| 1. |
- Maceviciute, Elena, et al.
(författare)
-
A Delphi study of research needs for Swedish libraries
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The Delphi technique has been used to systematically map the opinions on research needs of Swedish librarians. The study shows that what is considered relevant research is dependent on what kind of library operation the respondent works in. The highest priority is accorded to factors affecting strategic development, followed by the changing roles of libraries in their communities and the impact of library programmes on learning and transferable skills, but the results vary greatly between groups. The study is now an important foundation for the formulation of research questions and enhanced cooperation. The report plays an important role in those areas, but is also methodologically interesting as it gives a good description of how the Delphi technique can be used and of its constituent stages.
|
|
| 2. |
- Brante, Thomas, et al.
(författare)
-
Profession och vetenskap : idéer och strategier för ett professionslärosäte
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Förord av Björn Brorström, Prorektor Högskolan i Borås Ett professionslärosäte bedriver utbildning och forskning på vetenskaplig grund. Vetenskapliga metoder tillämpas och framkomna resultat prövas för att säkra tillförlitlighet och relevans. Förmågan att problematisera, formulera frågor och välja lämpliga metoder för att besvara frågor är egenskaper för god forskning och utmärkande för en stark utbildnings- och forskningsmiljö. Vid ett professionslärosäte finns samtidigt en stark strävan efter att i utbildning och forskning ta till vara den kunskap och de erfarenheter som professioner besitter och därigenom säkra en hög grad av praktisk relevans. Växelverkan mellan teori och praktik och erfarenhetsutbyte mellan forskare och praktiker är ständigt pågående. Det finns ingen avslutning på processen utan den pågår utan avbrott. En nödvändig förutsättning för ett fruktbart samarbete är en ömsesidig respekt och vilja att stödja och ifrågasätta varandra. Forskaren måste vara beredd på kritik för bristen på praktisk relevans och professionsföreträdaren måste vara beredd på att förtrogenhetskunskapens lämplighet ifrågasätts. Det är en fråga om med- och mothåll från båda håll i syfte att långsiktigt utveckla teori och praktik. Det är en utmaning att utveckla, etablera och därefter kontinuerligt försvara och förbättra professionslärosätet. Ett led i utvecklingen är att inom ramen för Högskolan i Borås föra en debatt om innebörden av ett professionslärosäte och vad vi behöver göra för att förbättra verksamheten. På uppdrag av rektor Lena Nordholm har medarbetare vid Bibliotekshögskolan utvecklat och ansvarat för en seminarieserie benämnd Profession och vetenskap. Seminarierna spände över ett brett fält. En av många viktiga frågor som diskuterades flitigt var huruvida vi ska forska om professioner, i för eller med, eller kanske alltihop samtidigt. Bidragen publiceras nu i denna antologi som ges ut inom ramen för Högskolan i Borås rapportserie Vetenskap för profession. Rapporten Profession och vetenskap – idéer och strategier för ett professionslärosäte, som redigerats av universitetsadjunkt Maria Lindh, kommer att få stor betydelse inom lärosätet och i vårt samarbete med företrädare för näringsliv, kulturliv och offentlig verksamhet. Jag ser det som en intressant fortsättning att anordna ett antal seminarier med inbjudna representanter för professioner där artiklarna i denna rapport kan ligga till grund för erfarenhetsutbyte och diskussioner.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Bartley, Kristina, et al.
(författare)
-
Samverkan för hållbar stadsutveckling och tvärsektoriell samsyn
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Hur kan vi komma tillrätta med oroligheter i form av skadegörelse och anlagda bränder? Följande forskningsrapport – som är den tjugosjunde i serien Vetenskap för profession – söker svar på denna fråga genom att undersöka samverkan i en kommun. Bakgrunden till rapporten är att företrädare för Södra Älvsborgs Räddningstjänst (SÄRF) tog kontakt med Högskolan i Borås för att utvärdera och bidra till arbetet med sociala risker inom Borås stad. SÄRF hade, i likhet med andra räddningstjänster, uppmärksammat att antalet anlagda bränder ökat och att förövarna ofta var ungdomar. Man såg också samband mellan orolig skolmiljö, mobbning, skadegörelse och anlagda bränder. Ny kunskap samt en hög grad av samverkan med andra aktörer i kommunen efterfrågades. Rapportens problemställning är riktad mot möjligheten till samsyn mellan olika samverkande parter och utgår från följande frågeställningar: Hur beskriver praktiker inom olika verksamheter problemen? Vilka metoder finns för att förebygga, hantera och förhindra dessa? Vilka utvecklings- och forskningsbehov finns? Samverkan har studerats mellan räddningstjänst, polis, individ och familjeomsorg, barn- och ungdomspsykiatrin, ungdomssamordnare, brottsförebyggande råd, specialpedagogiskt centrum, folkhälsa, stadsplanering samt åklagare.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Brorström, Björn, et al.
