| 1. |
- Andersson, Erik, 1966, et al.
(författare)
-
Vardagslivets finansialisering
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I internationell samhällsvetenskaplig forskning används begreppet finansialisering för att förklara och beskriva den ökade betydelse som den finansiella ekonomin har i vår tid. I den här rapporten riktar vi sökarljuset mot hur vardagslivet omvandlats och hur finansiella logikers växande inflytande förändrar människors praktiker, relationer och identiteter (Martin 2002; Langley 2008). Rapporten anknyter därmed till en framväxande forskningsriktning som intresserar sig för, vad Haiven (2014) kallar, finansialiseringens kulturer. Med vardagslivets finansialisering åsyftar vi därmed hur människors vardagliga praktiker och meningssammanhang blir allt tätare sammanvävd med den finansiella ekonomins logiker, instrument och institutioner. Rapporten har karaktären av en antologi, i vilket ett antal forskare från olika samhällsvetenskapliga discipliner beskriver hur vardagslivet finansialiserats. Rapporten börjar med ett par studier av vad finansialiseringen kan betyda för enskilda människor och grupper i deras direkta vardag. Därefter rör vi oss ut mot de mer övergripande aspekterna och konsekvenserna av vardagslivets finansialisering, med frågor som hur denna utveckling stimulerats och hanterats av statliga aktörer och privata aktörer, samt vilka konsekvenser och innebörder finansialiseringen har haft för arbetslivet, välfärdsstaten och hur finansmarknaderna reglerats.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Brembeck, Helene, 1952, et al.
(författare)
-
Barn som medforskare av matlandskap. Del 1: Medforskning
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Att ta med barn i forskningsprocessen är undantag snarare än regel i barndomsforskning. Det är även mycket ovanligt när det gäller forskning inom fältet mat och hälsa som domineras av kvantitativa studier. De flesta av dessa studier har folkhälsovetenskapliga eller kostvetenskapliga utgångspunkter där man försöker följa, mäta effekterna av och utvärdera olika interventioner riktade mot barn. Forskarna i BAMM ville inte forska om barn utan med dem. Deras utgångspunkt var barnen och deras intressefokus och frågeställningar. Vad är intressant för dem? Vad har de för kunskaper och vad är de nyfikna på att få veta mer om? Hur tar de reda på mer om det de är intresserade av? Hur sammanställer och presenterar de sin forskning? Hur föreslår och visualiserar de förändringar? Kan barns forskning göra skillnad? För dem? För samhället? Detta metodiska angreppssätt innebar också med nödvändighet en kritik av gängse uppifrån-och-ner-modeller för interventioner riktade mot barn. Fältarbetet bedrevs i två fjärdeklasser med totalt 45 barn på en skola i en av Göteborgs kranskommuner. Medforskarna arbetade i grupper på 7-8, med en eller två av forskarna som handledare. Forskarnas ambition som handledare var att uppmärksamma medforskarnas intressen och önskemål och låta dem leda forskarna runt i sina matlandskap. Det var inte bestämt i detalj hur medforskandet skulle gå till utan forskningssamarbetet fick växa fram tillsammans med barnen. Genom BAMM fick forskarna uppslag för hur barns matmiljöer kan bli mer hälsofrämjande. Det behövs insatser på såväl individ, som skol- och kommunnivå. Utgångspunkten är att barn ska bemötas som individer med resurser att tillföra i ett hälsofrämjande arbete. Det innebär att ta vara på barns erfarenheter och kunskaper och att ge dem möjligheter, både i och utanför skolan, att ta reda på mer om det de är intresserade av. Det är också viktigt att ta matglädje och sinnlighet på allvar och inte minst att ge barn reell möjlighet att vara delaktiga i beslut som fattas rörande deras matlandskap.
|
|
| 4. |
- Brembeck, Helene, 1952, et al.
(författare)
-
Fika, fiske och föreningsliv
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den mångdimensionella mat konsumenten. Värderingar och beteende hos konsumenter 55+"
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Hast, Lennart, et al.
(författare)
-
Konsumtionsmakt 2.0
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
