| 1. |
- Gunnarsson, Urban, et al.
(författare)
-
Mer träd på myrarna : igenväxning de senaste 20 åren
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- SammanfattningI Riksskogstaxeringens landsomfattande inventeringar följs trädförekomstensutveckling i permanenta provytor, bl.a. på myr. I denna studie använder vi oss avRiksskogstaxeringens data för att undersöka om träd på myrar har ökat under densenaste 20-årsperioden från 1980-talet (1983-87) till 2000-talet (2003-07). Utifrånstudien kan vi dra följande slutsatser:Den stående trädvolymen på myrar har för hela Sverige ökat med 75 % och merän fördubblats i sydöstra Sverige under den studerade 20-årsperioden.Arealen trädklädd myr (med stamvolym > 25 m3 per ha) har ökat med 55 % underperioden.Igenväxningen är extra stor i S och SÖ Sverige.Myrar med höga naturvärden i Våtmarksinventeringen (VMI klass 1 objekt) harstörre andel öppen myr än lägre klassade myrar.Myrar med diken i direkt anslutning har större trädvolym än myrar utan diken ochdiken påskyndar igenväxningsprocessen.En lämplig miljöindikator för Regionalt UppföljningsSystem (RUS) i våtmarkerskulle kunna vara att följa arealutvecklingen av öppen myr (utan träd) och glestträdbevuxen myr (stamvolym upp till 25 m3 per ha). Båda arealerna börfortsättningsvis inte minska alltför kraftigt.
|
|
| 2. |
- Haglund, Ann-Louise, et al.
(författare)
-
Utvärdering av biologiska bedömningsgrunder för sjöarerfarenheter från Dalarna
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Länsstyrelsen Dalarna genomför varje år ett stort antal kemiska och biologiska undersökningar av Dalarnas sjöar och rinnande vatten inom främst miljöövervakningen och den samordnade vattenförvaltningen. Undersökningarna kan både ha specifika syften som uppföljning av kalkningseffekter, inventering av miljögifter och kartläggning av övergödning eller vara av mer allmän karaktär för att beskriva vattnens status. Huvuddelen av undersökningarna har redovisats som underlagsmaterial till rapporter, men vissa data har endast lagrats hos nationella datavärdar eller länsstyrelsen. Dalälvens vattenvårdsförening (DVVF) genomför sedan 1990 samordnad recipientkontroll i ett 30-tal sjöar och lika många rinnande vatten i framför allt Dalälvens huvudflöde och större biflöden där de största punktutsläppen finns. Undersökningarna omfattar både vattenkemi och biologiska parametrar. Alla undersökningar redovisas i en årsrapport. Därutöver har flera tematiska sammanställningar genomförts. De vattenkemiska undersökningarna har fortlöpande lagrats hos nationell datavärd (SLU-IMA). Länsstyrelsen och DVVF beslutade 2006 att inleda ett samarbete för att sammanställa alla Dalarnas biologiska undersökningar av sjöar och rinnande vatten, lagra dessa hos aktuella datavärdar samt presentera och analysera dessa undersökningar i ett antal temarapporter för sjöar respektive rinnande vatten. Arbetet har försenats på grund av att vattenförvaltningens statusbedömning och åtgärdsprogram tagit länsstyrelsens personella resurser i anspråk under 2008 – 2009.
|
|
| 3. |
- Hedgren, Olof, et al.
(författare)
-
Övervakning av vedlevande insekteri Granåsens värdetrakt, Dalarna
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- SammanfattningLänsstyrelsen Dalarnas och Skogsstyrelsens ”Strategi för formellt skydd av skog iDalarnas län” pekar ut områden (så kallade värdetrakter) som har en högre täthet avvärdekärnor för djur- och växtliv än vad som finns i övrig skogsmark. Granåsensvärdetrakt, mellan Falun och Rättvik i nordöstra Dalarna, är ett område på 5080 hektarsom domineras av äldre granskog. 14 procent av arealen är formellt skyddad somnaturreservat eller Natura 2000-område.I syfte att övervaka och följa utvecklingen av faunan av vedinsekter på artnivå inomGranåsens värdetrakt har ett urval av arter knutna till naturgranskog eftersökts inom defyra skyddade områden under 2006–2008, vilket ger ett underlag för framtidamiljöövervakning av vedinsekter. Som ett delprogram inom den regionalamiljöövervakningen kommer insektsinventeringen i Granåsen genomföras vart femte år.Parallellt med insektsinventeringen kommer även utvecklingen av död ved att följas medsamma metod som används inom basinventering. Skogliga parametrar inventeras varttionde år inom den regionala miljöövervakningen.Inventeringarna av insekter 2006–2008, då elva rödlistade arter påträffades, utgör ettförsta steg inom en miljöövervakning av Dalarnas skogsvärdetrakter. Upprepadeinventeringar av insekter och död ved möjliggör en uppföljning av hotade vedinsektersbeståndsutveckling och vid behov en eventuell tillämpning av stödåtgärder.
|
|
| 4. |
- Larson, Daniel, et al.
