| 1. |
- Alwall, Jonas
(författare)
-
Kulturen i den hållbara staden : Slutrapport från ett följeforskningsprojekt om Malmö stads kulturstrategi
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I Malmö stads kulturstrategi 2014-2020 anges riktlinjerna för hur staden ska utveckla sitt arbete med kultur som redskap för en hållbar utveckling. För att ett strategiskt dokument som Kulturstrategin ska kunna få effekt behöver det dock implementeras, i detta fall genom en kommunal handlingsplan. Det är genomförandet av den handlingsplanen som undersöks i denna rapport, som utgör slutrapport från ett följeforskningsprojekt om Kulturstrategins implementering, genomfört under åren 2017-2018. Vilka positiva effekter fick implementeringsprocessen, och vilka hinder mötte den? Har Kulturstrategin lyckats stärka kulturens ställning i staden och har den medfört nya samarbeten på kulturens områden, inom och utanför den kommunala förvaltningsstrukturen? Dessa är exempel på frågor som rapporten ställer. Rapporten lyfter också in dessa frågor i det mer övergripande sammanhang som handlar om vilken roll kulturen kan spela för en hållbar stadsutveckling. För att reda ut denna fråga undersöker rapporten kopplingarna mellan kulturbegreppet, utifrån både dess estetiska och antropologiska aspekter, och begreppet hållbar utveckling. Hållbar utveckling brukar förknippas med tre dimensioner – en miljömässig, en ekonomisk och en social – men hur passar kulturen in i detta sammanhang: som en aspekt av den sociala dimensionen, eller som en egen, fjärde hållbarhetsdimension?
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
-
Att vända utvecklingen : från utsatta områden till trygghet och delaktighet
- 2020
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sedan början av 1990-talet har det i Sverige växt fram ett antal bostadsområden där stora delar av befolkningen lever under ekonomiskt utsatta livsvillkor. Många har sin bakgrund i andra länder. Under de senaste femton åren har befolkningens utsatthet i dessa områden inte bara varit av ekonomisk natur. Successivt har olika typer av kriminalitet, ibland mycket våldsam, blivit mer förekommande.Ensidiga, ofta alarmistiska beskrivningar av enskilda händelser, men också av människors liv och livsvillkor, pekar på betydande kunskapsluckor såväl som på bristen av nyanserade och fördjupade samhällsanalyser. Syftet med denna bok är att bidra till förståelsen av vad utsatta områden är, hur de växt fram, vad som präglar dem idag samt hur den kriminalitet som drabbar de boende gemensamt kan motverkas. Målgruppen är bred och boken vänder sig till alla som vill förstå hur förhållandena har växt fram. Boken kan både ses som ett inlägg för att förklara samhällsutvecklingen och som en studiebok för dem som vill förstå, fördjupa och diskutera ämnet.Boken har sitt ursprung i en nationell forskningscirkel som startade efter initiativ från Polismyndighetens Nationella operativa avdelning (Noa) 2015. Syftet var att sammanföra kunskap och erfarenheter från olika kunskapsperspektiv för att bättre förstå problem med brottslighet och otrygghet i socio-ekonomiskt utsatta områden.
|
|
| 4. |
- Bohman, Helena, et al.
(författare)
-
BID Sofielund : fastighetsägares roll i områdesutveckling
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sofielund är ett område i södra delen av centrala Malmö som byggnadsmässigt karakteriseras av en blandning av olika typer av byggnader från olika tidsepoker. Det är ett område med mycket blandad bebyggelse som idag ligger nära Möllevången, ett område som är känt för restauranger, kulturverksamhet och framtill slutet av 1990-talet även för tillgången till billiga bostäder. Sofielund har även blivit känt för ett rikt kulturliv och en pittoresk gatubild, men också för mindre smickrande saker som en besvärande kriminalitet, som bl a inkluderar en omfattande droghandel och annan kriminalitet, samt vad som kallats slumbostäder. Området omfattar alla typer av boendeformer: småhus, bostadsrätter och hyreslägenheter. Det eftersatta fastighetsunderhållet har uppmärksammats under de senaste åren. Något som utmärker Sofielund är det stora antal olika fastighetsägare som finns representerade. Det innebär att för att genomföra förändringar finns många olika parter inblandade, vilket kan göra olika insatser mer komplicerade. Föreningen Fastighetsägare BID Sofielund konstituerades i september 2014 på gemensamt initiativ från Malmö stad och Fastighetsägarna Syd. Syftet är att fastighetsägarna i området på ett samordnat sätt ska arbeta med att i vid mening och utifrån flera perspektiv utveckla och förbättra Norra och Södra Sofielund och Sofielunds industriområde. Denna studie syftar till att identifiera och diskutera vad BID betyder i en Malmökontext, vad Fastighetsägare BID Sofielund ska fokusera på och diskutera hur BID:en bör agera för att uppnå de uppsatta målen på ett framgångsrikt sätt. Utifrån det material som samlats in identifierar författarna kritiska frågor för fastighetsägare och för områdets fastighetsunderhåll i stort.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
