| 1. |
|
|
| 2. |
- Klingborg, Johan, 1989-
(författare)
-
Lockande ljus. Biografarkitektur och elektrisk belysning i Karin Boyes Astarte
- 2021
-
Ingår i: Edda. Nordisk tidsskrift for litteraturforskning. - : Scandinavian University Press / Universitetsforlaget AS. - 0013-0818 .- 1500-1989. ; 108:3, s. 176-189
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Få romaner i svensk modernistisk litteratur skildrar den urbana moderniteten med sådan medvetenhet om samtida idéströmningar som Karin Boyes Astarte (1931). Men om Boyes roman handlar om moderniteten så är den också teknologiskt villkorliggjord av densamma. Artikelns syfte är att blottlägga dessa mediehistoriska villkor genom en undersökning av romanen utifrån den ljus- och uppmärksamhetsregim – en syntes av begrepp av Jonathan Crary och Gilles Deleuze – som framträdde omkring 1930 till följd av det elektriska ljusets genombrott i urbaniteten och en arkitektonisk strukturomvandling av biografen. Skyltfönsterbelysning, ljusreklamer, neonskyltar och de nya biografpalatsens avancerade ljusspel bidrog vid den här tiden till en ökad styrning av människors perception och rörelsemönster, och artikeln visar hur denna regim strukturerar den kritik av konsumtionssamhället och masskulturen som gestaltas i romanen.
|
|
| 3. |
- Hansen, Julie, Associate Professor
(författare)
-
En flerspråkig värld på svenska : Språkliga diskrepanser i Zinaida Lindéns roman För många länder sedan
- 2020
-
Ingår i: Edda. Nordisk tidsskrift for litteraturforskning. - : Scandinavian University Press / Universitetsforlaget AS. - 0013-0818 .- 1500-1989. ; 7:3, s. 211-223
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Denna artikel analyserar gestaltningen av flerspråkighet i den finlandssvenska författaren Zinaida Lindéns roman För många länder sedan (2013). Huvudpersonen är en berest rysk diplomathustru i Åbo som i början på 2000-talet berättar om sin erfarenhet av olika språk och kulturer. Romanen är skriven på svenska men ett stort antal andra språk förekommer indirekt i den fiktiva världen. Med hjälp av begreppen transmesis och transfiction undersöks läsarens möte med texten med fokus på effekterna av de språkliga diskrepanser som finns mellan textens och den fiktiva världens språk. Jagberättaren tolkas som en översättarfigur, som förmedlar en flerspråkig värld till svenskspråkiga läsare. Artikeln visar hur språkliga diskrepanser bidrar till romanens transkulturella tematik och skapar en metanivå som utmanar läsaren att reflektera över språket som fenomen och människans förhållande till det.
|
|
| 4. |
- Nykvist, Karin
(författare)
-
Situerad flerspråkighet : Exemplet Caroline Bergvalls Drift
- 2020
-
Ingår i: Edda. - : Scandinavian University Press / Universitetsforlaget AS. - 0013-0818 .- 1500-1989. ; 107:3, s. 152-166
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Den flerspråkiga texten bör studeras och förstås som en situerad händelse. Det är utgångspunkten i denna artikel, som med Caroline Bergvall och hennes ensembles framförande av Drift i norra Italien i september 2018 – och hennes bok med samma namn från 2014 – som exempel undersöker hur och ifall Roman Jakobsons kommunikationsmodell från 1958 kan bidra till en djupare förståelse av verket. Genom att utgå från modellens olika funktioner och kategorier studeras hur potentialen till innebörder skiftar beroende på situering, och hur ibland avsändaren, ibland mottagaren, ibland kontexten och ibland själva texten står i centrum och dominerar betydelseproduktionen. Det blir uppenbart att Jakobsons modell delvis kommer till korta i diskussioner om den radikala flerspråkighet som kraftigt försvårar just kommunikation i en mer konventionell mening, och hur poststrukturalistiska teorier då blir mer fruktbara, som Gilles Deleuzes om språkets stamning. Genom att visa på hur det flerspråkiga konstverket påverkas av sin situering bidrar artikeln till förståelsen av Caroline Bergvalls flerspråkiga konstnärskap såväl som till metoddiskussionen vad gäller förståelsen av flerspråkig ordkonst i stort.