(författare)
-
Utvärdering av vattenväxtsamhället i Dalälvens sjöarVad säger Bedömningsgrunder för miljökvalitet?
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- SAMMANFATTNINGVattenväxtsamhället i 25 sjöar i Dalälvens avrinningsområde har utvärderas utifrånNaturvårdsverkets nyligen reviderade bedömningsgrunder. Samtidigt harbedömningsgrundernas funktionalitet inom regionen testats. Bedömningar av den ekologiskastatusen utifrån vattenväxtsamhället gav i flera fall tvivelaktiga resultat. Bland annat erhöllslikartade bedömningar för flera sjöar med vitt skild näringspåverkansgrad; såväl två av demest övergödda sjöarna i regionen som en näringsfattig klarvattensjö bedömdes vara avmåttlig ekologisk status. Granskning av funktionen hos det trofiindex sombedömningsgrunderna använder sig av – TMI – visade på låg samstämmighet mellannäringshalt bedömd utifrån vattenväxtsamhället och faktisk (uppmätt) näringshalt, varförindexets uppbyggnad granskades i detalj.Indexet TMI beräknas utifrån förekomst av vattenväxtarter med olika krav på näringshalt(indikatortal) där även hänsyn tas till hur väl de olika arterna representerar ett visstnäringshaltsintervall (viktfaktor). Granskning av enskilda arters indikatortal och viktfaktorervisade att indexets uppbyggnad har allvarliga brister. Många av de arter som ska användas föratt beräkna TMI saknar synbara krav på näringshalt. Dessutom är viktfaktorn konstruerad påett sådant sätt att alltför stor vikt läggs vid indikatorarter som förekommer inom ett stortspann av näringsgradienten. Sammantaget ger de reviderade bedömningsgrunderna förvattenväxter ingen tillförlitlig bild över sjöars ekologiska status.
|
|
| 5. |
- Lundvall, David
(författare)
-
Fiskbestånden i Dalälvens sjöar : faktorer som påverkar och förändringar över tid
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- SammanfattningDalarna har förhållandevis många provfiskade sjöar sett i ett Sverigeperspektiv. De flesta avsjöarna är dock provfiskade endast en gång. Några är provfiskade två gånger och en handfullsjöar provfiskas årligen eller med annat intervall återkommande. Sjöar som ingår i rullandeprogram med återkommande provfiske är i nästan samtliga fall knutna till recipientprogram,försurnings- eller kalkningsuppföljningen och är således inte representativa för det stora flertaletsjöar i Dalarna och Dalälvens vattensystem.Antalet fiskarter som förekommer inom området är relativt stort och 28 av 34 förekommandearter har fångats vid provfiske. Abborre, gädda och mört är de arter som fångats i störst mängdoch andel av de provfiskade sjöarna. Detta speglar väl deras förekomst och utbredning inom detundersökta området.Den relativa mängd fisk som fångats vid ett standardiserat provfiske inom området varierarmellan 0,2 – 6 930 g/nät och 0,1 – 296 ind/nät. Vanligast är dock att fångsterna ligger mellan 250– 1 500 g/nät och 5 – 50 ind/nät.En regressionsanalys visar att de flesta av omgivningsfaktorerna som analyserades på ett ellerannat sätt kunde hänföras till klimat och/eller näringsförhållanden. Näringshalt (totalfosfor),några klimatvariabler (temp, höh & sjödjup) samt vattnets färgvärde, var de omgivningsförhållandensom påverkade mängden fisk i de provfiskade sjöarna mest.Skillnaderna i mängd fisk mellan olika sjöar är till stor del beroende av omgivningsfaktorer somkan utgöras av naturgivna förutsättningar och i vissa fall mänsklig påverkan. Det är dock viktigtatt försöka ta hänsyn till de tidsmässiga (mellanårsvariation) och artberoende faktorer sompåverkar mängd och sammansättning av fiskbestånden. I de analyserade sjöar som fiskats vidflera tillfällen så varierade den genomsnittligt fångade mängden med ca 25 - 39 %(variationskoefficienten).Alla sjöar är unika i sin sammansättning av naturgivna förutsättningar, grad av påverkan ochsammansättning