| 1. |
- Blomqvist, Oliver, 1984-
(författare)
-
Dansk Editionshistorie 2. Udgivelse af norrøn og gammeldansk litteratur. Red. Britta Olrik Frederiksen. Charlottenlund: Museum Tusculanums forlag
- 2022
-
Ingår i: Maal og Minne. - Bergen : Høgskulen på Vestlandet. - 0024-855X .- 1890-5455. ; 114:1, s. 175-185
-
Recension (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Utgivare av källtexter har gärna som ambition att ställa sig utanför historien: de är endast förmedlare av en text (eller en handskrift) ur det förflutna i sin mest ursprungliga form, med anspråk på att göra den tillgänglig för samtida läsare och forskare. Men utgivaren är också själv ett led i historien och återspeglar oundvikligen sin tids rådande vetenskapliga strömningar och ideologier. Det finns alltid teoretiska och metodologiska stridsspörsmål, falanger och aktörer, och varje utgåva utgör antingen implicit eller explicit en partsinlaga i en pågående debatt. Forskningsområdet editionshistoria kan därför ses som en gren av vetenskapshistorien i stort men även av idéhistorien. Editionshistorian ser de lärda och vetenskapliga utgåvorna som historiska artefakter. Betraktar man dem i ljuset av personhistoriska, institutionshistoriska eller litteratursociologiska upplysningar tecknar sig tidsandan vid deras tillblivelse med ny skärpa. Ställda på rad bildar de istället en teoretisk och utgivarteknisk utvecklingslinje för den vetenskapliga källpublikationen som verksamhet. Detta är i korta drag utgångspunkten för det nyutkomna verket Dansk Editionshistorie som i sin tur utgör kulmen av ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt med samma namn under åren 2011–2016; se vidare inledningen till band 1 (Kondrup, Troelsgård & Bloch 2021: 31–48) och projektets webbsida.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Widmark, Gun
(författare)
-
Oslo och u-omljudet
- 2001
-
Ingår i: Maal og Minne. - Oslo : Bymålslaget. - 0024-855X .- 1890-5455. ; 1, s. 25-27
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 4. |
- Holmberg, Per, 1964
(författare)
-
Rök Runestone Riddles Revisited
- 2020
-
Ingår i: Maal og Minne. - 0024-855X. ; 112:2, s. 37-55
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Artikeln utgår från de två metodologiska principer som ställs upp av Holm-berg, Gräslund, Sundqvist och Williams (2020) för tolkningen av Rökste-nens inskrift: Vid varje punkt ska det alternativ föredras som (1) kan sägasbidra till en ständigt pågående interaktion om vad som är relevant vid denplats där stenen är rest, och (2) kan få stöd i andra fornnordiska texter. Stu-dien syftar till en kritisk utvärdering av hur dessa principer tillämpats i tolk-ningen av inskriftens första par av gåtor, och till en mer konsistent analys.Slutsatsen är att monumentets kontext verkar vara det kritiska årsskiftetvid höstdagjämningen, och en hypotes för fortsatt forskning föreslås varaatt också inskriftens följande gåtor handlar om denna specifika punkt itiden, och om oron vid övergången från det gamla året till det nya.
|
|
| 5. |
- Julien, Marit, et al.
(författare)
-
Ursprungsbetecknande prepositioner efter verbet "få" i norska dialekter
- 2013
-
Ingår i: Maal og minne. - 1890-5455. ; 2013:2, s. 41-63
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Den preposition som används för att uttrycka ursprung eller upphov i en konstruktion med verbet ‘få’ i skriftlig norska är prepositionen av. i norska dialekter blir dock även flera andra prepositioner använda för att uttrycka denna relation. Förutom tå, som kan räknas som en variant av av, finner man hos, hjå och med. Den nyligen färdigställda forskningsinfrastrukturen, Nordisk dialektkorpus och Nordisk syntaxdatabas, ger oss en möjlighet att närmare undersöka användningen av de ovannämnda prepositionerna i norska dialekter. Vi finner ett tydligt geografiskt mönster: vid verbet få används prepositionen hos som ursprungsmarkör i norra Norge, prepositionen hjå i en del dialekter i västra och centrala Norge, prepositionen med i nordvästra Norge, medan av används i de sydligaste delarna av landet. I Trøndelag är variationen stor, och prepositionerna av, tå, med, och även te används. Dessutom visar det sig att det råder olika typer av synkretism mellan uttryck för lokation, ursprung och mål i det norska prepositionssystemet: några av dessa typer har påståtts vara ytterst sällsynta utifrån det typologiska perspektivet,eller till och med icke-belagda i världens språk.
|
|
| 6. |
- Julien, Marit
(författare)
-
Variasjon i norsk langdistansebinding
- 2015
-
Ingår i: Maal og minne. - 1890-5455. ; 2015:2, s. 1-42
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Abstract in Norwegian Det er kjent fra før at langdistansebinding, altså binding over finitt setningsgrense, forekommer i norsk. Den geografiske distribusjonen av slike bindingsrelasjoner i norsk har blitt undersøkt tidligere, og det samme har visse semantiske og syntaktiske faktorer som gjør langdistansebinding mulig. I denne artikkelen presenteres resultater fra en ny undersøkelse av langdistansebinding i norsk, som viser at også den syntaktiske kompleksiteten i venstreperiferien til den underordna setningen spiller en rolle: V2-leddstilling og topikalisering i den underordna setningen er faktorer som gjør langdistansebinding mindre akseptabelt. Men den individuelle variasjonen er stor, og for de mest tolerante informantene blir langdistansebinding ugrammatisk først når flere negative faktorer opptrer sammen. Det er tydelig at langdistansebinding er et komplekst fenomen, og at ulike individuelle grammatikker legger vekt på ulike faktorer.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