(författare)
-
Från Högskolan i Borås till Humboldt, volym 2
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Bildningsbegreppet har åter blivit föremål för livlig debatt. I denna rapport finns fem föreläsningar om ett bildningbegrepp för vår tid dokumenterade. Janken Myrdal skriver om de två kulturerna – humanvetenskap och naturvetenskap; Lars Calmfors diskuterar bildningsbegreppets plats i den nationalekonomiska disciplinen; Hans Ruin analyserar förhållandet mellan Wilhelm von Humboldts förståelse av översättandets problem och dennes bildningssyn; Jörgen Tholin redogör för hur Högskolan på Gotland ska bli Sveriges främsta lärosäte för modern bildning och avslutningsvis reflekterar Jan Nolin över vilka följder som övergången från tryckt till digital publicering kan få för vetenskapssamhället.
|
|
| 8. |
- Brorström, Björn, et al.
(författare)
-
Från tyst vår till het sommar : att implementera hållbar utveckling vid ett akademiskt lärosäte
- 2018
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- Agenda 2030 formulerar målen för en hållbar utveckling och en hållbar värld. Det är snart 2030 och mycket behöver göras för att nå målen och skapa ekonomisk stabilitet, samhällelig rättvisa och begränsa klimatförändringarna. Vi lägger bakom oss en onormalt het och torr sommar och en stark bekräftelse på att någonting inte står rätt till. Alla har ansvar för att bidra till att vända utvecklingen, inte minst universitet och högskolor som institutioner har en synnerligen viktig uppgift att i utbildning, forskning, samverkan och på campus fokusera på hållbar utveckling. För tio år sedan skedde en satsning vid Högskolan i Borås med målsättningen att bli bäst på hållbar utveckling och ett föredöme för andra, men framför allt att bidra, på det sätt en högskola måste, till en hållbar utveckling. I rapporten beskrivs utgångspunkter för utvecklingsarbetet, hur högskolan har gått tillväga, vilka resultat som uppnåtts, förklaringar till framgångar och motgångar och vad som är nästa steg för att bli det hållbara lärosätet. Ett fortsatt oförtrutet arbete behöver bedrivas, nya ambitiösa mål och strategier formuleras och alltfler studenter och medarbetare engageras. Rapporten är författad av Björn Brorström och Birgitta Påhlsson, som både varit aktiva i det förändringsarbete som har bedrivits.
|
|
| 9. |
- Brorström, Björn, et al.
(författare)
-
Hållbar framtid : en seminarieserie om hållbart företagande
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under 2012 och 2013 genomfördes fyra seminarier under huvudrubriken Hållbartföretagande som ett samarrangemang mellan Borås Tidning och Högskolani Borås. Uppmärksammade och inflytelserika företagsledare och samhällsaktöreri regionen föreläste om sina erfarenheter av verksamhetsutveckling och uppfattningaroch tolkningar av innebörden av begreppet hållbar utveckling. Föreläsningarnaföljdes av paneldiskussioner och frågor och kommentarer från seminariedeltagarna.Seminarierna dokumenterades och följdes upp med personliga intervjuer iform av sju porträtt med fokus på uppfattningar om hållbar utveckling och vilkautmaningarna är för samhälle och företag. De sju beskrivningarna och porträttenhar sedan tillsammans med intryck och observationer vid seminarierna legattill grund för fyra kapitel författade av gruppen bakom seminarieserien. MikaelLöfström, universitetslektor i företagsekonomi, skriver om gränser för hållbartföretagande, Karin M. Ekström, professor i företagsekonomi, om innebördenoch betydelsen av möten, Stefan Eklund, chefredaktör på Borås Tidning, omden digitala människan och Björn Brorström, professor i företagsekonomi, omden egentliga innebörden av hållbar utveckling. Därefter ombads författaren ochjournalisten Göran Greider att skriva ett slutord baserat på samtliga texter ochutifrån egna perspektiv på hållbar utveckling.Alla dessa delar är samlade i rapporten Hållbar framtid. Den publiceras i Högskolani Borås rapportserie Vetenskap för profession, vars syfte dels är att spridakunskap om resultat av pågående och avslutad forskning vid högskolan, dels medverkatill debatt om förhållningssätt till utbildning och forskning och högskolorsoch universitets roll och ansvar för en gynnsam samhällsutveckling.Denna rapport kommer förhoppningsvis att ligga till grund för diskussionerkring innebörden och nödvändigheten av hållbar utveckling i en bred bemärkelse.
|
|
| 10. |
- Brorström, Björn, et al.
(författare)
-
Knalleandan : drivkraft och begränsning
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En utgångspunkt för föreliggande rapport är frågan varför går det så bra för företagen i Sjuhäradsbygden? I rapporten sker en belysning av innebörden och effekterna av de särskilda värden som antas finnas i Sjuhäradsbygden och som går under benämningen knalleandan. I vilken utsträckning utgör knalleandan en drivkraft för utveckling och i vilken utsträckning kan den vara begränsande och hämma gynnsam tillväxt. Rapporten baseras på ett stort antal personliga intervjuer med företagsledare och företrädare för olika typer av samhällsorganisationer i Sjuhäradsbygden.
|
|