av fisksamhällen. Inte ens analyser baserade på kontinuerliga variabler för deviktigaste faktorerna som formar fisksamhällena kan vi förklara mer än 30 – 60 % av denvariation i fångstmängd, medelvikt och antal fångade arter som observeras vid provfiske.Inom recipientprogrammet för Dalälvens vattensystem utförs provfiske regelbundet i 14 sjöar.Provfisket utförs av Dalälvens vattenvårdsförening. Sjöarna varierar mycket i storlek, näringshalt,påverkansgrad, etc. De ligger dock alla förhållandevis lågt (<200 möh) och är därför relativtartrika. Fisket utförs med ett färre antal nät och genomförs lite senare på säsongen jämfört denvanliga standardmetoden.Avvikelserna i metodik ger sannolikt en mindre mängd fisk per ansträngning, vilket begränsarmöjligheterna att jämföra dessa med provfisken utförda vid andra tidpunkter. Variationen i fångstmellan provfisketillfällen var dock förhållandevis låg, vilket indikerar att resultaten är tillförlitligaoch kan användas för analyser och jämförelser mellan provfisketillfällen och mellan de 14 sjöarna.I några av de 14 sjöarna har det sannolikt skett förändringar av fiskbestånden under den 20-årsperiod som provfiskena pågått. Bland annat har det under 1990-talet påverkade och stördafiskbeståndet i Gruvsjön återhämtat sig, och uppvisade vid det senaste fisketillfället en nästanostörd beståndssammansättning.
|
|
| 6. |
- Kullman, Leif
(författare)
-
Trädgränsens förändring 1974 till 2013 : fotoserie från fjället Östra Barfredhågna i norra Dalarna
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kommer Dalarnas fjäll vara helt trädklätt inom 100 år? Vissa hävdar det, men finns det forskning som styrker det? Leif Kullman, Umeå universitet har inventerat träden på Östa Barfredhågna i norra Dalarna. Han har jämfört bilder tagna från 1974 fram till 2013. Det finns utifrån denna enskilda studie, ingen större anledning att befara att fjällen skulle bli helt trädbevuxet den närmaste 50 årsperioden. Även om de flesta träd har förflyttat sina gränser uppåt sedan 1915, så reagerar trädslagen något olika. Både fjällbjörk och gran tycks ha det svårt med nyetablering av nya plantor , medan tall verkar klara sig något bättre.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Grund, Lars-Olof
(författare)
-
Myrfågelinventering i Älvdalens kommun under perioden 1977 till 2012
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Hur har fågelfaunan förändrats i några av de mest fågelrika myrarna i Dalarna sedan 1977? Dalarnas ornitologiska förening utförde då en länsomfattande inventering av nästan 200 myrar.I denna rapport har 13 av myrarna i Älvdalens kommun valts ut för att följas genom upprepade inventeringar från 1993 till 2012. De återkommande inventeringarna ger utmärkta förutsättningar att se trender i de enskilda fågelarternas utveckling på myrarna.Några arter har minskat och några har ökat, men vi har fortfarande kvar alla arter som noterades vid den första inventeringen.Naturligtvis finns flera hot mot myrens fåglar, som exempelvis ett ändrat klimat och utdikningar av myrar, men på det stora hela ser framtiden ljus ut för myrarnas fåglar.
|
|
| 9. |
- Hedgren, Olof
(författare)
-
Vedlevande insekter på gran i naturskogsmiljöer
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sedan 2006 inventerar Länsstyrelsen Dalarna vedlevande insekter på gran i naturskogsmiljöer i länet. Syftena är att öka kunskaperna om arternas ekologi och att följa deras utveckling i landskapet. I denna rapport presenterar författaren resultaten från alla inventeringar, vilket för några av lokalerna innebär att vi nu kan göra jämförelser mellan åren. Författaren presenterar även en indelning av stående, döda träd i tre distinkt olika ekologiska typer. Inventeringarna ingår i länets regionala miljöövervakningsprogram.
|
|
| 10. |
|
|