-
Creating the City : Identity, Memory and Participation. Conference proceedings
- 2019
-
Proceedings (redaktörskap) (refereegranskat)abstract
- Cities are places of constant contradictions – on the one hand culturally rich and diverse places with interesting entanglements of social and spatial relations, on the other hand sites of inequality, segregation and conflict. There are obviously various and sometimes opposing understandings, narrations and representations of a city. From an urban history perspective, it is adequate to critically ask: how do historymaking and representations of a city’s past contribute to create cities and trajectories of urban development? To understand this, we need to pay attention to how urban phenomena are historicised, categorised, preserved and used in official history, and in urban planning. How cities are narrated and projected will influence what kind of city it is possible to imagine, what is understood as problematic, and consequently how and for whom cities are planned and developed. This correlation between history and future-making places questions of power at the centre of urban history and development. This anthology has its origin in the conference Creating the City. Identity, Memory and Participation, in Malmö, Sweden, 9-10 February 2017, arranged by the Institute for Studies in Malmö’s History (IMH) – a research institute affiliated with the Urban Studies department at Malmö University. The conference gathered scholars from various disciplines, such as history, anthropology, literature, geography, sociology, political science and media and communication; and practitioners as archive and museum professionals, urban planners, architects and artists.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Gerell, Manne
(författare)
-
Bränder, skadegörelse, grannskap och socialt kapital
- 2013
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Anlagda bränder och skadegörelse är kostsamma problem för samhället, men relativt lite svensk forskning finns om var problemen är störst och varför de är det. I denna rapport studeras de fyra bostadsområdena Holma, Kroksbäck, Bellevuegården och Södertorp i södra Malmö för att utöka förståelsen för vilka skillnader det finns mellan och inom dessa områden samt vad det beror på. Studiens huvudsakliga frågeställningar är varför det finns skillnader mellan närliggande bostadsområden avseende social och fysisk oordning i form av skadegörelse och bränder samt om och hur socialt kapital kan förklara och minska förekomsten av oordning. För att besvara frågeställningarna har en bred uppsättning av metoder använts inkluderande en boendeenkät, systematisk social observation av oordning och intervjuer med representanter för olika typer av lokala föreningar samt förvaltare och kommunala tjänstemän. Studien utgår framför allt från grannskap som geografisk analysenhet, i studien exemplifierat av tolv homogena lägenhetsområden med cirka 500-1000 invånare, eget namn samt parkering och tillfartsväg. Studiens resultat pekar mot att socialt kapital, och särskilt delmängden kollektiv förmåga, har viss betydelse för förekomsten av anlagda bränder och skadegörelse, där grannskap med högt socialt kapital har låga nivåer av bränder och skadegörelse. Det sociala kapitalet verkar dock inte primärt på grannskapsnivå, utan på gårds- och trappuppgångsnivå där den faktiska interaktionen mellan individer finns. Den lokala effekten av socialt kapital som identifierats är av vikt för att förstå hur det kan användas som instrument för att minska skadegörelse och bränder. Ett viktigt exempel är de gårdar i södra Holma där självförvaltning tillämpas, vilket innebär att de boende själva sköter om mycket av fastighetsförvaltningen tillsammans. Data pekar mot att det är anledningen till att dessa gårdar uppvisar ett högre socialt kapital/kollektiv förmåga och en lägre mängd bränder och skadegörelse. Potentiella vägar för att stärka det sociala kapitalet som identifierats är att skapa mötesplatser eller ännu hellre organisationer med en småskaligt lokal prägel. I de grannskap som har gott om möteslokaler, hobbyrum och liknande finns mer utbredda sociala nätverk och högre socialt kapital. Generellt samvarierar lågt socialt kapital med hög fattigdom såväl teoretiskt som empiriskt i de studerade områdena. Den kanske viktigaste faktorn är 7 dock förekomsten av eldsjälar samt för att uppnå långsiktighet det stöd som dessa eldsjälar kan få av fastighetsförvaltare, myndigheter och organisationer så att engagemanget institutionaliseras. Fyra potentiella sätt att stärka det lokala sociala kapitalet som identifierats och som är enkla och konkreta är utökad permanent närvaro av förvaltarrepresentanter, var socialtjänsten hjälper bostadslösa att hitta lägenhet, att polisen erkänner och arbetar efter den grannsamverkanspotential som boendesociala organisationer kan ha samt att minska segregation och segmentering mellan olika befolkningsgrupper.
|
|
| 10. |
|
|
