far-right) skulle motsätta sig klimatpolitiska åtgärder eller klimatvetenskapen. · Det hot som de högerpopulistiska och nationalistiska rörelserna kan utgöra för svensk klimatpolitik blir beroende av i vilken utsträckning dessa partier anammar den nya vågen av högerpopulism i USA. Den högerpopulistiska och nationalistiska ideologi som idag har stort inflytande i USA under president Donald Trump, omfattar klimatförnekelse, ifrågasättande av IPCC:s trovärdighet, traditionella medier med mera. · Klimatförnekelsen i USA karaktäriseras enligt en omfattande forskningslitteratur som ideologiskt förankrad och har sedan 1990-talet ett säte i det Republikanska partiet. Som ideologi har den enligt tillgänglig forskning förhindrat genomförandet av en federal klimatpolitik i USA och har försvagat Kyotoprotokollet och Parisavtalet. · I en svensk kontext är den rörelse som motsvarar den amerikanska mycket liten och marginaliserad, men försöker att påverka opinionen främst via hemsidor, bloggar och sociala medier. Klimatförnekelsen har inte anammats av de traditionella etablerade svenska partierna. · Den trend som tycks finnas bland de europeiska högerpopulistiska och nationalistiska partierna är att klimatpolitiken, om den erkänns, inte ska påverka den “vanliga” människan. Priset på bensin och diesel blir den direkta frågan som dessa partier söker röster med, vilket också är tydligt i Sverige.
|
|
| 5. |
- Bergquist, Ann-Kristin, 1972-, et al.
(författare)
-
R&D collaboration and environmental adaptation: A pilot study of the Swedish pulp- and paper industry 1900-1990
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This paper deals with the importance of inter-firm and state-firm cooperation for environmental adaptation in the Swedish pulp and paper industry during the period 1900-1990. By sharing similar pollution problems, the industry pooled resources to collective R&D activities and could thereby share cost and the economic risks related to environmental adaptation. We conclude that the environmental issue has been a strong driver for industrial renewing in the Swedish pulp and paper industry since the 1960s. The long tradition of collective environmental R&D activities, which stared already at the beginning of the 20th century, facilitated the development and adaptation of cleaner technologies in the sector from the 1960s and onwards. Our findings suggest that environmental policies that support collaborative R&D activities might facilitate innovation processes of cleaner technologies and the speed of their diffusion.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Brodin, Helene, 1973-
(författare)
-
Avregleringar och arbetskraftens rörlighet. En forskningsöversikt med exempel från avregleringarna på marknaderna för el, transporter och kommunikationer
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This paper broadly surveys research on the relationship between deregulations and mobility on the labour market. In the light of the theoretical debates and empirical examples discussed in earlier research, the paper points out three central problems to follow up in future research on deregulations and mobility on the Swedish labour market. First of all, what are the empirical evidences for the presupposed positive connections between, on one hand, deregulations and, on the other, increased mobility on the labour market? Research on deregulations and mobility is generally characterized by theoretical assumptions rather than empirical studies, why more empirical studies are needed to highlight the relationship between deregulations and mobility. Second, how do deregulations on the product market interact with regulations on the labour market? How are, for example, terms of employment, job security and wages affected by a deregulation of a certain trade? Third and last, how do European policies affect Swedish labour market policies and regulations? The soft regulation method used in EU social policies is many times described as weak and ineffective. Though this may be true in the short run, the soft regulation method contributes to the development of a common political language use and policy discourse which, in the long run, may lead to a fundamental change of how problems and conditions on the Swedish labour market are defined and understood.
|
|
| 8. |
- Eriksson, Martin, 1975-
(författare)
-
Between Two Regimes : Continuity and Change in the Swedish Transport Utilities, 1939-2010
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This paper studies the liberalization of the Swedish transport utilities during the last decades from a regime change perspective. Here, focus lies on how regime coordination mechanisms such as the regulation of markets, the administrative and bureaucratic organization of utilities and the State-interest group relations has changed as a market-oriented regime has replaced a State-oriented regime after 1990. It is demonstrated that these changes do not follow the general patterns of policy change identified within previous research. Rather than as an institutional continuity through reproductive adaptation or abrupt disruptive change caused by exogenous pressures, regime change in the examined cases has a different character which combines these elements. Even if it the process of change was triggered by the economic crisis in the 1990s as an exogenous force, it is demonstrated that the previous regime has been transformed through a slow, yet distinctively disruptive change over the last decades.
|
|
| 9. |
- Eriksson, Martin, 1975-
(författare)
-
Framväxten av ett nationellt infrasystem för civilflyget : staten, kommunerna och de svenska trafikflygplatserna 1921-1967
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This paper examines the relation between the government and the municipalities during the construction of the main airports in Sweden in the period 1921-1967. It is shown that after the initial phase, when the municipalities were assigned the responsibility for financing and constructing airports, a substantial government intervention occurred between 1935 and 1950. The introduction of a market-oriented transport policy in the 1950s, however, limited the government funds for investments in airports during the post-war period, forcing the municipalities to share the financial responsibilities for such infrastructure. In turn, this meant that the mode of regulating the infrastructure for civil aviation diverged from the common national regulatory pattern of infrastructure in Sweden.
|
|
| 10. |
- Gustavsson-Bergquist, Ann-Kristin, 1972-
(författare)
-
The green challenge: Perspectives on technical and organisational challenges in Swedish industry in a changing institutional environment during the 1970’s
- 2006
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This paper broadly surveys the institutional framework comprising Swedish environmental protection during the 1970s. Some preliminary conclusions are drawn concerning how this framework shaped the technical adjustment process with respect to environmental concerns at the firm level. Based on a case study of a Swedish industrial firm, the paper highlights how the Environmental Protection Act (EPA) worked in practice and illuminates some critical problems related to the process of adjusting to the legal framework at the firm level. Institutional theory and the work of Nathan Rosenberg on technological development are used in order to study the influence of the legal framework on the efforts of the company to adjust to environmental demands. The paper suggests that the Swedish system of environmental protection – based on the individual testing system in a co-operative framework – might have promoted long-term innovative and effective technical solutions, because it was consent to decentralised experimental activity. However, before firm conclusions can be drawn, comparative studies within the Swedish system and, perhaps most fruitful, between various national systems of environmental protection are needed.
|
|