|
|
| 5. |
- Sjödin, Alfred
(författare)
-
Anakronistisk kosmopolitism : Carl Georg Brunius’ De diis arctois
- 2018
-
Ingår i: Edda. - : Scandinavian University Press / Universitetsforlaget AS. - 0013-0818 .- 1500-1989. ; 105:2, s. 110-128
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Medan den götiska romantiken ville lägga det isländska arvet till grund för den svenskspråkiga nationallitteraturen, författade Carl Georg Brunius en stor dikt om de nordiska gudarna på latin (1822). Denna artikel undersöker dikten och dess mottagande utifrån motsättningen mellan latindiktningens kosmopolitiska karaktär och den frambrytande nationallitterära ordningen. Brunius’ senkommenhet, som någon som fortsatte den nylatinska traditionen och räknade med att den skulle vara mottaglig för aktuella, nationella ämnen, gör att många antaganden om den svenska litteraturens gränser ställs på sin spets. I artikelns första hälft undersöks Brunius, hans sammanhang och det kritiska mottagandet. Denna motsättning utforskas sedan genom att anknyta till samtida teorier om litterära ekologier och konstruktionen av nationallitteraturer.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Bäckström, Per, Professor, 1959-
(författare)
-
“The Trumpet in the Bottom” : Öyvind Fahlström and the Uncanny
- 2017
-
Ingår i: Edda. Nordisk tidsskrift for litteraturforskning. - : Universitetsforlaget. - 0013-0818 .- 1500-1989. ; 104:02, s. 176-198
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Öyvind Fahlström (1928–76) began as a surrealist at the end of the 1940s, and among others wrote the unpublished poetry collection “The Trumpet in the Bottom”. In 1953, he wrote the world’s first manifesto for concrete poetry, inspired by Pierre Schaeffer’s musique concrète, and soon became a driving force in the Swedish and international neo-avantgarde. In the mid-1950s he turned to the visual arts, and later he also wrote radio plays, directed movies and arranged performances and happenings. He showed an extraordinary sensibility for the uncanny in his selection of “life material” for his art, thus uncovering the return of the repressed in everyday life and popular culture, in the form of scatology, pornography, the monstrous, the body, the materiality of the artwork and media, and so on. In his art, this uncanny life material was turned into political statements. In my article the discussion is exemplified from different genres of Fahlström’s œuvre, from his early texts and radio plays, to his visual art.
|
|
| 9. |
- Bäckström, Per, professor, 1959-
(författare)
-
“The Trumpet in the Bottom” : Öyvind Fahlström and the Uncanny : “Trumpeten i stjärten” : Öyvind Fahlström och det kusliga
- 2017
-
Ingår i: Edda. Nordisk tidsskrift for litteraturforskning. - Oslo : Universitetsforlaget. - 0013-0818 .- 1500-1989. ; 104:2, s. 176-198
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Öyvind Fahlström (1928–76) began as a surrealist at the end of the 1940s, and among others wrote the unpublished poetry collection “The Trumpet in the Bottom”. In 1953, he wrote the world’s first manifesto for concrete poetry, inspired by Pierre Schaeffer’s musique concrète, and soon became a driving force in the Swedish and international neo-avantgarde. In the mid-1950s he turned to the visual arts, and later he also wrote radio plays, directed movies and arranged performances and happenings. He showed an extraordinary sensibility for the uncanny in his selection of “life material” for his art, thus uncovering the return of the repressed in everyday life and popular culture, in the form of scatology, pornography, the monstrous, the body, the materiality of the artwork and media, and so on. In his art, this uncanny life material was turned into political statements. In my article the discussion is exemplified from different genres of Fahlström’s œuvre, from his early texts and radio plays, to his visual art.
|
|
| 10. |
- Andersson, Maria, 1973-
(författare)
-
I nivelleringens tid : Kön och konservativism i Carl Sundbecks Elsa i Upsala
- 2016
-
Ingår i: Edda. Nordisk tidsskrift for litteraturforskning. - : Scandinavian University Press / Universitetsforlaget AS. - 0013-0818 .- 1500-1989. ; 116:1, s. 4-16
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Artikeln undersöker föreställningar om kön och hur de används för att framföra kritik av demokratiseringsprocessen i det samtida Sverige i Carl Sundbecks Elsa i Upsala (1897). Syftet är att belysa hur en flicka används i romanen och mer allmänt i ett konservativt idégods, för att visualisera och bearbeta de omvälvningar som kvinnans utvidgade rättigheter under 1800-talet inneburit. Genom en analys av genre, den kvinnliga berättaren, skildringen av utveckling och mognad, samt manliga och kvinnliga samhällssfärer diskuteras framställningen av kön och nationalism i Sundbecks berättelse.I artikeln visas att Elsa i Upsala utgör en hybrid av en flickbok och en universitetsroman. Blandningen av genrer iscensätter hur gränsen mellan kvinnor och män samt deras verksamhetsområden har överträtts i det moderna livet, vilket har lett till en försvagning av nationen. Den naiva flickberättaren används för att kritisera den moderna utvecklingen, men hon fungerar också som en motpol till de emanciperade studentskorna och deras förvanskade kvinnlighet.
|
|
